Nils Edvard Forsell blev chef för Skaraanläggningen 1858 och skolan utvecklades vidare.

De kemiska ämnena till mediciner fick lärarna själva framställa. En hel del av dessa kan ännu ses på Veterinärmuseet i glasburkar med varierande innehåll. För undervisningens behov dissekerades hästar, men efter examinationen hamnade de gamla öken troligvis i de hungriga elevernas kokgrytor. 

Undervisningstiden kom att utökas från tre till fyra år. Man hade samma kurser i Skara som i Stockholm, men ändå hade inte utbildningen samma meritvärde. I Skara accpeterades elever med sämre förkunskaper, vilket innebar att många elever flyttade till Stockholm för att bli legitimerade veterinärer. I skolans stadgar från 1889 framgår det att skolans uppgifter bantats ordentligt. Man skulle vara "en fullständig skola för utbildning av civila och militära hovslagare samt sjukvårdsanstalt för husdjur"

I början av 1860-talet invigdes en ny sjukstallsbyggnad. Materialet till denna togs från det rivna hospitalet, med rötter i medeltiden. I denna byggnad bedrivs än i dag smådjursklinik. 

I det hus som idag är kårhus började planerna för Smedjan år 1875. Skaraborgs Läns Hushållningssällskap anslog en tredjedel av kostnaden, 1 666 riksdaler och 65 öre. Noteringar som Forsell gjorde visar att Staten drog ut på tiden: "Då den oaktat trägna bemödanden icke lyckats att ta antagliga priser anskaffas murtegel, har undertecknad låtit på platsen anlägga tegelbruk." Teglet i Smedjan har alltså slagits och bränts på plats. Det tog några år för huset att bli inrett och klart. Först år 1879 kunde det tas i bruk.