Berättelser (471 st)
Sortering
Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara
1862 ädelmetall gelbgjuteri gördelmakare hantverk jonsson mässing Skara yrkeDenna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv.
Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland.
Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.
.
Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär
1923 Erik Jonsson guldsmed guldsmedsaffär hantverk Metall Skara yrkeDetta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet.Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver.En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.
Erik Järnåker - grundare till två av Skaras industrier
1920-1990-tal Eccoverken Erik Järnåker industri plast plastindustri Skara Skaraplast yrkeDetta är berättelsen om grundaren till de båda industrierna Eccoverken och Skaraplast i Skara. Erik Järnåker (född Svensson) levde mellan åren 1904-1992.
Redan som barn började Erik i sin pappas företag Svenssons Träförädling tillsammans med sin bror. Efter skolan var det arbete i verkstaden som gällde. Ingen kunde ana att Erik skulle bli en mäktig industriman, men det var ett hårt och slitsamt arbete som krävdes.
Källa: Valda delar ur boken "Vagnsmakarens son" skriven av Erik Järnåker, sammanställt av Lena Brodin och Freddie Wendin
Epidemisjukhuset i Göteborg
epidemisjukhus Göteborg konstepideminEpidemisjukhuset i Göteborg anlades 1886 och var verksamt till 1970. Därefter tog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset över lokalerna. Verksamheten flyttades med tiden till andra platser och paviljonger på området stängdes ner. 1987 flyttade föreningen Konstepidemin in i lokalerna.
Innehållet här är en del av projektet KOM - Konst och medicin - som lyfter fram ett osynligt kulturarv och skapar en konstutställning på Konstepidemin med öppning 2021. Projektet är ett samarbete mellan föreningen Spotcity, Kulturarvsakademin, Konstepidemin, Göteborgs Universitet, Medicinhistoriska museet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (GU) och Folkuniversitetet.
Projektet är pågende och nya berättelser läggs löpande till.
Kontakta Richard Widerberg, richard@riwid.net, för mer information.
En växande stad och nya familjer
1800-talet Borås familj textilindustriDet här är berättelsen om hur den moderna familjen vuxit fram med textilstaden Borås som exempel. Befolkningen i staden växte kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Få andra städer i Sverige kan mäta sig med Borås i den bemärkelsen.
Texten är en bearbetning av Johannes Dauns doktorsavhandling "Vägen till den moderna familjen: Fruktsamhet i den växande industristaden Borås c:a 1830-1930"
En unik hundraåring
1916 järnvägsbro klaffbro tyska bron VänersborgKlaffbron för järnvägstrafik i Vänersborg hade år 2016 stått på plats i 100 år. Dess ”snygghet” har diskuterats sedan start, men trots detta har den fått ett flertal smeknamn som ”Järnvägsbron”, ”UVHJ-bron” och ”Tyska bron". Bron var Vänersborgs äldsta bro, men 2023 bedömdes den inte längre vara säker och en ny bro planerades.
Berättelse skriven av Malin Öberg
En stor gata i en liten ort - Storgatan i Mellerud
Mellerud Storgata storgatan storgatorEn kort berättelse om en gata med anor från tidigt 1600-tal.
En statskupp i miniatyr
1800-talet Hornborga idrott kägelspel klotspelI en tid före TV-spel och fredagsmys samlades drängarna i Hornborga by om kvällarna för att störta kungen – en 75 cm lång pjäs i björkved. Klotspelet, en form av kägelspel, beskrivs ha spelats med sån iver att bonden fick jaga drängarna i säng innan farsen kunde upprepas på nytt nästa kväll.
En sjö till Viktorias ära
hofling Skara ViktoriasjönSkara är inte känd för sina vattendrag och sjöar. Men i andra hälften av 1800-talet så anlades en sjö till skarabornas stora nöje. Sjön var nog tänkt som badsjö i första hand, men vattnet var grumligt och kändes då inte så fräscht.
När Gustaf Victor Hofling från Östersund kom till Skara 1855 för att arbeta som adjunkt vid veterinärutbildning saknade hans hustru Hilda Josefina Viktoria vatten i sin närhet och Storsjön. Då lät Hofling anlägga en sjö för att uppmuntra sin hustru.
