Hernquist efterträddes av Sven Adolf Norling som endast var 25 år gammal när han tog hand om utbildningen. Det var många som ansåg att han var väl ung men han var en kraftkarl. Han svarade de som hade synpunkter på hans ålder och kompetens: "Detta är ju en sak som hjälpes med varje dag".

Det dröjde inte länge förrän Norling kallades till Stockholm. Målet var att starta en veterinärskola även där och Skaraanläggningen fick då skötas av adjunkt Lars Tidén, kirurgie magister. Han var dock oerfaren som veterinär och det visade sig snart i utbildningen. Undervisningen förföll och eleverna tvingades att åka till Stockholm för att få sina praktiska övningar i djurmedicin och för att examineras av Norling. 

Det var ingen tvekan om att grundandet av veterinrättningen i Stockholm innebar början på en segsliten kamp mellande de båda orterna Skara och Stockholm. Stockholmsskolan fick större anslag än skaranläggningen och detta medförde att flera lärare kunde anställas.

Den donation som Peter Hernquist lämnat efter sig till Skara veterinärutbildning blev det som räddade utbildningen i Skara,  utan detta hade man fått lägga ner alltsammans. Så småningom fick man möjlighet att utöka antalet lärare med två till tre för att sköta den praktiska och teoretiska undervisning, dessutom fanns en instruktionssmed för undervisning i hovbeslagslära.

År 1847 avled Tidén och en ny efterträdare kom nu att axla oket vid Skaraanläggningen.