Efter andra världskriget fick järnvägen alltmer konkurrens av bussar, lastbilar och personbilar. De nya bensindrivna maskinerna framhävdes som både snabbare och bättre än tåget, trots att de från början var en ouppnåelig lyx för de allra flesta. Oljekrisen under 70-talet belyste bil- och busstrafikens sårbarhet och hade en positiv påverkan på tågets betydelse. Samtidigt blev flyget ytterligare en konkurrent då inrikesflygningarna ökade. De sista ångloken i reguljär trafik försvann i början av 1970-talet och ersattes av el- eller dieseldrivna lok. 1981 hade järnvägsnätet minskat med 4 400 kilometer som en följd av konkurrens från bilismen och flygtrafiken.