Berättelser (471 st)
Sortering
Majmärket snart 130 år
arbetarrörelsen första maj-märke majmärketI år är det 127 år sedan arbetarrörelsens Första maj-märke introducerades. Den svenska arbetarrörelsen hämtade idén i Norge. Märket var från början av papper, men tillverkades senare i metall.
Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021" , publicerade på Prisma med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Magra skidmuseum
idrott museum skidor.sollebrunnUpptäck skidornas historia i Mörlanda utanför Sollebrunn!
Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken
fiskebåtar fiskebåtsmotor Lysekil mekanisk verkstad SkandiaverkenLysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok.
Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019
Lucia på Sahlgrenska sjukhuset
50-tal jul lucia Medicinhistoria Medicinhistoriska museet SahlgrenskaPå Medicinhistoriska museet kan du ta del av hur synen på sjukdom och hälsa har förändrats genom tiderna. Omvälvande upptäckter har lett till både framsteg och bakslag. Vetenskap har fått stå mot kultur och tradition. Idéer och ideal har inspirerat, men också hindrat den medicinska utvecklingen. Museet delar med sig av föremål från sina samlingar och berättelserna bakom dessa. Den här gången är det en luciakläder från 50-talet.
Loppis - En ny fluga för den med liten eller stor plånbok
1990-2020 loppis secondhand Skara trendTusentals prylar som ingen behöver, eller något tusen människor vill ha.
Trenden att sälja och köpa begagnade varor har kommit för att stanna. Drömmen om att finna något unikt och göra det stora fyndet är kanske det som många köpare har som ledstjärna. Konsumtionssamhället är en bidragande orsak till att marknaden är stor, miljömedvetenheten och naturligtvis priserna är avgörande faktorer. På loppmarknaderna/loppis/secondhandbutikerna trängs både fattiga och rika köpare.
Källor: www.ostgotamarknader.se.www.wikipedia/Loppmarknad 20210817, www.lansstyrelsen.se/orebro, www.falkenberg.se/fbg-tipsar/loppisfynd--retronojen.html
Logistik på godsmottagningen
bilindustri logistik Pininfarina UddevallaPatrik Patulski började att arbeta på bilfabriken i Uddevalla 1998 och han var kvar fram till att tillverkningen lades ner 2013. Från 2003 drevs fabriken som Pininfarina Sverige AB och det var framför Volvo C70 cabriolet och coupemodell som tillverkades. Det var på godsmottagningen och varuflödet från inhemska och utländska leverantörer som Patrik var anställd.
Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Lödöse Varv: från stål till rost
1980-talet Göta Älv Lödöse varvLödöse varv har anor långt tillbaka. Utgrävningar visar att det troligen var aktivt redan på 1300-talet. Varvet var sedan flitigt anlitat som skeppsbyggeri fram till den första konkursen i slutet av 1700-talet – och under 1800-talet får varvet dras med allt större ekonomiska bekymmer. Idag ekar lokalerna tomma: men minnena och fartygen lever vidare.
Lödöse Varf
fartyg Göta Älvdalen lödöse sjöfart varvLödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara.
Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.
Ljuset på orten - kvinnorna i stenhuggarsamhällen
1936 Bohuslän granitindustri Ljus stenhuggeri stenindustri syförening UlebergshamnKvinnornas historia är en viktig del i granitindustriepokens historia, men oftast utan fysiska spår. Få kvinnor är omnämnda överlag, bevarade varken i arkiv eller upptagna i historieskrivningen. Inom historieskrivningen är namngivna personer och företeelser viktiga tidsdokument. Inte minst kvinnor eftersom de annars har svårt att synas i en tid och en industri som var tydligt mansdominerad.
Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919
1916 första världskriget Isolda jungman maritimt kulturarv sjöfart skonareSom 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn.
Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.
Livet och döden i städerna
alkohol epidemier migration städer stadsliv tuberkolos urbaniseringLivet i de tidiga industristäderna var hårt. Den allmänna dödligheten var betydligt högre i städerna än på landsbygden. Allra värst var situationen för de unga.
