Berättelser (471 st)
Sortering
Klockan är slagen
2013 Gasklockan Göteborg1776 fanns det 52 gatlyktor i Göteborg. 70 år senare, 1846, hade mängden gasdrivna gatlyktor ökat till 122 stycken. Göteborg var först med gaslyktor i Sverige, och produktionen hölls i ett gasverk vid Rosenlund. 1933 färdigställs den nuvarande gasklockan, den som från början naturligtvis kallades för Nya Gasklockan.
En stor del av hushållen i Göteborg var beroende av gasen härifrån, och det var inte förrän moderniseringen av energisystemet innebar en övergång till naturgas som Gasklockans produktion upphörde. Sedan 1993 har byggnaden stått overksam, men istället alltmer blivit en symbol för Göteborg.
Berättelse skriven av Kent Fingal
Klaffbron i Trollhättan genom tiderna
trollhättan klaffbronIkoniska landmärket klaffbron i Trollhättan är väldokumenterat i bild, av både passerande sjömän från världens alla hörn, och av Trollhätteborna.
Klädeshandlare J.P Bendix går i konkurs
1894 J.P Bendix klädeshandlare konkursBerättelsen om klädeshandlaren Johan Peter Bendix konkurs 1894
Kirudds konfektionsindustri i Vänersborg
design kläder konfektion mode VänersborgKirudds konfektionsindustri var en välkänd industri i Vänersborg. Företaget grundades ursprungligen i Uddevalla år 1917 under namnet AB Åhman & Mattssons Eftr. År 1940 ändrades firmanamnet till Kirudds AB.
Kirudds AB tillverkade till en början arbetskläder och overaller, men övergick så småningom till damkonfektion.
Kiosker
handel kiosker SkaraRedan från 1700-talet kom ordet "kiosk" från turkiskan och betecknades där som ett litet lusthus. Det dröjde till 1800-talet innan ordet fick dagens betydelse. Under senare delen av 1800-talet spred sig fenomenet med kioskerna runt om i Sverige. Det vanligaste var vattenkiosker som sålde mineralvatten och senare läskedrycker men även cigarrkiosker, biljettkiosker, tidningskiosker och även allmänna kiosker som sålde lite av varje förekom. Kioskerna uppfördes vanligtvis på kommunal mark och kioskägaren betalde arrende. Denna typ av små handelsrörelser förstods ofta av kvinnor som sällan drev affärsrörelser. Svenska gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921 ogifta kvinnar var myndiga från 25 års ålder. På 1940-talet fanns en statlig förordning att handikappade personer kunde få tillstånd att driva en kioskrörelse för att bättra på sin ekonomi. Denna berättelse handlar just om kiosker som företeelse, hur de började och lockade många kunder och i dag nästan har upphört. Förr var kiosken en fysisk social mötesplats idag används Internet och man möts virtuellt och kanske är den man möter en annan person än den man tror sig mötas.
Kiosken - "en liten fristående byggnad med försäljning av varor och tjänster som bidrar till allmänna nyttan och trevnaden". Av de fristående kioskerna som många av oss minns finns endast ett fåtal kvar.
Källor: www.handelshistoria.se/olika-sorters-handel/kiosker, www.wikipedia.se 20240206. foto från bl.a www.digitaltmuseum.se, Facebookgruppen "Du vet att du är från Skara när..SSMB_0026275_01.pdf (sklivedata.blob.core.windows.net
Kinnekulles utsiktstorn
Kinnekulle turism utsiktstornUtsiktstornet på Kinnekulle är stort turistmål och så har det varit i många år. Redan år 1892 stod det första tornet klart. Intiativtagare till detta var friherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom. Klingspor var en man med många järn i elden, han brann för att locka turister till platåberget Kinnekulle.
Denna berättelse beskriver utvecklingen på Högkullen, dit många vallfärdat under åren. En fantastisk utsikt erbjuds dem som tar sig högst upp i tornet och blickar ut över landsbygden.
