Det ökade elevantalet och stegrande krav på lokaler, utrustning och skoljordbruk gjorde att man började leta efter en gård med markareal. Redan år 1912 hade man börjat planera för en bra skolmiljö, men det kom att dröja till år 1940 innan man kom från ord till handling.

En lösning för att hitta en ny skola med eget jordbruk verkade finnas strax utanför staden. År 1943 lyckades Hushållningssällskapet som då var huvudman efter många turer att köpa in fastigheten Uddetorp med bostad och mark från kyrkan. En stor bidragande orsak till att köpet blev av var att byggnaderna på gården var nedslitna och måste ersättas med nya och det skulle vara oekonomiskt för kyrkan. 

Gården hade tidigare utgjort domkyrkosysslomannens försörjning. Domkyrkosysslomannen skulle ha tillsyn över domkyrkans fastigheter, ekonomi och förvaltning. Tjänsten som domkyrkosyssloman tillsattes av biskopen med domkapitlets samtycke. 

Lantmannaskolan fick en utmark från Hederstorpet som tillhörde Brogården och från Skara stad fick man gratis en åkermark på 7,8 ha. Sammanlagt fick man ihop drygt 117 ha. Skara bekostade en tillfartsväg och satsade också 60 000 kronor kontant och Sparbanken bidrog med 25 000 kronor till utrustning.

Under åren 1944 - 46 byggdes där skollokaler och lärarbostäder samt ekonomibygnader för skoljordbruket. Skoljordbruket startades omgående med förmän och avlönade jordbrukselever som arbetskraft. Man beviljades rätt att anordna en sommarkurs och en kontrollassistenskurs. Lantmannaskolan var räddad.

Men ca 10 år efter att alla byggnader stod klara så drabbades skolan av en "mordbrand" där så gott som alla ekonomibyggnader brann ner. År 1957 återinvigdes skolan efter branden. 

Skaraborgs Läns Hushållningssällskap hade varit huvudman, men från år 1958 övertog landstinget driften av skolan.