En växande stad och nya familjer
färgeri.pngFlickhemmet på Hedvigsborg, 1960-tal.jpgStora Torget i Borås ca 1900.jpg2339, beskuren.jpg

Att bilda familj och skaffa barn

En växande stad och nya familjer. Stora Torget i Borås kring sekelskiftet 1900.

Att bilda familj och skaffa barn

Under industrialiseringen förändrades många av förutsättningarna för att försörja en familj. Detta påverkade saker som exempelvis den genomsnittliga giftermålsåldern, antalet barn man skaffade, och när i livet kvinnorna födde sitt sista barn. Detta kan beskrivas som att familjemönstren förändrades.

Man kan se tre olika faser för familjemönstren i Borås. Först förhållandena före industrialiseringen, därefter förhållandena vid industrialiseringens genombrottsskede, och slutligen läget då Borås var en etablerad industristad.

Det genomsnittliga antal barn som gifta kvinnor i Borås födde förändrades stort mellan de tre faserna. Kvinnor som bildat familj på 1830-talet fick i medeltal 4,1 barn. På 1870-talet hade motsvarande antal ökat med en tredjedel, till 5,4. Drygt en generation senare, i början på 1900-talet, hade medelvärdet åter fallit, till 3,4, och skulle därefter fortsätta att minska. Barnantalet visade alltså en viss ökning i det tidiga industrialiseringsskedet på slutet av 1800-talet, innan det började minska på 1900-talet.

Förändringen i barnantal överensstämmer i hur mödrarnas ålder vid sista barnets födelse skiftade mellan de tre faserna. Kvinnorna som bildade familj på 1830-talet födde sitt sista barn i medeltal vid 37,5 års ålder. Fyra decennier senare hade mammornas ålder ökat till 39,3. Och under den sista fasen, vid 1900-talets början, hade åldern minskat ordentligt, till 34 år.

Kvinnorna som gifte sig på 1870-talet var i medeltal 27,2 år gamla. Deras makar var 28,3 år. Bland arbetarfamiljer var de gifta paren ännu mer jämnåriga. I borgerliga familjer var däremot mannen i regel flera år äldre än hustrun. Men några decennier senare, vid 1900-talets början, hade giftermålsåldern sjunkit till 25,6 år för kvinnor, och 27,2 år för män (åldersskillnaden mellan makarna ökade alltså). Att kvinnorna gifte sig tidigare i livet kan tolkas som att vissa ekonomiska eller sociala hinder för giftermål hade undanröjts.

Genomsnittlig ålder vid första giftermålet. Kvinnor och män i Borås under tre perioder

                                               Kvinnor              Män                    Åldersskillnad mellan makarna

Borås 1831–1839                         27,3                     28,9                     1,6

Borås 1871–1880                         27,2                     28,3                     1,1

Borås 1905 & 1912                      25,6                     27,2                     1,6