Efter tillkomsten av VGJ fortsatte man med många idéer och förslag om sammanslagningar. Tankegångarna gällde framför allt att få en fortsättning mot Mariestad ch vidare norrut. Intressenter var Skara - Kinnekulle - Vänerns järnväg, Lidköping - Kinnekulle järnväg och Mariestad - Kinnekulle järnväg. Efter många förhandlingar och förslag fick VGJ överta koncessionen på SKVJ och VGJ övetog också bolagets skuld tillstaten. Från 1 januari 1904 hade nu VGJ en sammanhängande linje Göteborg - Skara - Gössäter - Vänern.

VGJ hade länge visat intresse för förlängning mot Mariestad och 1909 köptes MKJ. När VGJ sedan öppnade banan Mariestad - Gårdsjö 1910 så blev VGJ den smalspåriga stambana genom Västergötland, som man för länge sedan drömde om. 1915 köpte VGJ aktierna i LSSJ och 1916 övertogs förvaltningen och trafikeringen, dock med LSSJ AB som formell ägare. 1934 köpte LSSJ Skövde - Axvalls järnväg och efter 1935 kom LSSJ att betyda Lidköping - Skövde & Stenstorps järnvägar.

1 maj 1939 fattade riksdagen ett beslut ”angående åtgärder för att göra det svenska järnvägsnätet enhetligt. Efter många och långa förhandlingar med den tillsatta Förstatligandeberedningen övergick VGJ i statens ägo den 1 juli 1948.