Berättelser · Prisma Västra Götaland

gavid bergman. gunnar lundstedt. erland jensen spec.jpg

Tandatleten - en idrott från svunnen tid

Hos allmogen förr i tiden var det vanligt att bevisa sin mandom och styrka genom att lyfta saker med sina tänder. Trösklogen var en plats där man lyfte säckar med tänderna så högt man orkade. Genom detta kraftprov kunde man visa sin styrka både i tänder och nacke. Man kan också lyfta en säck med ärter, eller salt, en tunna strömming, en halv tunna mjöl eller havre. De som vill visa sig riktigt starka, brukar lyfta en halv tunna råg, vilket är tyngre än en halv tunna korn. Det motsvarar ungefär 60 kg. I Skara stad utmärkte sig en man som hade många järn i elden, David Bergman. I denna berättelse finns bl.a David presenterad som tandatlet. När idrotten försvann från arenan är oklart, men att tyngdlyftning fortsatt som idrott både bland kvinnor och män vet ju alla. Källa: Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954. https://idrottonline.se/MariestadsAIF/Maifsbildarkiv/Bilder, www.digitalmuseum.se samt Skara Gille.

Teaterhuset 1908 fotograf Albert Granqvist.jpg

Teaterhuset som gick upp i rök

1905 bio föreningsverksamhet godtemplarhus kafé revy riksteatern Skara teater

Teaterhuset i Skara stod klart år 1905. Idag skulle man troligtvis kalla det ett aktivitetshus. Huset uppfördes av godtemplarlogerna Skaraborg 145 och Pingstliljan 171. Byggnadsinsatsen måste än idag ses som en utmärkt kulturgärning som var värd ett mycket stort beröm. Här spelades teater, visades film, det brottades och boxades. Flera föreningar hade sina lokaler i huset, som låg mitt i centrala Skara. Ett teaterkafé fanns även i huset. År 1981 stod byggnaden i lågor, inget gick att räddas. Detta är berättelsen om ett hus som betytt mycket för skaraborna och som försvann över en natt. Källa: Boken Skara III efter 1900, artikel i SKlt 20051208, intervju om Teaterkaféet med Hans Johansson, Skara Gilles årsböcker

Tegelstenen som byggde Göteborg

Bodéns tegelbruk Holmens tegelbruk landshövdingehus Lyckebergs tegelbruk tegelbruk tegelslagning Torpa norra och södra tegelbruk Torpa nya tegelbruk

Längs Göta älv har en mängd tegelbruk funnits, som hade en stor avsättningsmarknad i Göteborg och andra närbelägna städer. Flera av tegelbruken hade anor från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, men det var med industrialiseringen som den stora efterfrågan kom. Städerna expanderade och såväl industrier som offentliga byggnader uppfördes i detta nya byggnadsmaterial. Det var också eftertraktat att bygga bostadshus i tegel. Den sandblandade leran som lämpade sig till tegel fanns längs stora delar av älvdalen. Med alla de tegelbruk som anlades, kom tegelindustrin i Västsverige att växa till en betydande industribransch.

Telefonens tillkomst och utveckling

kommunikation Skara telefon telefoni telefonutveckling

I 140 år har vi haft telefon. Telefonen uppfanns av Antonio Meucci som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Här kan du ta del av den tekniska utvecklingen, från den första telefonen till dagens smartphones.

Tillskärare på Algots i Borås. En hög packe tyg skärs.

Textila yrken: arbete i konfektionsindustrin

Borås kläder konfektion sömnad textil textilindustri yrken

På 1900-talet fanns hundratals konfektionsfabriker i Sverige, där kläder tillverkades. De viktigaste orterna var Göteborg, Borås och Stockholm. Idag sys det mesta av våra kläder i Asien, där företagen har lägre kostnader för bland annat löner och arbetsmiljö, än i Sverige. Fortfarande på slutet av 1960-talet var ungefär 70 procent av kläderna som såldes här i landet tillverkade på svenska fabriker. På en konfektionsfabrik fanns många olika arbeten – här presenteras några av dessa!

Textival i NOHABS Smedja

2020 NOHAB NOHABs smedja Trollhättan

I samarbete med Textival, genomfördes en litteraturfestival i NOHABs Smedja, där Henrik Olsson, Historiker på Innovatum Science Center bjöd på en digital vandrign av den gamla smedjan.

Thorsbergs Stenhuggeri - en stenhård bransch

1890-tal hantverk kalksten Kinnekulle stenhuggeri yrke

Stenhuggerinäringen på Kinnekulle har 1000-åriga anor. Som mest har det funnits nio stenhuggerier, Thorsbergs Stenhuggeri är det enda som finns kvar. Anläggningen ligger i Skagen ca en kilometer söder om Gössäter, mellan de båda vägarna mot Österplana. Företaget startade på 1890-talet och har gått i arv inom släkten Thor. Femte generationen Thor jobbar nu i företaget där bryts sten i det egna stenbrottet och tillverkas specialbeställda produkter av sten. Det importeras även marmor och granit från Italien. Stenprodukter och andra naturmaterial som inredningsmaterial och i utemiljöer har blivit självklara val för kunderna. Produkter från en bransch där miljötänket hos kunderna slagit igenom.Denna berättelse handlar om stenhuggeriet och dess utveckling från slutet av 1800-talet och fram till idag. Källa: Industriminnen i Götene kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Thorsbergs hemsida www.thorsbergs.se samt Instagram. Artikel ur tidningen Äntligen sept. 2019 av Jenny Sundmark och foto Jenny & Martin Frick

Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv

fartyg Göta Älvdalen sjöfart Thorskog varv

Mitt emot Lödöse, på strandpartiet på andra sidan Göta älv, fanns under 1700-talet ett järnmanufakturverk. Detta övertogs under andra halvan av 1800-talet av Petter Larsson, som här anlade en mekanisk verkstad och skeppsvarv. Under de nästan 50 år som varvet var igång byggdes över 200 fartyg av olika typer – lastångfartyg, bogserbåtar, passagerarbåtar, fiskeångfartyg, segelfartyg och ångslupar. Det var också Petter Larsson som uppförde magnifika Thorskogs slott. Ett av de allra äldsta fartygen och det första järnfartyget som byggdes här var ångfartyget Olof Trätälja, som fortfarande är i trafik och numera är K-märkt.

Tidaholms Bruk - pionjärer inom biltillverkning

1903 biltillverkning brandbil buss lastbil Tidaholm

De flesta lastbilar och bussar vi idag möter på de svenska vägarna är tillverkade av Volvo och Scania. Om historien velat annorlunda skulle vi också kunna se tunga fordon på vilka det står "Tidaholm" i fronten.

Till försvar för den mekaniska vågen

Nostalgimuseum samlingar vårgårda Vårgårda Nostalgimuseum

I en röd byggnad intill Tånga camping visas en bred samlingnyttoföremål och scenerier med både historisk och nostalgisk prägel. Efter 50 år av samlarkärlek äger Tore i dag en av landets största samlingar av vågar, vikter och mått. Ur NAV:s nyhetsbrev nr 2 2021.

Tjuvkoppling av ekosystemen - Energiproduktionen under industrialismen

elkraft

Ökad energianvändning är nog det som mest kännetecknar industrialismen. Aldrig förr i historien har vi lyckats nyttja så stora energimängder som när energin i vattendrag, vind och ånga, och senare kol, olja och kärnkraft blev tillgängliga i stor skala. Energin har använts i industrin men framför allt förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att tänka.

Tollereds Öfvre Kraftstation

1909 elkraft industriminne kraftstation Nääs Tollered

Tollereds Öfvre Kraftstation Tollereds övre kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk. Anläggningen byggdes åren 1908-1909 av det dåvarande textilföreget NÄÄS Fabriks AB, som funnits i Tollered sedan 1833. När anläggningen togs ur bruk och hotades av rivning bildades en museiförening för att ta tillvara på byggnadsminnet.

Tomas Olsson tjänstgjorde på HMS Najad

berättelse immateriellt kulturarv intervju Maritiman Örlogsfartyg Ubåt Värnplikt

Tomas Olsson tjänstgjorde som telegrafist ombord på ubåten HMS Najad mellan 1985 och -86. Nedan följer ett utdrag ur den intervju som Maritimans museipedagog hade med Tomas i januari 2018. Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.

Tonfiskare och Lilla Milano - Om kulturarv med både rötter och fötter

1924 Gamlestaden Lilla Milano migration SKF Tonfiskare

Om ett göteborgskt kulturav med både rötter och fötter!

Toppluvan

1960 hatt Stora Mellby toppluva

En berättelse om när hatten var en symbol för att bli vuxen - och hur en toppluva fick en ny ägare.

Torpare

1800-1900-tal jordbruk jordbrukare Kinnekulle torp Torpare yrke

Torpare var lantarbetare/jordbrukare som arrenderade mindre jordbruk, så kallade torp. Denna benämning användes förr även på jordbrukare som ägde sitt eget jordbruk och fastighet om det var mindre, under 1/4 mantal. Mantal var ett mått på en gårds avkastingsförmåga, alltså inget med den jordyta som tillhörde gården. En mindre gård med bra jordmån och bördiga åkrar en annan till yta stor men med magra åkrar. Tillgången till skog, fiskevatten inkluderas när man beräknade mantalet. Mantal var en måttenhet som i första hand användes vid beskattning. När industrialiseringen och emigrationen till Amerika skedde i slutet på 1800-talet minskade torparrendena, många övergick till kontantarrende och friköp av torp. Minskningen var från ca 100 000 år 1850 till en halvering år 1910. 1943 försvann torpinstitutionen från Sverige, då förbjöds dagsverken som betalning. Kronotorpen fanns dock kvar långt senare. Källa: www.wikipedia.se 20200503, www.kinnekullehembygd.se, privata bilder Freddie Wendin, Boken "Min hemsocken" John-Erik Andersson, Märta Tamm-Götlinds uppteckingar gjord 1940-50-talet.

Tre yrken och en tragisk olycka

1938 ambulans brandman Flottan telegrafist trafikolycka yrken

Denna berättelse berör tre olika yrken och beskriver hur ödet kan fördärva livet för människor. Den handlar om hur ett tidningsurklipp fick en historia om en tragisk olycka att rullas upp. Berättelsen är skriven av Lars Bolsing, Museiföreningen Räddningstjänsten Storgöteborg

Berättelser (471 st)

Sortering