Arbetskraftsinvandring

På högvarv

Svensk industri hade en enorm fördel då andra världskriget var slut. Eftersom Sverige inte hade drabbats av kriget kunde produktionen dra igång med full styrka. Fabrikstillverkade kläder blev vardagsvaror för alla. Företagen expanderade oerhört snabbt och snart blev det brist på arbetskraft.

Lösningen blev att rekrytera utanför landets gränser. Den europeiska arbetsmarknaden blev intressant för svenska företag. Människor flyttade hit från exempelvis Grekland, Jugoslavien och Baltikum. Men allra flest kom från Finland. 

Lämna Finland 

Finland var hårt drabbat av kriget. Det var ont om jobb och de jobb som fanns gav dåligt betalt. I städerna var det stor bostadsbrist. Sverige lockade med arbetsmöjligheter och betydligt högre löner. För många blev det en nödvändighet att resa iväg för att kunna försörja sig och sina familjer. För andra, särskilt de yngre, var det äventyret som lockade.

Det var framförallt på landsbygden i norra och östra Finland som sysselsättningen var låg. Därifrån värvades särskilt mycket arbetskraft av rekryterare från svenska företag. De samarbetade med arbetsförmedlingen i Haparanda som i sin tur hade kontakt med arbetsförmedlingarna i Finland. Annonser spred nyheten om att det fanns jobb i Sverige. Bland de som prövade lyckan tog några hela familjen med sig. Andra reste tillsammans med vänner.

Algots var det första svenska företaget som aktivt värvade arbetskraft från utlandet. Ungefär 70 % av arbetskraften på Algots var invandrad och representerade ett 20-tal olika nationaliteter. Majoriteten kom från Finland. Under ett par decennier efter kriget passerade drygt 25 000 invandrare Algots fabriker. 

Resvägen såg lite olika ut beroende på var i Finland man reste ifrån. Från norra delen gick resan via arbetsförmedlingen i Haparanda där man skrev på arbetskontraktet. Där delades också tågbiljetter till Borås ut. Stannade man en viss tid på företaget behövde man inte betala tillbaka biljettkostnaden. Lämnade man i förtid blev man återbetalningsskyldig.

De som reste från mellersta och södra Finland möttes upp av en representant från Algots i Stockholm som hjälpte dem att hitta från färjan till tåget vid Centralstationen.

Väl framme på Borås järnvägsstation hämtades de nya arbetarna och kördes direkt till företaget. Där fick de träffa personalsekreteraren och skriva under ytterligare papper utan att veta vad som faktiskt stod. Sedan fick de lakan och fickpengar, innan det bar iväg till bostaden som ingick i kontraktet. Dagen efter väntade arbetet.