Det var min far som involverade mig i det här med fyrar och fyrskepp. Jag kommer ifrån Marstrand, där far min var lots, och påsken 1959 så skulle fyrskeppet Hävringe lämna Marstrand, där den hade legat på varv sen föregående höst. Jag var 18 år gammal då, och hade redan hunnit vara ute på fiskebåt i Nordsjön. Där började jag som 15-åring, och jobbade ett år innan jag som 16-åring gick i sjömansskolan vid Barken Viking, där jag gick däckskurs och maskinkurs. Det var en väldigt bra yrkesskola, för sin tid.

Men nu skulle jag alltså bemanna maskin på fyrskeppet Hävringe, på dess resa till sin rätta plats vid Hävringe lotsstation, utanför Oxelösund. Idag finns inget fyrskepp kvar där, utan istället står en fyrkasun vid namn Gustaf Dalén på den platsen. Fyrskeppet, med numret 29, kallas idag för Fladen och är museifartyg på Maritiman.

Jag kommer så väl ihåg den här resan. Vi hade lots hela vägen, och när vi gav oss av från Marstrand på skärtorsdagen så var min far, Ivan Zimmerman, lots den första biten. Det var regnigt, kallt och dragigt. Det fanns ingen styrhytt, utan man fick stå utomhus och styra. Dessutom styrde hon något otroligt dåligt. Hon hade två maskiner, vilket är bra i sig, men rodret var alldeles för litet i förhållande till fartyget, och dåvarande sjöfartsverket hade inte råd att sätta dit plåtar för bättre styrförmåga. Under resan kunde vi exempelvis behöva köra sakta på ena maskin och halv fart på andra maskin, för att styra upp skeppet.

Resan upp tog fem dagar. Men då hade vi varit tvungna att stanna till i Kalmar, för där fick vi dimma. Vi hade ju ingen radar eller någonting sånt där, utan enbart en kompass och en radiotelefon. Så det var inte så värst tekniskt.

När vi kom till Hävringe så låg fyrskeppet nummer 24 reserv på platsen. Och det vill jag påstå var en flytande likkista. Hon flöt mer på cementskivor än på själva plåten, och att stuva hennes kätting var fullständigt livsfarligt, för det rappade i spelet. Idag skulle Transportstyrelsen aldrig godkänna ett sådant fartyg. Men henne fick vi ta tillbaka till Sjöfartsverkets huvudförråd på Djurgården i Stockholm.