1874 års riksdag hade fastställt den statliga spårvidden till 1435 mm, en spårvidd som skulle vara internationell. De enskilda järnvägarna hade frihet att själva bestämma spårvidden och det gjorde att det förekom ända upp till sex olika spårvidder. När Stenstorpsbanan föreslog man första att den skulle vara smalspårig helst 2,7 fot med lätt överbyggnad. Efter förhandlingar med Hjo – Stenstorps järnväg kom man 1872 överens om att spårvidden 3 fot (891 mm). Anläggningskostnaden och rullande material skulle bli obetydligt dyrare.
När det gällde planeringen av det första stationshuset i Skara ansåg man att den bästa platsen var söder om Skara på Kämpagårdens ägor. Detta område låg utanför stadens ägor man löste efter många turer problemet genom ett ägobyte mellan staden och Kämpagårdens ägare.
På våren 1873 startade banbygget i september 1874 var järnvägen färdig.

Invigningen skedde i Lidköping den 19 november 1874 i närvaro av kung Oscar II som i sitt sällskap hade statsrådet Gunnar Wennerberg. Dagen efter anlände festdeltagarna till Skara. Skara Tidning berättar: ”På skolgården voro utmed Järnvägsgatan skaradjäknarna uppställde, gymnasisterna med gevär. Konungen, som tog in hos borgmästare Trybom, besökte domkyrkan och veterinärinrättningen. Kl. 01.30 serverades frukost i läroverkets solennitetssal varvid stadens damer fingo närvara – högtidsklädda på läktaren”.

Nu börjande Skaras järnvägshistoria.