Berättelser (471 st)
Sortering
Norra Garns Varv
fartyg Göta Älvdalen Norra Garn sjöfart varvNorra Garns varv har rötter tillbaka till 1700-talet, men exakt när varvet startade är svårt att veta. Med sitt läge vid strandbrinken vid Norra Garn fanns goda möjligheter att bygga större fartyg - och framför allt byggdes här en mängd pråmar. Varvet var i drift fram till 1921 och ett av de större nybyggnationerna i tidigt 1900-tal var det gasdrivna motorfartyget Rex, som 1906 beställdes till Göteborg.
På bilden syns pråmbyggare och drivare med sina drevklubbor vid Norra Garns varv. Några av kuskarna - med sina piskor - som var anställa vid varvet för allehanda transporter med häst och vagn finns också med på bilden.
Berättelser från Norra Vånga
Dessa berättelser är från projektet Berättelser från Norra Vånga där kan du besöka platser och ta del av berättelser, minnen och föremål knutna till byn och hembygdsgården Bastöna.
Ett projekt av konstnären Richard Widerberg och hembygdsföreningen Excelsior Norra Vånga.
Bastöna hembygdsgård
Dessa berättelser är från projektet Berättelser från Norra Vånga där kan du besöka platser och ta del av berättelser, minnen och föremål knutna till byn och hembygdsgården Bastöna.
Ett projekt av konstnären Richard Widerberg och hembygdsföreningen Excelsior Norra Vånga.
Teaterhuset som gick upp i rök
1905 bio föreningsverksamhet godtemplarhus kafé revy riksteatern Skara teaterTeaterhuset i Skara stod klart år 1905. Idag skulle man troligtvis kalla det ett aktivitetshus. Huset uppfördes av godtemplarlogerna Skaraborg 145 och Pingstliljan 171. Byggnadsinsatsen måste än idag ses som en utmärkt kulturgärning som var värd ett mycket stort beröm.
Här spelades teater, visades film, det brottades och boxades. Flera föreningar hade sina lokaler i huset, som låg mitt i centrala Skara. Ett teaterkafé fanns även i huset. År 1981 stod byggnaden i lågor, inget gick att räddas. Detta är berättelsen om ett hus som betytt mycket för skaraborna och som försvann över en natt.
Källa: Boken Skara III efter 1900, artikel i SKlt 20051208, intervju om Teaterkaféet med Hans Johansson, Skara Gilles årsböcker
Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv
fartyg Göta Älvdalen sjöfart Thorskog varvMitt emot Lödöse, på strandpartiet på andra sidan Göta älv, fanns under 1700-talet ett järnmanufakturverk. Detta övertogs under andra halvan av 1800-talet av Petter Larsson, som här anlade en mekanisk verkstad och skeppsvarv. Under de nästan 50 år som varvet var igång byggdes över 200 fartyg av olika typer – lastångfartyg, bogserbåtar, passagerarbåtar, fiskeångfartyg, segelfartyg och ångslupar. Det var också Petter Larsson som uppförde magnifika Thorskogs slott.
Ett av de allra äldsta fartygen och det första järnfartyget som byggdes här var ångfartyget Olof Trätälja, som fortfarande är i trafik och numera är K-märkt.
Pråmbygge i Göta älvdalen
Göta Älvdalen pråm sjöfart varvFram på 1950-talet var en bogserbåt med pråmar på släp efter sig en vanlig syn på Göta älv. Många av företagen längs älven fraktade råvaror och sina produkter till och från Göteborg och andra lastageplatser med just pråmar.
Flera av varven i Göta älvdalen byggde och reparerade pråmar i stor skala. Pråmarnas utseende och storlek skiftade, men de byggdes i regel av trä. Inte förrän på 1950-talet började stålpråmar att användas. Från 1960-talet började pråmarna att minska i antal - nya typer av fartyg för sjötransporter blev allt vanligare och lastbilar kom att ersätta de idoga sjötransporterna med pråmar.
Bohus varv
Bohus fartyg Göta Älvdalen sjöfart varv1907 startades Bohus varv – och detta var i en tid när sjöfarten på Göta älv ökade i omfattning och allt mer gods transporterades på älven. I starten var det bland annat reparationer av pråmar som var stora beställningar. Varvet låg söder om nuvarande Jordfallsbron och snart hade företaget så mycket som ett 25-tal anställda. Några år efter starten flyttades varvet längre norrut och verkstadslokaler och en slip anlades.
Senare blev varvet känt för reparationer och ombyggnader av stålfartyg. Varvet tillverkade också i många år fartygssektioner och utrustningsdetaljer till storvarven i Göteborg.
Jonsereds motorsågar
1950-talet industri Jonsered Jonsereds fabriker motorsågJonsereds fabriker var både textil- och verkstadsindustri. Efter framgångar med segeldukar, brandslangar och träbearbetningsmaskiner följde på 1950-talet motorsågar som blev en världssuccé.Ofta är det William Gibson och 1800-talet brukssamhälle som tar plats i historien om Jonsered. Men en minst lika intressant del är Jonsereds mycket framgångsrika satsning på motorsågar som blev en världsexport. Verksamheten blev dessutom inte bara viktig för orten Jonsered utan även för Brastad i Bohuslän.
Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken
fiskebåtar fiskebåtsmotor Lysekil mekanisk verkstad SkandiaverkenLysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok.
Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019
Produkten och staden - Trollhättan
NOHAB SAAB TrollhättanMöjligheten att knyta en framgångsrik produkt till staden den tillverkas i är något som kan bidra till samhörighet för invånarna, och också innebära extra draghjälp för företaget bakom det som tillverkas.
Vykortshälsning från SAAB, Trollhättan och öknen
nevada öken SAAB TrollhättanVänliga hälsningar från utprovningsresa i Nevadaöknen under 1990-talet!
Skara Järnvägsstation - Europas största smalspåriga järnvägsstation
1870-tal infrastruktur järnväg järnvägsstation Skara smalspårSkara har sedan lång tid tillbaka kallats ”Europas största smalspåriga järnvägsstation”. Hur denna benämning kommit till och hur gammal den är vet ingen. Klart är att Skara station under sin glanstid på 1940-talet var en stor järnvägsknut med många tågrörelser och många anställda människor. Järnvägen var stadens största arbetsplats innan industrierna kom till.
Staten var kallsinnig och banan lades ner den 1 oktober 1984. Vara - Skara revs upp 1985 och Lundsbrunn - Forshem samma år. Så var det slut på Skaras stolta järnvägsepok
Källa: Boken Skara stad efter 1900, kapitlet om Skara järnvägen skriven av Ingemar Landin. Boken Smalspårsepoken i Skara - i ord och bild. Fotografier från www.digitalmusuem.se, Freddie Wendin privata bilder
Lödöse Varf
fartyg Göta Älvdalen lödöse sjöfart varvLödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara.
Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.
Gamla Lödöse Skeppsvarf
fartyg Göta Älvdalen lödöse sjöfart varvArkeologiska fynd visar att båtbyggeri har funnits i Lödöse sedan 1300-talet. Under 1500- och 1600-talen var varvet flitigt anlitat som skeppsbyggeri, inte minst för kronans räkning. Ett antal krigsskepp byggdes vid varvet i denna tid, av vilka flera deltog i sjöslag mot Danmark. På 1700- och 1800-talen byggdes i Lödöse ståtliga segelfartyg för handelssjöfart och under slutet av 1800-talet började ångfartyg att byggas vid varvet.
Rättaregårdens - Nylandsös Varf
fartyg Göta Älvdalen Nylandsös varf Rättaregårdens Varf sjöfart varvPå fartygstavlan stävar ångskonerten Wanhem, byggd 1880 på Rättaregårdens Skeppsvarf, fram över böljan blå - det ryker ur skorstenen och vinden tar tag i unionsflaggan som är hissad i aktern. Wanhem är utrustad med en ångmaskin af 45 hästkrafters styrka och tillhör den viktiga ångbåtsepoken.
Från 1870-talet arrenderar Gustaf Persson Rättaregårdens Warfsplats, där flera större segelfartyg och ångfartyg kommer att byggas. 1892 byter varvet ägare och sågverksägare August Andersson blir den som driver varvet vidare. 1914 köps varvsanläggningen av Lödöse Varf AB, där träpråmar till älvtrafiken byggs under ett flertal år.
Kopparslagare
gamla yrken hantverk Kinnekulle kopparslagare yrkeDenna berättelse är en beskrivning av kopparlagaryrket, hur det under många hundra år funnits och i stort sett upphört. Kopparslagaren var en eftertraktad yrkesman och lärlingstiden var lång hos mäster själv innan man blev titulerad kopparslagare.
Att koppar leder värme bra och är vacker att se på gjorde att den tidigt blev populär i allt från smycken till kokkärl.
Under 1700-talet blev brännvinspannor av koppar en efterfrågad produkt och när kaffet blev svenskarna nationaldryck under andra hälften av 1800-talet blev kaffekitteln en storsäljare.
Gördelmakare
gamla yrken gördelmakare Skara yrkeGördelmakaren är en hantverkare som färdigställer bälten, remmar och seldon av (vanligtvis) läder. Bältena kompletteras med spännen eller annat beslag som ofta är av koppar, kopparlegering eller mässing. I arbetet kan även förgyllande av spännen och annat beslag ingå.
På bilden Gördelmakare Söderströms hus vid Skolgatan i Skara. Bilden tagen omedelbart före husets rivning 1927. I bottenvåningen bodde änkefru Söderström och i övre våningen änkefru Malmros. Här gick Karl Jonsson i lära innan han skaffade sig en egen verkstad.
Grinneröds tjurförening
1939 avel Grinneröd jordbruk mjölkproduktion tjurföreningDetta är berättelsen om en lite annorlunda förening som bildades 1939 av några bönder i Grinneröds socken söder om Ljungskile. Hushållningssällskapet hade försökt att få bönderna intresserade att få upp sin mjölkproduktion genom att skaffa en gemensam avelstjur. Innan dess hade varje gård sin egen tjur och då blev det lätt inavel, vilket med tiden innebar dåligt mjölkresultat.Hushållningssällskapet lånade ut pengar för att komma igång attskaffa en avelstjur, under förutsättningen att det bildades en förening.
Iskarl
is iskarlar issågning isupptagning utdöda yrken yrkeIskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt. I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.