Lokstallen

När Skara-Kinnekulle-Vänerns järnväg kom till 1887 byggdes det första lokstallet i Skara. Det låg strax före övergången vid Kämpagatan. Rundstallet, som var av tegel, hade 2 stallplatser och en 12 m vändskiva. Vid tillkomsten av VGJ tillbyggdes stallet 1899 med 3 platser. När sedan Lidköping - Skara - Stenstorp järnväg flyttade sin lokstation och verkstad från Lidköping till Skara uppfördes det nuvarande lokstallet 1914 med 6 platser och 12 m vändskiva. En verkstad sammanbyggdes med lokstallet. 1938 tillbyggdes stallet med 2 platser och anläggningen fick det utseende, som den har idag.

I anslutning till de båda lokstallen fanns det kolgårdar, en mindre för SKVJ-stallet och en större för LSSJ- Denna kolgård hade en ramp, där tippvagnar drogs upp och sedan kunde tömmas ner i de stora tenderlokens kolförråd.

Vid denna lokstation tjänstgjorde 1950 en lokmästare och en verkstadsmästare och personalen bestod av 21 lokförare, 15 lokeldare, 19 lokbiträde och 24 stationär personal i form av arbetare i kolgården, reparatörer och lokputsare.
1944-45 hade trafiken med rälsbussar öka och det blev nödvändigt att bygga ett särskilt garage för dessa fordon. Det placerades en bit öster om lokstallet mellan spåret till Timmersdala och spåret till Skövde. In i garaget ledde fyra spår varav ett var genomgående. Här fanns också en mindre verkstad. Denna byggnad är idag använd av ett företag för pappersåtervinning.

Verkstaden

LSSJ första verkstad för underhåll av den rullande materielen var placerad i Lidköping fram till 1914. Då byggdes en verkstad i Skara med tre skepp i anslutning till lokstallet. 1939 tillbyggdes verkstaden med två spår. Den verkstadsdelen inrymde målarverkstad. Mellan lokstallet och verkstaden låg en kontorsavdelning, som inrymde verkstadskontor och lokexpedition. Till en början utfördes både lok- och vagnsreparationer i verkstaden, men så småningom flyttades lokunderhållet till Göteborg och kvar var då bara vagnsreparationerna. Personalen uppgick till ett 30-tal verkstadsarbetare med olika specialiteter. Verkstaden hade särskilda avdelningar för snickeri och måleri samt en smedja, som idag finns kvar i ett ganska orört skick och torde vara en av stadens äldsta arbetsplatser.

Godsmagasin

Ett tidigt godsmagasin låg på samma sida som stationen i höjd med Klostergatan. I samband med den nya stationen och VGJ:s tillkomst flyttade godsmagasin och lastkaj till Vallgatan nedanför Brobacka. Detta magasin hade ett överbyggt genomgångsspår för godsvagnar. När behovet blev större uppfördes ett nytt mycket större magasin på andra sidan Kämpagatan, där det ännu ligger. Vid godsmagasinet hanterades vagnslastgods och fraktgods. Paket- och ilgods sköttes av personalen på Skara station. I det stora magasinet sorterades godset ut till de olika platserna för stadens affärer och företag. När ett fraktgods hade kommit kördes fraktsedelnotiserna ut till adressaten av ”notispojkar”. Den sysslan blev ofta en inkörsport till större befattningar på järnvägen. Godset kördes sedan ut i staden av olika åkeriföretag. Först var det häst och vagn, sedan blev det så småningom med mindre lastbilar. Vissa tider på dagen kunde det vara livlig trafik vid godsmagasinet. I godsmagasinet fanns också en mindre kontorslokal, där en stationsskrivare med personal skötte hanteringen av fraktsedlar och inkasserade betalningen för godset