Det var på kryddorna som det avgjordes, om sillprodukten skulle bli omtyckt! I varje konservfabrik fanns ett speciellt kryddrum, som doftade av många starka och spännande aromer. Här togs fabrikens egna kryddblandningar fram till de olika sillinläggningar som salufördes, allt under överinseende av kryddmästaren och fabrikören.

I den begynnande konservindustrin under det sena 1800-talet var det skarpsillen som användes som råvara. Av skarpsillen tillverkades ansjovis och sardiner. I september – oktober var skarpsillen som bäst för inläggning till ansjovis och med rätt kryddblandning kom ansjovisens fina smak fram.

Fiskeflottan på väg ut till fångstfälten. I täten LL 962 Bris från Väjern. 1950-talet. Foto: Gösta Skoglund. Bohusläns museum bildarkiv.

Skarpsillrusch i Lysekil året 1968. LL 749 Capri har fått en fin fångst! Foto: Terje Fredh. Bohusläns museums bildarkiv.

Lysekil och Fjällbacka

Ansjovis var i slutet av 1800-talet den största produkten i den bohuslänska fiskkonservindustrin. Flera ansjovisfabriker etablerades och på 1870-talet startade så många som sex ansjovisfabriker i Lysekil – som nu blev huvudort för industrin. Under nästkommande decennier startades på samma ort flera kända konservfabriker som hade sillinläggningar fortfarande in på 1980-talet: AB Gustaf Richter, AB Boviks konservfabriker, Elis Luckeys konservfabrik, Robert Lycke konservfabrik, Lysekils konservfabrik och flera andra. I Fjällbacka startade fabrikör Gustaf Andersson en välkänd ansjovisfabrikation, som med efterföljande ägare hade en tillverkning av sillkonserver in på 1960-talet.

 Ansjovis är en delikatess som fortfarande har sin plats på julbordet. Ansjovis är ett måste när Janssons frestelse ska tillagas, men kan också avnjutas som julansjovis, marinerad ansjovis eller varför inte ansjovislåda! Leif Mannerström berättar om sin smakupplevelse av ansjovis: -"Jag älskar ansjovis! Speciellt när burken är så att den buktar lite och ansjovisen är vällagrad. Och ansjovis är fin att använda till att smaksätta andra rätter..."

En annan av höjdpunkterna på julbordet är matjessillen, även om vi gärna äter denna sill vid många andra högtider. Matjessill är oftast milt kryddad och lite söt i smaken. Tidigare tillreddes matjessillen av mager, ung sill från Nordsjön, men numera används alla typer av Nordsjösill. Matjessill tillverkas genom att denna läggs tillsammans med salt och övriga kryddor och lagras på tunnor i 4 – 8 månader. Därefter tas den upp och rensas, fileas och konserveras.

Abbas matjesfiléer är en populär och välsmakande produkt. Konservburken finns i Bohusläns museums samlingar.

Stormsill. Elis Lyckeys konservfabrik, Lysekil. Konservburken finns i Bohusläns museums samlingar.

Klädesholmen

Även på ön Klädesholmen på västra Tjörn fanns många fiskkonservindustrier. De första produkterna som togs fram på 1920-talet var kryddad skarpsill till ansjovis och gaffelbitar.

Tomtemugg från 1950-talet med dagens produkter: Klädesholmens matjessill och Abbas senapssill. Foto Christine Fredriksen, Västarvet.

Etablerandet av konservindustrin på ön kom av de många beredarlag som fanns här och som traditionsenligt saltade och kryddade sill och saltade och torkade fisk sedan generationer tillbaka. I början av 1920-talet fanns så många som 26 konservfabriker på Klädesholmen. Idag är fabrikatet Klädesholmen ett efterfrågat märke för sillkonserver i hela Sverige.

Sillskärerskor i konservfabrik på Klädesholmen, Tjörn, troligtvis på 1950-talet. Foto: Gösta Skoglund, Bohusläns museum bildarkiv.

Kungshamn

Ansjovisinläggningen i Kungshamn (tidigare Gravarne) började i blygsam skala och kombinerades ofta med handel med sill och annan verksamhet. På 1920-talet startades på orten två företag som kom att få stor betydelse - handelsbolaget Bröderna Kristiansson & Co, som senare kallades Fiskebröderna och AB Bröderna Ameln, som 1933 fick namnet Abba. Att Kungshamn blev en viktig ort för konservfabrikation kom av att skarpsillfisket ökade i omfattning när nya redskap som snörpvaden infördes i fisket och dessutom var huvuddelen av skarpsillflottan hemmahörande i Sotenäs. Idag bedriver Abba fortsatt en stor produktion i Kungshamn (i Sotenäs kommun) och är ett efterfrågat märke som säljs i hela Sverige.     

Källa: Citat av Leif Mannerström från program Sveriges Mästerkock, TV4, februari 2020

Sill & Strömming av Leif Mannerström, Prisma förlag 2005.

Sill & Strömming på klassiskt vis och med modern twist av Fredrik Eriksson, Bonnier 2012

Konservindustrin, Rapport 4, Bohusläns samhälls- och näringsliv, Bohusläns museum 1983.

Konservindustrimuseum i Lysekil; Utredning om Lyckes konservfabrik i Lysekil, Fredriksen Christine, Andersson Marianna, Swedmark Märta, Lysekil 1993

.