Berättelser (471 st)
Sortering
Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust
båtbyggeri fiskebåtar Kungsviken mekanisk verkstad Orust varvEinar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten.
Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.
Kirudds konfektionsindustri i Vänersborg
design kläder konfektion mode VänersborgKirudds konfektionsindustri var en välkänd industri i Vänersborg. Företaget grundades ursprungligen i Uddevalla år 1917 under namnet AB Åhman & Mattssons Eftr. År 1940 ändrades firmanamnet till Kirudds AB.
Kirudds AB tillverkade till en början arbetskläder och overaller, men övergick så småningom till damkonfektion.
Landet Meatballs eller smaken av plats
allemansrätten Angered identitet industriell mat industrisamhället köttbullar kultur på burk kulturarv mat plats smak terroirOm identitet och plats
Feeling a bit Swedish today?
Take our famous meatballs home and prepare in your own kitchen. Serve Swedish style with mash, lingonberry jam and cream sauce.
Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken
båtbyggeri Evert Taube Kungsviken midsommar Orust Polstjernan trähantverk varv1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor.
I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre.
I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
Kungsviken - I historisk tid
båtbyggeri fiskebåtar Kungsviken Orust träfiskebåtar varvI Kungsviken och andra orter på Orust har båtbyggeriet gamla anor. Enligt sägnen skall Olaf Tryggvassons vikingaskepp "Ormen Långe" ha byggts här redan på 900-talet. Men de första uppgifterna om båtbyggeriet kring Orust omnämns först på 1200-talet i och med att kung Håkon Håkonssons lät beställa ett större skepp från trakterna. Vid denna tid fanns stora ekskogar i Morlanda socken som kom till nytta i skeppsbyggeriet vid varvsplatserna längs Orusts stränder.
I slutet av 1800-talet finns ett flertal varv i Kungsviken. Det är ofta de markägande bönderna som driver varvsverksamhet och de har en samsplan nere vid viken där båtar på upp till 60 fot byggs. På 1890-talet kan man i husförhörslängder för Morlanda socken se att ett hundratal personer är boende här. Av dessa finns nästa generation båtbyggare efter de omtalade och skickliga hantverkarna från Kungsviken - som båtbyggarna ”Boon i Kongsviga”, ”Bräcken” och” Alfred i Kihln”.
Skolorna på Flatön
Då folkskolestadgan (lagen om allmän folkundervisning) kom år 1842, hölls skola i olika hem innan det beslöts att en skola skulle byggas på Flatön. Invånarna i Morlanda fick betala kostnaderna - trots, som prosten Heuman i ett skolrådsprotokoll klagade: ”en av skatter redan öfver höfvan nedtryckt befolkning”.
Skolan byggdes på en berghäll, så som föreskifterna var, på mark som man fått arrendera av Flatö Östergård. År 1871 stod skolan klar och dags för invigning. Av Morlandas tidigaste skolhus är Flatöns det enda som står kvar på samma tomt och som fortfarande är i nästan samma skick som när det byggdes. I början fanns dock bara skolsal och rastrum, ingen lärarbostad i huset.
Skara Hantverk & Mekanisk verkstad
1940-tal malm mässing mekanisk verkstad Metall Skara yrkeDetta är en berättelse om det lilla företaget Skara Hantverk & Mekanisk verkstad och dess ägare. Företaget har varit verksamt sedan 1940-talet och började med att tillverka föremål i malm och mässing. Här gjordes även mycket renoveringsarbete och restaureringar.
På senare år kompletterades företaget med uppdrag inom verkstadsmekanik och detta blev även huvudsysselsättningen.
Falkängen i Hällekis
1880-1890-tal arbetarbostad Falkängen Hällekis Hantverksbyn Kinnekulle turismHanverksbyn, som lockar många turister årligen är en idyll, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800- talet var Cementa, brukssamhällets stora arbetsgivaren i stort behov av personal, bostäder behövdes och därför byggdes arbetarbostäderna.
I början av 1980-talet var husen på väg att förfalla, Götene kommun försökte sälja dem för en krona styck - dock utan framgång. Rivningshotet hängde över Falkängen, dåvarande landshövding Frithiofsson räddade husen med statliga pengar och renoveringen påbörjades. Hantverksbyn invigdes 1984.
På gatan med de åtta arbetarbostäderna har en gång i tiden ca 500 personer bott. Varje hus var utrustat med åtta lägenheter, på bottenvåningen fyra lägenheter med ett rum och kök, på övervåningen fyra lägenheter med ett rum och kokvrå.
Punchflickor
kontorsarbete puncherskor punchflickor rationalisering SKF yrkeUnder våren och sommaren 1920 anställde SKF 28 så kallade punchflickor eller puncherskor. De var unga, runt sexton år. Ingen var över tjugo. Titeln var ny liksom avdelningen de började arbeta på.
Fjällahacket i Kulpetorp
berättelse berättelser från Lugnås berättelser minnen platser fjällahack gruva historia kvarnsten LugnåsJan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
Otto Berntsson - bondsonen som rymde och blev sjöman, kustvakt i Tasmanien och bogserbåtskapten i Göteborg
brigg jungman matros sjöman skepp
Berättelsen om en sjömans väg från uppväxten som bondson i Torsby. Som 16-åring rymde han till Helsingborg där han mönstrade på som jungman. I tio år seglade han på ett flertal skutor och verkade som sjöman och kustvakt under namnet Arthur Benson i Australien och Nya Zeeland. Efter faderns död besökte han Sverige igen men stannade kvar på grund av kärleken.
