Under 1800-talets första halva var nästan 1/6 av Skaras vuxna kvinnor änkor, störst var andelen änkor bland ståndspersonerna. Det var vanligt att präst- och borgaränkor hade en inkomstkälla i att hyra ut rum och hålla matlag åt djäknarna och eleverna vid veterinärinrättningen. Vid denna tid bestod nästan 1/4 av Skaras befolkning av djäknar. Två tredjedelar av skolans elever var inackorderade på olika sätt, en del med bostad, andra med mat och bostad, några av eleverna hade endast mathushållning.

De som skötte inackorderingen av elever hade ett stort ansvar, de skulle inte bara erbjuda kost och logi de skulle även se till så eleverna skötte sina läxor m.m. Eleverna skulle ligga till sängs vid en viss tid, hade man flera boende hos sig var det säkert inte helt enkelt att hålla koll på alla. 

Djäknestallet ett hus som ännu finns kvar och ligger bakom nya biblioteket. I samband med byggnationen av det biblioteket flyttades det och renoverades till 1800-talsmiljö.  I det gamla huset har många årgångar djäknar bott. Fastigheten är ett minne över Skara som skolstad. År 1867 köpte major John Axel Frölich fastigheten med gårdshuset Djäknestallet. Djäknarna fanns redan på gården vid Frölichs tillträde och de kom att dominera boende på gården under hans tid. Av Skaras befolkning vid denna tid var nästan en fjärdedel djäknar och två tredjedelar var inackorderade på olika sätt en del med bostad, andra med mat och bostad och andra endast med mat. 

I länken till höger kan du läsa Karin Rydens berättelse (ur Skara Gilles årsbok 1968) om livet som inackorderingstant i Skara. Hon hade blivit änka vid 40 års ålder och måste få ekonomin att gå ihop, då var inackordering ett sätta att försörja sig.