Kulturhistoriska avdelningen -Göteborgs Stadsmuseum

Göteborgs stadsmuseum har i uppdrag att skapa sammanhang mellan Göteborgs och Västsveriges historia, nutid och framtid. Och ta del av frågor om hur staden kommer att utvecklas.

Berättelser skapade av Kulturhistoriska avdelningen -Göteborgs Stadsmuseum

Vidkärrs barnhem på 1940-50-talet

Vidkärrs barnhem

Vidkärrs barnhem i Göteborg var i drift under åren 1935 – 1976 och var ett av Sveriges största barnhem. Barnhemmet var platsen för en centraliserad stordrift med plats för 176 barn. Barnen som kom dit var från 1 till 16 år. Tusentals barn var på Vidkärr under de 40 åren som verksamheten pågick.

Ämnesord:

numrerade kranar fd Götaverken mindre.jpg

Kranar vid Göta älv i Göteborg

Kranarna på Götaverken är mycket betydelsefulla kulturhistoriska värdebärare i det som tidigare var en varvsmiljö. Av stadens tidigare över 200 hamn- och varvskranar återstår idag bara en handfull. De förstärker och förtydligar områdets och Göteborgs industrikaraktär, samtidigt som de bär egna värden.

Ämnesord:

kran21_42_1954_kampnagel.jpg

Kulturarv i fara

I Göteborg hotas av rivning betydelsefulla objekt och miljöer som berättar om det moderna samhället. Gasklockan är borta, varvskranarna är kvar på obestämd tid och Valhalla kanske röjs undan för att bygga en stor evenemangsarena. För panncentralen Tratten som var en tillfällig funktionsbyggnad men blev ett landmärke har flera rivningslov lämnats in och en planerad höghusbyggnad kommer att utplåna industribyggnader från fyrtiotalet, sådana som är sälsynta i staden.

Ämnesord:

i proggens spår.jpg

Proggen och staden, Göteborg

I slutet av 1960-talet bildades de första grupperna inom Proggen. Det är något speciellt med Göteborg och musiklivets historia i staden. Musiklivet spirade under 1960- och -70-talen i stadsdelar under omvandling och där unga människor hade möjlighet att samlas och uttrycka sina åsikter.

Ämnesord:

Göta älv och Norra älvstranden med Götaverken mm foto Sanja augusti 2015 liten.jpg

Göteborg - en stad i evolution

Göteborgs största förändring, sedan staden grundandes 1621, var kanske inte saneringarna på 1960-talet utan rivningen av befästningsmuren som påbörjades efter ett beslut 1807. Raseringen av försvarsmurarna och anläggandet av det gröna bältet runt vallgraven, en boulevard kallad Nya Allén, skapade ett mycket karaktäristiskt drag. Den fysiska omdaningen av staden är också tydlig genom Vasastadens plan från 1860-talet. Den nationella byggnadsstadgan som medgav att alla städer skulle upprätthålla en stadsplan fastställdes först 1874. Så Göteborg var en föregångare. Till industrialismens stad hörde en lång rad nya stadsbyggnadsuppgifter. Göteborg fortsätter att förändras och somliga säger att staden har passerat övergångsfasen mellan industriellt och post-industriellt samhälle. Det industriella samhället har dock lämnat ett stort avtryck. Mer än två tredjedelar av den fysiska staden som är synlig idag byggdes inom loppet av ett halvt sekel. Här är en kort berättelse om utvecklingen mot ett industrisamhälle och om dess spår i stadens landskap. 

Ämnesord: