Från fabriker till kontor

Införlivningen i Göteborgs stad var ett försök att bättre reglera byggandet. Denna gjorde att gårdaborna fick större tillgång till service och till uppförandet av landshövdingehus med en för sin tid hög standard. Vidare tillkom åren 1937 - 45 nya bostäder genom att ett storgårdskvarter med funktionalistiska lamellhus uppfördes i Gubberoparken på norra Gårda. På Göteborgs Remfabrik finns en modell över 1930-talets Gårda. Befolkningen fortsatte växa till 1947 då den uppgick till 13 000 personer. Arbetskraften i textilindustrin dominerades av kvinnor medan butiker, verkstäder och Göteborgs spårvägar sysselsatte många män. Göteborgs spårvägar har idag en vagnhall på Gårda som ersatte en tidigare vagnhall på samma stadsdel från 1930-talet. Den gamla hallen används numera för museispårvagnar.

Efter andra världskriget skedde en nedgång för industrin, särskilt för textilindustrin, och befolkningen minskade, på 1980-talet var den ungefär lika stor som 1890 (2 000 personer). Osäkerhet kring framtiden och rivningar i samband med bygget av motorvägen (europaväg 6) på 1960-talet bidrog till befolkningsminskningen. Sedan 1980-talet har många befintliga byggnader blivit kontor och flera nya kontorsbyggnader har också uppförts. I slutet av 1900-talet hade de flesta gårdabor sin arbetsplats utanför stadsdelen. 

Av de industrier som tillkom under det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets industriella storhetstid finns en hästskosömfabrik, ett kamgarnsspinneri (se bilder till vänster för dessa), en remfabrik (se Göteborgs Remfabrik till höger), en skurpulverfabrik (Tomtens fabriker, se även bild till vänster på föregående sida) och en vattenfabrik (tillverkare av läskedrycker och mineralvatten) bevarade. Delar av textilindustrin Gårda fabriker har också bevarats. Gårda utgör en del av ett större industriområde, "Göteborgs Ruhr", längs Mölndalsåns dalgång som i söder avgränsas av Krokslätts fabriker.

Text: Björn Knutson, fil. kand. i historia, 2016

____________________________________________________________________

Litteratur:

• Ahlberger, Christer, Den svenska staden. Vinnare och förlorare, 1:a uppl., Stockholm 2001.
• Birgersson, Lisbeth & Wrigglesworth, Trad, Industrihistorisk inventering av Göteborgsområdet. Arbetsrapport, Göteborg 1984.
• Bjurde, Ulla, Gårda. Bilder från en försvunnen stadsdel, 2:a uppl., Göteborg 2012.
• Lönnroth, Gudrun, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg. Program för bevarande, andra bandet, Göteborg 2000.
• Skarback, Sören, Göteborg, herrgårdarnas stad, Göteborg 1995.
• Svensson, Mikael & Tjäder, Agneta, Mölndalsån från källan till Drömmarnas kaj, Alingsås 2007.
• Westborg, Alexandra, Gårda genom tiden. Förändring i en stadsdel ur ett humanistiskt perspektiv, Lund 1991.