Klaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg hade år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron". Bron var Vänersborgs äldsta bro, men 2023 bedömdes den inte längre vara säker och en ny bro planerades.  Berättelse skriven av Malin Öberg

Vattenkraftens expansion kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Det tidigare omoderna skovelhjulet efterträddes av den modernare turbinen vilket gjorde det möjligt för den producerade energin att omvandlas till elektricitet. En av Sveriges första kraftstationer, Lilla Edet, som konstruerades under tidigt 1900-tal, kom att lägga grunden till en av världens idag mest efterfrågade vattenturbiner.  Berättelse skriven av Simon Green 

Olidans kraftstation kan ses som ett nationalmonument, en av grundpelarna i den svenska industrihistorien. Kraftstationen är Sveriges äldsta statliga vattenkraftstation och byggnadsarbetet påbörjades redan 1905. Olidans betydelse för Sverige blev speciellt tydlig under andra världskriget då man befarade att kraftverket under händelse av en invasion skulle bli ett av fiendens viktigaste mål. Förstörelsen av kraftverket skulle vara en stor katastrof för landet eftersom Olidan var en av Sveriges viktigaste elproducenter. Kraftstationen är idag kulturminnesmärkt.  Berättelse skriven av Fanny Movérus och Karin Binder Ryberg

2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.  Berättelse skriven av Patrice Worth

1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan. En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.  Berättelse skriven av Kent Fingal