Bostäder

Som en följd av industrialiseringen ökade Lidköpings befolkning kraftigt, 1900–1920 från 5 450 till 8 230 personer. Många flyttade in till städerna för att arbeta vid fabrikerna och nya arbetarstadsdelar växte upp.

Bostäderna var små och enkla. En familj bodde oftast i ett rum och kök. Föräldrarna sov i kammaren och barnen i köket. Ensamstående hyrde ofta bara ett rum med en vedspis eller kamin, ett ”spisrum”.

Dåliga bostadsförhållanden gjorde livet tungt. Man blev lätt sjuk. Det var dragigt, kallt och fuktigt på vintern. Många av hemmets sysslor fick äga rum på bakgården, av utrymmesskäl. En del bostäder hade kallvatten indraget i köket, men många hämtade sitt vatten från en brunn med pump på bakgården. Där låg även dassen. Det var liv och rörelse. Utöver hushållsarbetet fylldes bakgårdarna av barn som lekte och grannar som umgicks. Där höll också många hantverkare till. Kopparslagare, krukmakare, tunnbindare, garvare, hovslagare, tvätterskor eller snickare använde gården för sin verksamhet.

Kring 1920 fick många bostäder elektricitet vilket var en stor förbättring av bostadsförhållandena.

Som en följd av inflyttningen till städerna blev bostadsbristen stor. För att locka arbetskraft till sina företag erbjöd de stora företagen bostäder till sina anställda. Det var enkla lägenheter på ett rum och kök som hyrdes ut till arbetare med familjer. Bostäderna låg på gång- eller cykelavstånd från fabrikerna.

LMV köpte in och byggde ett stort antal bostäder. I Västerlund skaffade man redan på 1910-talet många flerfamiljshus och 1920 uppfördes tio tvåfamiljshus med trädgårdar i kvarteret Törnrosen.

På 1940-talet infördes en rad kommunala och statliga stödåtgärder för att höja bostadsstandarden och skapa god samhällsanda.  Även företagen engagerade sig i frågan och såg bostadens betydelse för de anställdas trivsel, bofasthet och i förlängningen även goda arbetsresultat.

1942 byggde Rörstrand egna hem i kvarteren Poppeln, Porsen och Päronträdet norr om Rådagatan. I kvarteret Silvergranen på Rådagatan lät företaget 1948 uppföra två flerfamiljshus i tidstypisk ljus och luftig funkis. Nu hade bostadsstandarden höjts och husen inrymde även trerumslägenheter.

Rörstrand uppförde även 21 radhus 1950-1951 på Ljungströmsvägen i Dalängen. De var på 2 rum och kök. På övervåningen fanns två enrumslägenheter att hyra ut till ensamstående kvinnliga arbetskamrater. Unika keramiska utsmyckningar i form av reliefer av Gunnar Nylund pryder fasaderna.