Berättelser (471 st)
Sortering
Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919
1916 första världskriget Isolda jungman maritimt kulturarv sjöfart skonareSom 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn.
Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.
Ljuset på orten - kvinnorna i stenhuggarsamhällen
1936 Bohuslän granitindustri Ljus stenhuggeri stenindustri syförening UlebergshamnKvinnornas historia är en viktig del i granitindustriepokens historia, men oftast utan fysiska spår. Få kvinnor är omnämnda överlag, bevarade varken i arkiv eller upptagna i historieskrivningen. Inom historieskrivningen är namngivna personer och företeelser viktiga tidsdokument. Inte minst kvinnor eftersom de annars har svårt att synas i en tid och en industri som var tydligt mansdominerad.
Lödöse Varf
fartyg Göta Älvdalen lödöse sjöfart varvLödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara.
Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.
Lödöse Varv: från stål till rost
1980-talet Göta Älv Lödöse varvLödöse varv har anor långt tillbaka. Utgrävningar visar att det troligen var aktivt redan på 1300-talet. Varvet var sedan flitigt anlitat som skeppsbyggeri fram till den första konkursen i slutet av 1700-talet – och under 1800-talet får varvet dras med allt större ekonomiska bekymmer. Idag ekar lokalerna tomma: men minnena och fartygen lever vidare.
Logistik på godsmottagningen
bilindustri logistik Pininfarina UddevallaPatrik Patulski började att arbeta på bilfabriken i Uddevalla 1998 och han var kvar fram till att tillverkningen lades ner 2013. Från 2003 drevs fabriken som Pininfarina Sverige AB och det var framför Volvo C70 cabriolet och coupemodell som tillverkades. Det var på godsmottagningen och varuflödet från inhemska och utländska leverantörer som Patrik var anställd.
Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Loppis - En ny fluga för den med liten eller stor plånbok
1990-2020 loppis secondhand Skara trendTusentals prylar som ingen behöver, eller något tusen människor vill ha.
Trenden att sälja och köpa begagnade varor har kommit för att stanna. Drömmen om att finna något unikt och göra det stora fyndet är kanske det som många köpare har som ledstjärna. Konsumtionssamhället är en bidragande orsak till att marknaden är stor, miljömedvetenheten och naturligtvis priserna är avgörande faktorer. På loppmarknaderna/loppis/secondhandbutikerna trängs både fattiga och rika köpare.
Källor: www.ostgotamarknader.se.www.wikipedia/Loppmarknad 20210817, www.lansstyrelsen.se/orebro, www.falkenberg.se/fbg-tipsar/loppisfynd--retronojen.html
Lucia på Sahlgrenska sjukhuset
50-tal jul lucia Medicinhistoria Medicinhistoriska museet SahlgrenskaPå Medicinhistoriska museet kan du ta del av hur synen på sjukdom och hälsa har förändrats genom tiderna. Omvälvande upptäckter har lett till både framsteg och bakslag. Vetenskap har fått stå mot kultur och tradition. Idéer och ideal har inspirerat, men också hindrat den medicinska utvecklingen. Museet delar med sig av föremål från sina samlingar och berättelserna bakom dessa. Den här gången är det en luciakläder från 50-talet.
Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken
fiskebåtar fiskebåtsmotor Lysekil mekanisk verkstad SkandiaverkenLysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok.
Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019
Magra skidmuseum
idrott museum skidor.sollebrunnUpptäck skidornas historia i Mörlanda utanför Sollebrunn!
Majmärket snart 130 år
arbetarrörelsen första maj-märke majmärketI år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.
Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Måltidsbricka från Lillhagens sjukhus
1996 Göteborg Lillhagen Medicinhistoriska museet Sahlgrenska sjukhusPå Medicinhistoriska museet kan du ta del av hur synen på sjukdom och hälsa har förändrats genom tiderna. Omvälvande upptäckter har lett till både framsteg och bakslag. Vetenskap har fått stå mot kultur och tradition. Idéer och ideal har inspirerat, men också hindrat den medicinska utvecklingen.
Museet delar med sig av föremål från sina samlingar och berättelserna bakom dessa. Den här gången är det en måktidsbricka från Centralköket på Lillhagens sjukhus som står i fokus.
Mannen som pryglade Evert Taube
Australien Evert Taube jungman sjöfart Sjöfartsmuseet Akvariet sjöman yrkeEvert Taube arbetade under en period i sin ungdom till sjöss. På en resa till Australien 1908 träffade han på den färgstarke och hårdhänte kaptenen Oscar Huldtgren. Sjöfartsmuseet Akvariets samlingar har ett stort material av bilder, berättelser och föremål från denne kapten.
Mariestad
Mariestad är en tätort i Västergötland. Förr var Mariestad residensstad i Skaraborgs län och stiftsstad i Mariestads stift.
Det var Gustav Vasas son Hertig Karl, senare kung Karl IX, som på 1570-talet lät anlägga en stad på åsen öster om Tidan.
Både staden och gården fick namn efter hans hustru Maria av Pfalz – Mariestad och Marieholm.
Stadsprivilegierna undertecknades den 9 oktober 1583.
Under mer än 330 år var den gamla kungsgården Marieholm residens och bostad för landshövdingen i Skaraborgs län.
