Den 14 september 1960 kunde Skaraborna för första gången få vatten från Vättern i kranarna. Så har det varit sedan dess. De egna grundvattentäkterna har bara använts vid läckor.

1964 byggdes det nya vattentornet uppe på Skaraberg. Reservoaren togs i drift 1965, den rymmer 5 000 kubikmeter, är byggd i betong och klätt med koppar. Rostfri plåt diskuterades men det bedömdes ge ett för sterilt intryck. Under åren har kopparplåten ärgats och färgen har varit föremål för diskussion bland Skaraborna.
Planer fanns även att bygga två reservoarer, på vardera 2 500 kubikmeter, men av kostnadsskäl blev det en på 5 000 kubikmeter. Av samma skäl bortsåg byggnadskontoret från att bygga ett torn av svampmodell som var modernt på den tiden.

1973 fick stadens eget vattenverk tas i bruk. Då blev det en svårlagad läcka vid Härlingstorp. Efter tre intensiva juldygn var allt klart. För att undvika liknande problem vid Härlingstorps myrmarker lades en ny ledning runt det värsta området. 1988 och 1989 fick Skaras vattentäkter användas på nytt. Båda gångerna slog åskan ned i ledningen mellan Vättern och Borgunda. 1989 fick en sträcka på 270 meter grävas upp. Läckan tog tre dygn att laga. Efter det senast åsknedslaget installerades dubbla åskledare utmed den långa sträckan. Sedan dess har det inte varit några längre avbrott på vattenförsörjningen till Skara.
De upprustade vattentäkterna är viktiga resurser. De täcker halva mängden av stadens behov.