Staden hade i mitten av 1900-talet fler än 800 industrier. Många var specialiserade och så kallade snilleindustrier. Volvo var tidigt en industri med internationell reputation och stor kapacitet. Industriernas etablering på jungfrulig mark möjliggjorde storskaliga fabriker som blev både mål och ideal. De många varven var världsledande under 1950-talet och hamnen bland de största i Skandinavien. (Olsson 1996)

Under 1960-talet byggdes flera storskaliga stadsdelar med ringleder och matargator. Hjällbo och Hammarkullen bebyggdes med förtillverkade byggnadsdelar från Bostadsbolagets elementfabrik och ligger på relativt höga terrängpartier. Högst av alla ligger stadsdelen Rannebergen, 15 kilometer norr om Göteborg. Området är ungefär lika stort som Exercisheden i centrala Göteborg och det blev det sista storskaliga flerbostadsprojektet och det sista som uppfördes av betongelement från Bostadsbolagets elementfabrik.

I stadsdelarna som tillkom efter andra världskriget uppfördes först bostäder, därpå följde centrumanläggningar, skolor, sjukvård, daghem och annan service. Skolundervisning, fritids- och förskoleverksamhet hölls inledningsvis ofta i bostadshusens källare och liknande. Kortedala, Göteborgs första satellitstadsdel byggdes under andra hälften av 1950-talet. Termen innebär att stadsdelen planerades helt skild från Göteborgs stads dittillsvarande bebyggelse, sju kilometer nordöst om centrum.

Under de senaste decennierna har de största utbyggnaderna skett utmed älven eller genom förtätningar i de befintliga stadsdelarna.