Källor: www.kinnekullehembygd.se, fotografier från Kinnekulle Hembygdsförening samt nytagna foton Freddie Wendin. Boken "Lustresande och bärsöndagar - när turisterna kom till Kinnekulle" av Anna och Anders Lokrantz. Samt information från https://www.vastsverige.com/lackokinnekulle/produkter/i-andrees-spar/
Kinnekullebanan: Truve
Gabriel Richert Kinnekullebanan TruveTruve är numera mest känt för sin fina golfbana där Lidköpings Golfklubb håller till, samt badet vid Vänern. Badet kan möjligtvis vara en särskild attraktion mot bakgrund av att det är nudistbad.
Kinnekullebanan: Trolmen
Kinnekullebanan TrolmenStationen i Trolmen uppfördes i samband med att järnvägen byggdes 1897. Stationshuset är numera privatbostad, men Kinnekulletågen stannar fortfarande här.
Kinnekullebanan: Tjos banvaktsstuga
Kinnekullebanan TjosNär banan mellan Gårdsjö och Mariestad planerades 1908, beslutades att en liten anhaltsstation skulle byggas vid Tjos. Den lilla stationen var kombinerad med banvaktsstuga.
Kinnekullebanan: Svaneberg
Kinnekullebanan Svaneberg WalleniusSvaneberg blev stationsplats när Mariestad – Kinnekulle Järnväg byggdes, sannolikt beroende på att på gården Svaneberg bodde släkten Wallenius som var intimt sammankopplade med järnvägsbyggandet i Västergötland och banan förbi Svaneberg i synnerhet.
Kinnekullebanan: Råbäck
Kinnekulle Kinnekullebanan Klingspore Råbäck tågstationRåbäcks Säteri har över 1000 år gamla anor. Den nuvarande gården med dessa byggnader är dock i huvudsak från senare delen 1600-talet. År 1879 kom godset i släkten Klingspors ägo, då Carl Klingspor gift med Louise Silfverschiöld ärvde egendomen. Carl Klingspor var en driftig man, som ville ha en järnväg på ”sin” sida av Kinnekulle, då man på östra sidan byggde Skara – Kinnekulle – Vänerns järnväg 1887.
Kinnekullebanan: Prästkvarn
Kinnekullebanan PrästkvarnPrästkvarn är en liten by sydväst om Mariestad.
Kinnekullebanan: Österäng
1889 Forshems socken Kinnekullebanan ÖsterängÖsteräng är ytterligare ett litet samhälle efter den gamla landsvägen mellan Stockholm och Göteborg. Österäng ligger i östra delen av Forshems socken. I Österäng ansluter också vägen från Årnäs till landsvägen och en järnvägsstation anlades 1889 som gjorde samhället till en knutpunkt i liten skala.
Kinnekullebanan: Mariestad
Kinnekullebanan Mariestad Mariestads station Residens1583 ordnade Hertig Karl så att en ny stad vid Tidans utlopp i Vänern fick stadsprivilegier, Mariestad. privilegier, Mariestad. Han uppkallade staden efter sin gemål Maria och eftersom han ärvt den sedan tidigare etablerade sätesgården Tunaholm som på den tiden låg lite väster om Tidan, kunde han även bosätta sig där tidvis. Tunaholm döpte han om till Marieholm och byggde en ny sätesgård på holmen i ån, där det nuvarande Residenset ligger. Staden bildades rent administrativt som en utbrytning från Leksbergs Socken och övertog efterhand Ullervads roll som lokal tätort.
Kinnekullebanan: Lyrestad
Göta kanal Kinnekullebanan Lyrestad MariestadLyrestad är en liten tätort i norra delen av Mariestads Kommun.
Kinnekullebanan: Lugnås
Kinnekullebanan LugnåsLugnås är en mindre ort några kilometer sydväst om Mariestad. Tidigare var orten en egen administrativ och kyrklig enhet, men ingår numera i Mariestads kommun.
Kinnekullebanan: Lovene
Kinnekullebanan LoveneSamhället ligger i Kållands-Åsaka socken en knapp mil sydväst om Lidköping. Den lilla byn byggdes kring järnvägen och stationen som uppfördes 1877. Orten har börjat öka sin folkmängd igen efter en nedgång i många år.
Den i särklass största arbetsgivaren på orten är Moelven List AB med ett 60-tal anställda.