Barndomsminne från Teaterhuset och Teaterkafét
Hans "Buttis" Johanssons barndomsminnen från Teaterhuset
Teaterkaféet som låg i byggnaden med adressen Klostergatan 12 startade i samband med att huset stod klart. Entrén till Teatern låg i hörnet Skaraborgsgatan/Klostergatan.
1947 övertog Ella Johansson (född 1922) Teaterkaféet tillsammans med sin make Nils "Buttis" Johansson (född 1902). Nils jobbade heltid på Eccoverken, så det var Ella som skötte kaféet.
Innan Ella var Elsa Malmström ägare till Teaterkaféet. Hon hade en son som hette Tore och var en av charmörerna i George Svantessons fina nyårsrevy för länge sedan. Mellan åren 1919 -1922 hade Anna Johansson kaféet. Anna var gift med bilhandlare Josef Johansson. De bodde i lägenheten ovanför kaféet.
Ella och Nils Johansson övertog den tvårummare ovanför kaféet som tidigare ägare haft. Familjen Johansson hade två söner, Leif född 1942 och Hans född 1946.
Lägenheten hade en takhöjd på 3.6 meter. I rummen fanns kaminer som stod för uppvärmningen, på vintern eldades dessa glödheta för att värmen skulle stå sig så länge som möjligt. Väggarna var tunna och innanför den yttre tegelväggen fanns endast bast som isolering. Det var inte ovanligt att det var is på väggarna inne i lägenheten när man vaknade.
Varje lördag tog Nils med sig yngste sonen Hans till Grönsakstorget (nuvarande Skoltorget). Far och son besökte konditoriet och gick sedan till badhuset på Västra Kungshusgatan. Det var långt ifrån alla som hade eget badrum/dusch i sina bostäder, badinrättningen användes av stadens invånare för att hålla sin hygien.
Sönerna hjälpte mamma Ella i verksamheten vid behov. Om Ella behövde sönernas hjälp på en skoldag gick arbetet i kaféet i första hand.
Hans har berättat att han fick cykla och lämna kaffe med dopp till företag och privatpersoner. På cykelstyret hängde korgen med kaffe och dopp.
På tredje våningen fanns ytterligare en lägenhet, där bodde Åke och Alice Eriksson och över teatersalongen fanns en lägenhet där vaktmästaren bodde. Under de år som Ella Johansson hade kaféet mellan 1947-1981 var Axel Skoglund vaktmästare, jobbet hade han som en bisyssla. Axel jobbade heltid som elektriker. Hans arbete som vaktmästare efterträddes av Ternström.
Att som barn få växa upp i teaterhuset gav bardomen många spännande upplevelser och äventyr. Hasse "Buttis" berättade att vid ett tillfälle lekte barnen i huset på taket. Vaktmästarens son Jan var ett mycket våghalsigt barn, han sprang på taknocken och hoppade mellan skorstenarna. En kvinna i tidningshuset på Skaraborgsgatan 17 såg barnens vilda lek, och ringde efter polis och ambulans. Som tur var hände ingen olycka och det blev nog sista gången som dessa vilda lekar skedde.
När det förekom repetitioner och annat kunde barnen i huset få möjligheten att se dessa. "Nisse-Titti", en känd profil i Skara, var ofta i teaterhuset och tittade på dessa repetitioner. Han lärde sig alla roller och kunde utan svårigheter läsa upp alla repliker. Det hände ofta att barnen fick utföra enklare uppdrag, som att gå ärenden på stan. Hans sålde till exempel programblad vid föreställningarna mot en liten ersättning.
På 1950 och 1960-talen visades det föreställningar med charmfulle Nils Bäckström i huvudrollen. Rutger Nygren var en annan skönsångare och applåderad aktör på den gamla teatern. Alltid fullsatt salong trots bänkknarr och flaskor som valsade omkring. Barnen i huset fick träffa många kända och okända aktörer.
När det var paus mellan akterna på teaterföreställningen var det till kaféet man gick till. Från en dörr mellan kaféet och teatersalong tog man sig till den framdukade borden. Även aktörerna skulle ha sitt och detta skötte Ella genom att ta sig från kaféet genom en dörr till teaterlokalen. Nyckel satt alltid i dörren från kaféet.
Valter Hösli var en person som utförde många scenografier. Det hände att Hans fick vara med och måla. Han fick uppdraget att måla grundfärgen och sedan kompletterade Valter med detaljerna och det blev alltid mycket proffsigt. Valter var generös och berömde Hans för arbetet han utfört, det var som om han gjort hela dekorationen.
Nils Johansson (Ellas make) har berättat att han brukade gå ut och handla på mornarna, först kollade han var han kunde köpa det billigaste brödet och pålägget. Ella bredde smörgåsarna, de fanns färdiga redan 07.00 då kaféet öppnade. Kaféet stängde kl.18.00 under vardagar, under en period var det även lördagsöppet.
Det var inte ovanligt med stamgäster på Teaterkaféet, en av dem var Olle Gustavsson "Frys-Olle" , som kom varje morgon. Han hade sitt bestämda bord och det var färdigt dukat för Olle när han kom till kaféet.
De många eleverna vid Skara Skolscen kom ofta till Teaterkaféet, där kunde de köpa sig en mugg Oboy och stora smörgåsar till ett bra pris. Smörgåsarna var halverade brödkakor med t.ex. köttbullar och dessa mättade många magar.
De flesta i Skara och dess närhet glömmer inte branden den 29 december 1981 och inget gick att rädda. I fastigheten bodde två personer, ett pensionerat par som kunde räddas undan branden. Det var Ella och Nils Johansson, ägarna till Teaterkaféet, som fick lämna sin bostad och sitt företag åt lågorna.