Jag gjorde en förändring av hur vi hanterade kryptot. Det blev hemlighetsstämplat, men det kan jag säkert nämna nu, om jag inte går in i detaljer på det. Tidigare så var det så att man låg på ett utsatt djup vid ett förbestämt klockslag, och tog emot meddelanden. Men sen var det ett manuellt förfarande, där vi slog i pärmar med olika kombinationer, för att avgöra om meddelandet var till oss. Där kunde vi ligga i upp till en timme, på ett farligt djup där vi lättare kunde upptäckas och slås ut. Så jag tog fram ett system för detta, i den fjärrskrivare vi hade ombord. Vi förberedde en körning genom att mata in information i fjärrskrivaren, och när vi sen fick ett meddelande tog det bara en eller två sekunder att avgöra om meddelandet var till oss. Sen kunde vi dyka. Det var ju en rätt stor skillnad, och det var en del som trodde att jag skulle få rätt bra ersättning för det där. Men sen kom den röda stämpeln fram. Så jag kunde aldrig efterforska detta, även om jag vet att det infördes i senare ubåtar. Men detta var ju länge sedan, så idag är det ingenting som används. Jag blev dock inhyrd som timtidare efter att jag muckat, för att utbilda officerare och nya värnpliktiga i de ändringar som jag hade gjort. Det var inte många timmar, för när de väl lärt sig kunde de ju föra informationen vidare. Men de timmar jag gjorde var välbetalda, 750:-/timmen. Och det här var 1987!