Källa: Tidningsartikel 28 mars 2014 i SKLT av Petra Marklund/Gösta Andersson, Skaragille.se, hembygd.se, fotografier från Digitala museet, Allan Andersson och Freddie Wendin
En ögonblicksbild från L.J. Wingqvists väveri i Fritsla
film Fritsla Mark textilindustri väveri
I Fritsla, två mil söder om Borås, startade Lars Johan Wingqvist en textilfabrik på 1870-talet - Fritsla Mekaniska Väveri. Fabriken tillhörde vid 1800-talets slut de största i landet.
Den här filmen berättar om arbetarna och livet vid fabriken, utifrån ett fotografi som togs någon gång kring sekelskiftet 1900.
Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet i Borås. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Research och speakerröst: Lars G Strömberg.
En kraftdemonstration av textilstaden Borås 1949
1949 Borås industri konfektion konfektionsindustri mässor textil textilindustriUnder några veckor i augusti 1949 hölls den så kallade Boråsmässan, där den lokala textil- och konfektionsindustrin i Borås och Sjuhäradsbygden visades upp.
En konfektionsfabrik i miniatyr
Borås industri kläder konfektion konfektionsindustri mode sömnad
Sommaren 1949 anordnades en stor mässa i Borås där den lokala textil- och konfektionsindustrin visade upp sig för kunder, leverantörer, press och allmänhet. Boråsmässan symboliserade i efterhand en storhetstid för stadens textila industrier. Bland mässans många sevärdheter fanns en skalenlig modell av en konfektionsfabrik, som vi här ska se närmare på.
En inblick i vardagen på verkstadsgolven via företagsnämndernas protokoll
företagsdemokrati företagsnämndUnder slutet av 1940-talet upprättades så kallade företagsnämnder inom den svenska industrin. I nämnderna möttes arbetsgivare och representanter för de anställda, för att diskutera arbetsmiljö och liknande frågor. På så vis skulle arbetstagarnas inflytande öka.
En epok av elektrisk industri i Partille
1907 ASEA Eck elektrisk industri Morén Partille PartilleverkenBerättelsen om en industriepok i Partille, den elektriska industri som bedrevs mellan 1907 och 1965 under namnen Motorfabriken Eck, Elektriska AB Morén och slutligen ASEA Partilleverken. Bilder från Partille Hembygdsförenings arkiv.
En bro av järn och vatten - akvedukten i Håverud
akvedukt Dalslands kanal Håverud kanal slussAkvedukten i Håverud byggdes av den legendariska Nils Ericson och invigdes den 19 september 1868. Den ingår i Dalslands kanal. Genom att bygga en akvedukt i den branta terrängen mellan sjöarna Åklången och Upperudshöljen skapade Nils Ericson historia. Än idag är stålkonstruktionen över Håverudsströmmen unik, byggd med ingenjörskonst och hantverksskicklighet som har sitt motstycke på få platser i världen.
Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn
1914 demokrati Elin Sundberg TjörnÅret är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.
Elektricitet i Skara
elektricitet Skara skara energiÅr 1896 bildades Skara stads Vattenlednings- och Elektricitetsverk med en särskild styrelse tillsatt av stadsfullmäktige. Det elektriska maskineriet bestod av två koleldade ångmaskiner på vardera 56 hkr och två likströmsgeneratorer på 18 kW. Beslysning installerades i många fastigheter främst offentliga byggnader men redan från start hade elverket kontakt med 53 fastigheter.
Skara Energi förvärvade det så kallade gamla maskinhuset av Skara kommun och år 2005 var det renoverat. Nu fungerar huset som kontor för Skara Energi. Bolaget startade i samma hus 1898, cirkeln är sluten.
Källor:skaraenergi.se, bilder från Digitalt museum. Ett sekel med elektricitet och vatten i Skara, utgiven av Skara Energi AB och Gatukontoret Skara kommun från 1998
Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust
båtbyggeri fiskebåtar Kungsviken mekanisk verkstad Orust varvEinar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten.
Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.
Edsborgs idrottsplats i Trollhättan
Edsborg idrottsplats TrollhättanEn berättelse om Edsborgs idrottsplats i Trollhättan.
