Vad har Storgatan i övrigt att berätta oss?

Storgatans anläggande skedde under en tid som kan kallas högindustrialismen - en snabb stadsutbyggnad som följde med den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vasastadens, eller som den också kallas, Stenstadens utbyggnad gjordes enligt planen 1866 som i sin tur var resultatet av en tävling år 1862. Tävlingarna syftade till att utvidga staden Göteborg och öppna stadslivet för nya steg i urbaniseringen.

Var det en modern stadsplan? I Europa var rutnätsplanen det dominerande mönstret vid den tiden. Rätvinkliga kvarter var inordnade i ett storskaligt system av gatuaxlar och stjärnformiga platsbildningar kombinerat med ringformade boulevarder. Sneglade man på Wiens Ringstrasse eller Paris boulevarder?  

Som alla andra äldre stadsgator skulle Storgatan kunna berätta om olika skeden i stadsutvecklingen. En ny våg av stadsplanetävlingar kom i början av 1900-talet och följde nya ideal. Inspirationen kom från trädgårdsstaden, Camillo Sitte och engelska New Towns. De nya idealen påverkade de södra delarna av centrala staden, exempelvis Lorensbergs villastad, Änggården och Landala, men påverkade inte Storgatan.  Inte heller det moderna stadsplanetänkandet lämnade några spår.

De första bostadshusen på Storgatan var i 3 våningar och hade en återhållsam dekor. Senare utvecklades stilarna. Fasadernas konstnärliga utformning dominerades senare av palatsliknande arkitektur i puts eller tegel. Det fanns strama italienska renässansgrundformer som så småningom fick konkurrens av ett livligare franskt och tyskt formspråk med fasadpartier som putade ut krafitgt.

Storgatan har bibehållit sina proportioner sedan sin 1866 års stadsplan och i riktningen från väster till öster kan man följa en utveckling av olika arkitekturstilideal.