1998 bildades Västra Götalands län och landshövdingen flyttade till Göteborg.
Mats Ljung - bondkomikern mett i väla
bondkomiker ljung Skara teaterDenna berättelse handlar om bondkomikern Mats Ljung. I slutet av 1980-talet blev Mats känd i Skaraborg. Han var en kraftigt byggd man med stort rött skägg och bodde på ett tôrpaställe ute i skogen i Vinköl utanför Skara. På dagarna var han lärare och på ledig tid spelade han revyer. Vem var denna man? Han var bondkomikern "mett i väla". En rolig västgöte med fötterna stadigt i jorden och i myllan, en människa med stor empati för den lilla människan, bonden och jorden. Mats kom att ägna sig helt och hållet åt bondkomiken, tillsammans med sin fru Ingvor formades bolaget Bondkomik i Vinköl AB.
Källa: Boken "Mats Ljung - bondkomikern mett i väla" av Ingvor Ljung och sönerna Andreas och Magnus. Tillsammans med familjen Ljung har Skara Gille fått tillåtelse att använda material i boken samt skannat av bilder.
Med Nobel och vattenkraft: EKA:s kemikaliska resa
1895 Alfred Nobel Bengtsfors EKA Göta ÄlvElektrokemiska aktiebolaget (EKA) grundades 1895 i Bengtsfors av Rudolf Lilljeqvist för kemikalieframställning. Valet föll på Bengtsfors eftersom Lilljeqvist ville använda vattenkraft som driftenergi. För att finansiera fabriken vände Lilljeqvist sig till Alfred Nobel, som också investerade i EKA.
Berättelse skriven av Sarah Muskantor
Medelplana-Ungdomen
1910-tal föreningsliv friluftsliv fritid Kinnekulle medelplana ungdomsföreningI början av 1900-talet bildades i Medelplana en kyrklig ungdomskrets. När några ungdomar ville utöva idrott och lekar motsatte sig kyrkoherde David Sandén sig detta. Så kom det sig att föreningen Medelplana-Ungdomen startade.
Föreningens motto: ”Allt för varandra!” och ”En sund själ i en sund kropp”. Föreningens syfte var att arbeta för ungdomens utveckling både kroppsligt och andligt.
Föreningen var verksam under relativt kort tid, men för de omkring 150 ungdomarna var det säkert inte förgäves. År 1921 upphörde föreningen.
Det friska och fria kamratskapet som utvecklades bland föreningens medlemmar var något nytt för denna tid.
Källa: Boken "Min hemsocken Medelplana och Västerplana" av John E Andersson
Mejerskan - ett kvinnoyrke som blev männens
Kinnekulle livsmedelsproduktion mejeri mejerska yrkeDenna berättelse handlar om yrket mejerska, ett yrke som och kom att så gott som försvinna under några decennier. Mejerskan hade en viktig roll i hanteringen av mjölk. Från början skötte hon hela processen från mjölkning till förädlingsarbete. Mjölken är en nyttig produkt som krävde nedkylning för att den inte skulle gå till spillo. Geom förädling av mjölken till olika produkter som smör, ost, yoghurt, mese etc. kunde den tillvaratas och hållbarheten förlängas.
De små lokala mejerierna utvecklades till stora andelsmejerier och tekniken utvecklade arbetet. Därmed övertog även männen arbetet inom mejerierna och kvinnorna försvann.
Källa: www.arla.se. www.wikipedia.se 20200623. www.isof.se/matkult/mjolk.html.www.yrkeshögskolan.se, torehartung.se/artikel/ost-i-skaraborg. Studien "Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess" av Lena Sommestad. Boken "Skara efter 1900", avsnitt Ostmässan. www.digitalmuseum.seprivata foton Freddie Wendin.
Midsommarfirandet på Nääs
firande midsommar Nääs Nääs slöjdlärarseminarium Nääs slott sommarEtt stort midsommarfirande i två dagar har hållits på Nääs sedan slöjdskolan startades i slutet av 1800-talet. Firandet hålls fortfarande årligen och är ett levande kulturarv. Läs mer här!
Missionshuset i Västerplana
1800-talet frikyrka Kinnekulle missionsförsamling missionshus missionskyrka VästerplanaI takt med den ökade religionsfriheten växte under 1800-talet en stark svensk frikyrkorörelse fram. Missionshusen, bönehusen och frikyrkorna kom att bli ett utmärkande inslag både på landsbygden som i städerna.
Svenska Kyrkans kyrkobyggnader omfattas av kulturmiljölagen, men frikyrkorna har inte getts någon uppmärksamhet i lagstiftningen. Många missionshus och missionskyrkor har därför rivits eller sålts. Det kulturarv som frikyrkan lämnat efter sig är viktig samhällshistoria, om hur väckelserörelsens folk levde, arbetade och bad samt firade sin gudtjänst.
Denna berättelse handlar om Västerplana Missionsförsamling eller som den hette "Kinnekulle Kristna Missionsförsamling" som upphörde 1976 efter nästan 100 år.
Källa: Boken "Mín Hemsocken" av J-E Eriksson samt skrifter från Svenska Missionsförbundet, div privata bilder samt www.digitalamuseum.se