I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.  Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.  Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia! Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011. 

Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.  Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé! 

Föreställ dig en tid långt före varma element, skolbussar och surfplattor. Hur var det att gå i skolan då, och hur såg skolan ut? Hur var det att arbeta som lärare för 100 år sedan, och vad skiljer en skoldag idag från en skoldag på 1930-talet? Följ med på en resa genom skolans historia, med vissa nedslag i Marks kommun. Texten hänger samman med uppdateringen av Marks kommuns kulturmiljöprogram, som Västarvet arbetar med under 2015-16. 

Minns du din barndoms lekstuga eller ett kojbygge i ett träd? Eller har du kanske byggt en stuga till ditt barn eller barnbarn?  Under 2021 samlar vi in berättelser om lekstugor och kojor som en del i projektet "Där fantasin bor - en utställning om lekstugor och kojor" vid Slöjd & Byggnadsvård på Nääs. Här följer några av berättelserna som skickats in till oss! 

Stationerna blev en plats för möten, förväntan och möjligheter och stationshusen var både fulla av rörelse och platser för väntan. Idag är dock många stationer och stationshus bortgömda eller förfallna och utan sin ursprungliga funktion. Vad har hänt på 160 år? Vad kännetecknar dagens stationer och hur skiljer de sig ifrån de en gång så aktade stationshusen?