Livet och arbetet vid Surte glasbruk
glasbruk SurteGlasbruket i Surte startade sin produktion hösten 1863. Före brukets tid bedrevs kvarnverksamhet på orten. I husförhörslängder från 1850-talet återges bland andra mjölnare och arbetare med familj samt ett antal drängar och pigor som boende på platsen.
I och med att glasbruket etablerades tillkom många nya invånare och yrkestitlar – såsom glasblåsare, glasslipare, hyttarbetare och smeder.
En stor del av glasbruksarbetarna var erfarna hantverkare, som arbetat vid bruk inte bara runtom i Sverige, utan även i andra länder. Det internationella inslaget och det idoga flyttandet var utmärkande för glasbrukens hantverkare.
Lite hårvårdshistoria från 1923 i Skara
hår Skara yrkeHur har arbetet på en frisörsalong förändrats under det senaste seklet? Såväl mode som arbetsmetoder har skiftat med tidens gång
Här kan du ta del av lite hårvårdshistoria från Skaras första damfrisering. Du kan också läsa lite kuriosa om hur varje tidsepok utvecklat frisyrerna och frisöryrkets utveckling.
Lindholmen förr och nu
En berättelse om Lindholmen nu och då producerad under prao årskurs 8. Maj 2016
Lidköpingsskutan Concordias sista färd
1921 Concordia Flytande kulturarv fraktfartyg Kristinehamn Lidkoping skuta VänernEn blåsig oktoberdag 1921 gav sig Lidköpingsskutan Concordia ut på Vänern, lastad med plank och bräder på väg mot Danmark. Men vädret blev snabbt sämre och tradedin var snart ett faktum. Berättelsen bygger på en intervju med en av de överlevande, Carl Fries.
Lidköping
Staden ligger söder om den sydöstra del av Vänern som kallas Kinneviken. Genom staden rinner ån Lidan.
Bland Lidköpings första större industrier fanns Lidköpings mekaniska verkstad och Lidköpings porslinsfabrik (Rörstrand). Man tillverkade också bland annat sågar, socker, tändstickor och öl.
Lasse i berget - Tjuvjägaren
grotta Husaby Kinnekulle tjuvjakt turismLasse i berget, är fantastisk och sann berättelse. Grottan utanför Husaby finns kvar och berättelsen lever vidare. I denna grotta levde Lasse Eriksson med sin fru Inga i ca 30 år.
Myten om Lasse i berget började redan under hans livstid. Han var fruktad av många men beundrad av andra. Berättelsen om honom och hans Inga skulle kunna vara en skröna men så är inte fallet. Både Lasse och Inga fanns i verkligheten för inte särskilt länge sedan, och deras dotterdotters dotter Lilly Maria dog så sent som 2008 i en ålder av 98 år.
Källa: Ur boken ”Lasse i Berget historien om den märklige jägaren och grottmänniskan i Husaby” av Einar Björe samt artikel av —Agneta Tjäder den 1 februari 2020 i tidskriften Släkthistoria. Foton från www.digitaltmuseum.se samt privata foton av Freddie Wendin.
Lars Zimmerman tjänstgjorde på fyrskepp 29
berättelse Fyrskepp immateriellt kulturarv intervju MaritimanLars Zimmerman har tillbringat ett liv till sjöss. Idag är han pensionär, men fortsätter vara aktiv i olika fartygsföreningar med kopplingar till Maritiman. Nedan följer ett utdrag ur en intervju som Maritimans museipedagog hade med honom i februari 2018. Fokuset för intervjun var Lars tid ombord på fyrskepp.
Denna intervju är en del av en serie om 6 intervjuer. Dessa har genomförts inom ramen för projektet "Här tjänstgjorde jag", som är medfinansierat av Riksantikvarieämbetet och Statens Maritima Museer.
Landet Meatballs eller smaken av plats
allemansrätten Angered identitet industriell mat industrisamhället köttbullar kultur på burk kulturarv mat plats smak terroirOm identitet och plats
Feeling a bit Swedish today?
Take our famous meatballs home and prepare in your own kitchen. Serve Swedish style with mash, lingonberry jam and cream sauce.