Berättelsen är hämtad från en längre beskrivning utförd av Ottos son Carl Berntsson, senare Bernung, verksam som sjöman och kapten från 1920-talet och senare rektor på sjöbefälsskolan i Härnösand, Malmö och Göteborg.
NÄL - Sammanslagningen av Vänersborgs och Trollhättans sjukhus
1988 NÄL sjukhus Trollhättan VänersborgNÄL - Norra Älvsborgs Länssjukhus är sammanslagningen av Vänersborgs och Trollhättans sjukhus. Det här är berättelsen om hur NÄL kom till, varför det ligger där det ligger och sjukhusets betydelse i lokalsamhället.
Tvätteriet i Skara
1940-tal familjeföretag kemtvätt Skara tvätt tvätteri yrkeKvinnornas slit med tvättgrytor i dragiga uthus, eller byken vid åkanter och bryggor var ett hårt arbete som gav ledbesvär. Detta var förhållanden som provinsialläkare Georg Hallbäck bestämt sig för att ändra på, ett beslut som ledde till ett blomstrande företag inom tvätteribranschen.
Källor: Boken Skara efter år 1900, Digitalt museum
Stridsberg och Biörcks stämpelur
biörck stämpelur stridsberg tidur TrollhättanEn berättelse om Stridsberg och Biörck i Trollhättans stämpelur.
Ett kvällsskift på Sunwind 1983
fabrik högsäter vardagsbilder VolvoUnder 1960-talet las flera bruk ner i Dalsland, jordbruks- och skogsarbetet moderniserades. Detta gjorde att det blev lätt att få arbetskraft i Dalsland. Volvo byggde fabriker i Färgelanda och Bengtsfors. Sundqvist & Windt som var underleverantör till Volvo byggde 1966-67 en fabrik i Högsäter. I slutet av 1970-talet bytte företaget namn till Sunwind (svenskt uttal). Denna berättelse ger en inblick i hur arbetet på fabriken gick till.Företaget köptes senare upp av Perstorp och kom att ingå i Perstorps Components. På 1990-talet köpte Colins & Aikmans fabriken. 2001 kom så beslutet om att den skulle läggas ner, men fyra anställda bildade JABA Group och övertog en del av produktionen.
Om Klosterängen i Lugnås
berättelse berättelser från Lugnås berättelser minnen platser Cisterciensorden festplats kloster Klosterängen kvarnstensbrytning kvarnstensgruva LugnåsGunnel och Lars Törnell berättar om Klosterängen i Lugnås som varit en aktiv plats sedan 1100-talet. De berättar både historia längre bak i tiden och nutidshistoria.
Namnet Klosterängen kommer sig av att munkar bosatte sig där på 1100-talet. Dessa munkar satte igång kvarnstensbrytningen på Lugnåsberget vilken sedan pågick i 800 år.
Ängen verkar alltid ha varit en aktiv plats och i nutid används den som utflyktsmål och är idag ett naturreservat. Gunnel berättar om hur hon som tonåring på 1940-talet besökte ängen. Bland annat när den fungerade som festplats på somrarna. Gunnels höll senare i kyrkans barntimmar på ängen.
Kvarnen i Tollered
berättelse Berättelser från Tollered berättelser minnen platser historia kvarn mjölnare TolleredCecilia Olsen och Ingvar Axelsson berättar om kvarnen i Tollered. Kvarnen var elektrisk och togs i bruk 1909. Kvarnen var i drift till 1960-talet och byggdes senare om till lägenheter.
Cecilias far var mjölnare i kvarnen och hon berättar om egna minnen från den tiden.
Ingvar berättar om att platsen varit en kvarnplats sedan 1200-talet.
Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
Kanalen i Tollered
berättelse Berättelser från Tollered berättelser minnen platser historia kanal kraftstation TolleredIngvar Axelsson (född 1939) berättar om kanalen som gick från sjön Torskabotten ner genom en tub till kraftstationen i Tollered. Vattnet i kanalen drev krafstationen. Den fylldes igen 1981 och är idag en gång- och cykelväg.
Ingvar berättar bland annat om fisken i kanalen och när den en gång om året tömdes för att tuben skulle rengöras.
Klicka på ljudspelaren för att lyssna på hela berättelsen. Lyssna gärna med hörlurar eftersom det tredimensionella ljudet låter bäst då.
Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
Vällingklockan i Tollered
Berättelser från Tollered berättelser minnen platser Nääs Tollered vällingklockaCecilia Olsen (född 1940) och Ingvar Axelsson (född 1939), båda uppvuxna i Tollered, berättar om den så kallade vällingklockan i Tollered. Klockan ringde ett par gånger om dagen och signalerade viktiga hållpunkter som exempelvis skiftbyte i Nääs textilfabrik. Alla i samhället förhöll sig till klockan.
Klockan hördes över samhället och fabriken och de tror att den var aktiv ända in på 1970-talet. I bakgrunden av inspelningen av Cecilias och Ingvars samtal hörs trafiken från E20 som ligger mellan byn och fabriken. Idag hade klockan inte hörts ända ner till fabriken.
Vällingklockor kallades de klockor på gods som signalerade att vällingen var klar.
Samtalet spelades in 23 maj 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.