Kajer, pirar och kranar
Längs med södra delen av området finns Dan Broströms kaj som uppfördes runt sekelskiftet 1900. Här finns även Stapelkajen, Hugo Hammars kaj och Keillers kaj. Kajerna och pirarna inne på Cityvarvets område har än idag rikligt med industrihistorisk grammatik bevarad så som pollare, räls, kajkanter formade efter de behov som fanns.
De två flytdockor som fanns kvar längst såldes 2015 och lämnade varvet 2016. Kvar idag finns däremot de båda dockpirarna. Här finns också sex av kajområdets tidigare drygt 20 portalkranar, som alla är typiska varvskranar, stora och kraftiga för att kunna lyfta över tunga delar i fartygen.
Av de sex kranarna på Götaverken har fyra kranar så kallade vipparmar. En vipparm underlättade arbetet högst väsentlig genom att det bland annat gick mycket snabbare att lossa och lasta samt hantera gods på kajen. På varvet var man inte alltid betjänt av snabba vippramskranar utan där använde man till stor del kranar med rak arm till de riktigt tunga lyften.
Den äldsta kranen, med nummer 24, är från 1947 och tillverkad av AB Landsverk i Landskrona. Den skiljer från de övriga genom att den saknar ett maskinrum och får genom detta ett något mer ålderdomligt utseende.
Kranarna nummer 10 och 11 är av fabrikat Hensen från Rotterdam och tillverkade 1962 för att placeras ute på Arendalsvarvet. Hensenkranarna kom troligtvis till Götaverken från Arendal 1974 då en aktiv satsning gjordes för att öka kapaciteten på Cityvarvet. I samband med flytten byggdes de om från att lyfta 100 ton till 90 ton. I gengäld fick kranarna genom detta en längre räckvidd genom att de befintliga kranarmarna byttes ut mot något längre kranarmar.
Den högsta och nyaste kranen, nummer 47, är tillverkad 1974 i Finland av Kone OY och levererades direkt till Götaverken Cityvarvet utan att passera Arendalsvarvet.
De övriga kranarna med nummer 42 och 43, är tillverkade 1954 respektive 1955 av tyska Kampnagel. Kran 42 byggdes om när den flyttades ut till Arendalsvarvet på början av 1960-talet. Spårvidden ökades från 10,4 meter till 15 meter och den behölls när den kom tillbaka till Cityvarvet. Därav den något oproportionerliga portalen. Kran 43 var planerad att flyttas till Arendalsvarvet men av detta blev inget. Därför fick den behålla sitt originalutseende från leveransen 1955.
Efter varvsnedläggningarna på 1970-talet fortsatte en reparationsverksamhet på Cityvarvet fram till 2015. Beslut om nedläggning togs 2014 och sista arbetarna lämnade varvet i maj 2015.