Transport - vår livsnerv

Mat, möbler, kläder, maskiner, byggmaterial… Listan kan göras lång över allt som flyttas från ett ställe till flera andra, innan det slutligen når butiken eller vårt hem. Här spelar lastbilen en nyckelroll. Den är delaktig i nästan alla våra transporter, även vid lastning till och från järnväg, båt och flyg.

En rullande näring

Faktum är att 80 procent av alla godstransporter i Sverige görs med lastbil. Den svenska åkerinäringen sysselsätter drygt 86 000 personer och omsätter över 100 miljarder kronor varje år. Det motsvarar cirka 4 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

Lastbilarna ses ofta som symboler för de miljöproblem vi har. Det är delvis sant, men delvis också en förlegad bild. För bara under de senaste 15 åren har de farliga utsläppen från svenska lastbilar minskat med runt 90 procent, tack vare satsningar på ny teknik, nya fordon och nya drivmedel. Till de farliga utsläppen räknas ämnen som koloxid, koldioxid, kolväte, kväveoxider och partiklar.

Ändå räcker det inte. Vårt stora behov av transporter tycks fortsätta, med en ökad globalisering och när alltfler handlar via internet. Här riskerar två intressen att stå mot varandra: Tillväxt och klimatmål. Hur kan vi skapa hållbara transportlösningar samtidigt som transporterna bara ökar?

Sveriges största transportregion

Mängd god lastade via lastbil 2014, fem svenska länen med mest gods (miljoner ton):

Västra Götalands län: 64

Skåne län: 48

Stockholm: 41

Jönköping: 19

Värmland: 17

Att Västra Götaland så överlägset toppar transportlistan hänger tätt ihop med att här finns en lång tradition av handel och sjöfart. Här ligger i dag Sveriges två största hamnar: Göteborgs hamn och Preemraffs oljehamn i Lysekil. Men det finns även viktiga hamnar i Uddevalla, Strömstad, Stenungsund, Vänersborg, Lidköping och Otterbäcken.

Tillsammans hanterar alla dessa hamnar över 30 procent av allt gods i Sverige. Och vid av- och pålastning i hamnarna används nästan uteslutande lastbilar. Jämförelsevis körs bara en mindre mängd gods på järnväg.

Detta händer varje år i Göteborgs hamn: 900 000 containrar med varor kommer hit. 230 000 bilar exporteras och importeras härifrån. 500 000 000 bananer lastas av.

Från åkvagn till shoppingvagn

Våra köpmönster utgår i många fall från bilen som ska ta oss till stora köpcenter i utkanten av staden eller flera mil bort för att nå en specifik butik, till exempel Ikea, eller samling av butiker, till exempel köpmeckat Ullared.

Här blir det tydligt att bilen inte bara transporterar oss människor. Vi har även gjort oss beroende av att kunna lasta in varor och andra prylar i den. Den utgör ett praktiskt lastfordon för att enkelt ta hem det vi handlar, oavsett om det är från mataffären, bygghandeln, klädbutiken eller möbelkedjan. Kanske är det en del av förklaringen till att vi också köper allt större bilar. Intresset för så kallade suvar (från engelskans sport utility vehicle) med höga karosser och stora hjul har vuxit kraftigt under senare år.

Men hur stora bilar och hur mycket utrymme behöver vi egentligen? Eller snarare: Måste vi verkligen släpa med oss så mycket saker?

Det är också intressant att fundera över om den snabbt ökande internethandeln kommer att förändra våra traditionella köpmönster. Vad händer med alla köpcenter och gallerior när vi inte längre är beroende av att åka dit för att handla? När vi efter några enkla knapptryck hemma på datorn bara behöver ta oss till närbutiken några kvarter bort för att hämta ut vår vara?