Folkökningen och hushållen i Borås
Folkökningen
Befolkningen i Borås växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i denna mening.
Det bodde bara tre-fyra tusen människor i Borås på 1870-talet. Det gjorde Borås till en medelstor svensk stad. År 1900 hade folkmängden ökat till nära 16 000 och 1930 närmade sig staden 40 000 invånare. Befolkningsökningen var alltså tiofaldig mellan 1870- och 1930-talen.
Hushållen i Borås
Hur såg ett hushåll i en stad som Borås ut vid 1800-talets slut? Till hushållen hörde inte bara familjemedlemmar utan även eventuellt tjänstefolk, släktingar, med mera. Det genomsnittliga hushållet i Borås år 1880 bestod av mellan tre och fyra personer. Spridningen var dock mycket stor. Dels fanns enstaka hushåll med tio-tjugo medlemmar, t.ex. bland hantverkare och krögare, dels fanns en mycket stor mängd ensamhushåll. Fördelningen visas nedan (klicka på diagrammet).
Hushållen med en enda person var den i särklass vanligaste hushållsstorleken. Dessa bestod till drygt två tredjedelar av kvinnor, bland dem många fabriksarbetare. Övriga hushållsstorlekar förekom i fallande ordning, med större förekomst av små hushåll än av stora.
De stora hushållen med mer än tio personer utgjorde inte ens två procent av det fulla antalet. Hushållsstorleken drogs upp av tjänstefolk, främst pigor, och hos vissa näringsidkare av lärlingar eller andra anställda.
De hushåll som höll pigor hade i medeltal två barn hemma och tillhörde främst stadens medel- och överklass, t.ex. handelsmän. Ett annat vanligt förekommande inslag bland Boråshushållen var hemmaboende vuxna barn.
