Människan och miljön

Vårt förhållande till bilen är inte helt okomplicerat. Den underlättar för oss och vi har skapat ett samhälle där vi är starkt beroende av den. Samtidigt vet vi att utsläppen av fossila bränslen måste minska. Därför kan i princip varje bilresa vi gör ifrågasättas.

Kanske använder vi bilen onödigt mycket, bara för att det är så bekvämt?

Den långlivade bensinmotorn

Den första bil som tillverkades i Sverige drevs av ånga. Året var 1892. Men i USA och Europa hade de första bilarna redan funnits ett bra tag, och det experimenterades en hel del för att hitta en så bra driftlösning som möjligt. Bilarna sågs som en räddning på den tidens miljöproblem, nämligen all hästskit som låg överallt och skräpade. 

Det syns tydligt att de första bilarna inspirerades i sin design av den hästdragna vagnen, men även av cykeln. En tredje inspirationskälla som blev avgörande för designutvecklingen var motorn. 

I slutet av 1870-talet lanserades Ottomotorn som är en så kallad förbränningsmotor. I korthet innebär det en motor där förbränning av ett bränsle omvandlar kemisk energi till arbete. Från början drevs Ottomotorn med lysgas men snart kom man på att även bensin, som till en början bara fanns att köpa på apoteket, fungerade utmärkt som drivmedel.

Varför är Ottomotorn än i dag – över hundra år senare – den allra vanligaste formen av förbränningsmotor och bensin det allra vanligaste bränslet? Vi ser denna kombination i allt från bilar och motorcyklar till båtar och gräsklippare.

Den populäre bilmekanikern och programledaren Bosse ”Bildoktorn” Andersson har liknat utvecklingen med Darwins evolutionslära, där ”en viss konstruktion bara är konkurrenskraftig så länge den är bäst i förhållande till sin funktion och kostnad”.

Ottomotorn i kombination med bensin blev alltså ett klart vinnande koncept, särskilt när motorn förbättrades under de kommande årtiondena. Till slut blev överlägsenheten så stor att i princip alla andra alternativ, förutom dieselmotorn, lades på hyllan.

Miljöfrågorna på agendan

Det var först när den växande bilismen började orsaka stora problem med smog i storstäderna som krav på avgasrening kom, främst i USA i slutet av 1960-talet. Många svenskar upplevde nog att det problemet aldrig skulle komma hit, med vår lilla befolkning. Så trots att Sverige 1970 var Europas biltätaste land (jo, det är sant) dröjde det ända till 1989 innan alla nya bensinbilar var tvungna att ha modern avgasrening med katalysatorer.

Nästa stora fråga blev utsläppen av koldioxid, som inte katalysatorerna kunde stoppa. Under 1990-talet tog debatten om fossila bränslen fart och sakta men säkert började det bli intressant att använda alternativa bränslen som biogas och etanol, och att utveckla elbilar igen.

Det har tagit lång tid för makthavare, fordonsindustrin i synnerhet och människor i allmänhet att inse hur allvarliga de fossila utsläppen är för miljön. Till stor del har oljebolagen, som dominerar stort bland de globala företagen, också motverkat utvecklingen mot förnyelsebara bränslen.

Nu har vetenskapen till sist övertygat såväl samhällets toppskikt som en majoritet av befolkningen. Det går inte längre att blunda för att vi står inför temperaturhöjningar som kan få förödande konsekvenser på vår jord. Det är som Lars Lindgren, förbundsordförande Transport, har beskrivit det: ”Klimatfrågan är så viktig att den – på sikt – ändrar vårt samhälle i grunden.”

Svårt att ställa om

Ändå tycks det oerhört svårt att ställa om. Försäljningen av bilar som drivs med alternativa bränslen går trögt. Bensin och diesel dominerar stort, vilket i grunden handlar om att systemet bygger på en billig energikälla. Oljepriset är ständigt i fokus och den åtråvärda råvaran olja har mer än en gång orsakat kriser och konflikter mellan olika länder. Det belyser hur stort vårt beroende är.

Av världens totala energianvändning 2014 utgjordes nästan 33 procent av olja, vilket inbegriper både olja som drivmedel (bensin och diesel) och som eldningsolja. Lägger man till kol och naturgas hamnade användningen av fossila bränslen i världen totalt över 80 procent. 

Under alla år som bilen har funnits har försäljningen hela tiden ökat och i dag finns långt över en miljard bilar på vår jord. I västvärlden diskuteras ibland begreppet ”peak car”, vilket är en teori som handlar om att bilismen vänder neråt efter decennier av ökningar. Men enligt Trafikverket finns det inga belägg för denna teori i Sverige, utan här bedöms bilismen fortsätta öka de närmaste 40 åren – om än kanske inte i lika snabb takt som tidigare.

Tittar vi globalt ser vi däremot att bilförsäljningen pekar kraftigt uppåt, särskilt i stora delar av Asien och mer specifikt i länder som Kina och Indien där en växande medelklass nu också har råd att köpa bil.

I Sverige har vi tydliga mål för att minska vårt beroende av fossila bränslen. I västvärlden är vi ett av de länder som har lägst utsläpp, främst tack vare att vår inhemska elproduktion är väldigt ren.

Men våra största utmaningar ligger inom transporter som är den sektor där störst andel fossila bränslen används. Nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid kommer från vägtransporterna, där privatbilismen står för 13 miljoner ton per år och godstransporterna för drygt 5 miljoner ton.