Kvinnor och behövande blir behjälpta i det nya Göteborg

I en samtida skildring av området låter det så här:

"Vi ha nu inkommit i en del af det nya Göteborg, något

helt och hållet nytt för den främling, som icke besökt rikets

andra stad på en fem till tio år, och vi stå vid det område,

som i en närmare eller fjärmare tid skall innesluta

Göteborgs kanske praktfullaste partier."

Storgatan anlades inom ett område som hette Hasselbladska ängen vilken sträckte sig från nuvarande Haga Kyrkogata i Väster till Karl Gustavsgatan i öster. och var en del av Hagaheden. Området var under 1880-talet ”ännu belamrat med oansenliga träbyggnader och bristfälliga uthus, oregelbundet strödda utmed den krokiga, efter den här i närheten en gång boende assessor Kall benämnda, Kallens gata, pulsådern för den s. k. Hagaheden. De oansenliga byggnaderna äro emellertid dömda till att förstöras, hvarmed man allaredan och så småningom gjort början.” (Cederblad: Göteborg,m 1884) 

Hasselbrladska ängen användes av arbetarfamljer som en grön oas. Ängen betraktades som landet och ansågs ligga mycket avlägset. Som en dåtidens Angered. 

På Storgatan nummer 5 finns ett stort trevånings stenhus. På dess fasad står med stora bokstäver av gjutet järn: Amalia  Hertz Stiftelse. Denna inrättades med hjälp av donation från grosshandlaren P. S. Hertz. Stiftelsen skulle bära hans avlidna hustrus namn. Donationen användes för uppförandet av ett hus med bostäder åt behövande familjer, företrädesvis änkor som tillhörde den mosaiska församlingen i Göteborg. Men redan från 1870, samma år anstalten invigdes, bodde även andra än mosaiska trosbekännare där.

Byggnaden, uppfördes efter arkitekten F. J. Heilborns ritning och hade från början 16 boningslägenheter, däraf 10 med kök. I portgången finns två stora minnestavlor med donatorns namn.

Sida vid sida med Amalia Hertzs stiftelse byggdes Kjellbergska Flickskolan. Den var också en välgörenhetsanstalt och en friskola för flickor ur lägre borgarklass. Skolan stiftades redan 1832 och fick år 1870 ett eget hus på Storgatan, även det uppfört efter ritning av arkitekten Heilborn. 1898 bytte flckskolan ägare och det blev Odd Fellow-ordens hus. Tempelriddareordens skylt finn nu på fasaden. Ett stycke därifrån låg Coldinuordens byggnad (Bellmansgatan på motsatta sidan av kvarteret).

Sammanfattningsvis är Storgatan med kringliggande kvarter donationernas, ordnarnas och de frikyrkliga inrättningarnas möjligtvis tätaste näste i staden.