Klockan 01.01 den 29 december 1981 ljöd katastroflarmet över Skara. Teaterhuset stod i lågor och inom några timmar var kulturbyggnaden nerbrunnen till grunden.

Tusentals Skarabor fick ett abrupt uppvaknande den där decembernatten. Elden var lös i centrum och med Varnhemsbranden i färskt minne började många yrvaket att packa väskor och göra sig redo att lämna hus och hem. SkLT hade reporter och fotograf på plats och kunde rapportera att "lågorna stod som blåslampor ur teaterhuset" och "slickade tidningshuset" mitt emot.

Risken för spridning var överhängande, men nu blev det som tur var inte så illa. Brandkårer från Götene, Lidköping och Skövde kallades in och tack vare en kämpainsats från 50-60 brandmän kunde samtliga grannfastigheter räddas.

Räddades i nattkläderna
Dåvarande tidningshuset mitt emot fick visserligen nästan samtliga fönsterrutor söndersprängda och Hotell Anglé drabbades av vattenskador. Teaterhuset däremot var utom räddning och inom ett par timmar helt utbränt. I fastigheten bodde två personer, ett pensionerat par, som kunde räddas undan eldsvådan i bara nattkläderna. Det var Teaterkafeéts ägare, Ella och Nils Johansson. Ella hade drivit kaféet sedan 1947.

Flyglarm
Ur brandsäkerhetssynpunkt var teaterhuset en katastrof med träbjälklag, öppet trapphus och ingen sektionering. Det visste räddningstjänsten redan innan.  Det blev en oerhört snabb brandspridning, allt gammalt timmer brann med fruktansvärd kraft. För att snabbt få in extra personal användes katastroflarmet, ett flyglarm som bara får användas i yttersta nödfall. Det blev väldigt dramatiskt. Många blev jätterädda, men det var en katastrofsituation. Hela innerstaden vara i fara.Tusentals boende i centrum väcktes upp av oljudet och branden blev snabbt en skådeplats för nyfikna.

Tömde damm
Släckningsarbetet koncentrerades till omkringliggande byggnader. För att klara vattenbehovet tömdes krigsbranddammen under Björndammen. Ett tag var hela centrala Skara hotat. Lyckliga omständigheter och ett bra lagarbete gjorde att det trots allt gick bra. Personal från Brandkårerna i grannkommunerna kunde komma med en gång, det var ingen blåst, snö på taken och god kunskap fanns om byggnaden.

Ovärderligt material och ett hus med anor gick upp i rök
Det nedbrunna kulturhuset sörjdes av många Skarabor. I byggnaden huserade föreningar och orkestrar som blev av med utrustning och instrument för stora värden.