Riksbankernas tynande tillvaro under 1900-talet

Under 1900-talet försköts verksamheten hos Riksbankernas avdelningskontor allt mer från utlåningsverksamhet till förvaring och distribution av sedlar och mynt. Viss låneverksamhet hanterades dock vid avdelningskontoren, till exempel egnahemslån, jordbrukslån och bosättningslån.

På 1970-talet började Riksbankens organisation moderniseras och rationaliseras. Informationsteknologins snabba utveckling ledde till att antalet arbetsuppgifter på avdelningskontoren minskade och därmed behövdes allt färre anställda. Fokus låg nu på att endast vara postens och bankernas bank. När sedan hanteringen av sedlar och mynt centraliserades till några enstaka kontor i landet, så lades slutligen de länsvisa avdelningskontoren ned under 1980- och 90-talen. 

Centrala kontoret i Stockholm

Efter några år i ett palats byggt av Axel Oxenstierna i Gamla stan i Stockholm, fick Riksens ständers bank på 1680-talet sin första egna byggnad, också den belägen i Gamla stan. Byggnaden, som finns kvar än idag, ritades av Tessin den äldre. Det kallas också Södra Bankohuset.

1907 flyttade Riksbanken till en nyligen uppförd byggnad på Helgeandsholmen och blev granne med riksdagshuset. Närheten till riksdagshuset sägs reflektera den ekonomiska politikens centrala betydelse. Men när riksdagen behövde större lokaler på 1970-talet fick Riksbanken flytta igen. En ny byggnad uppfördes på Brunkebergstorg i Stockholm efter Peter Celsings ritningar. Den 8 april 1976 flyttade verksamheten in i den nya stora byggnaden med fasader i svart skånsk granit. Den känns igen kanske framför allt på dessa mörka fasader med kluvna stenytor, och på de djupa kvadratiska fönsternischerna som bryter upp stenfasaden till ett grovt nät.

Celsings Riksbank betraktas idag som ett av de främsta och mest påkostade verken i den svenska moderna arkitekturen.