Berättelser (471 st)

Sortering
Katrinefors, Sulfitkokeriet med syratornet, 1950-tal.jpg

Katrinefors bruk i Mariestad – 250 år av papperstillverkning

Berättelsen om ett pappersbruk med anor från 1700-talet. Denna text är ett redigerat utdrag från Peter Nordbys bok Ett västsvenskt kulturarv – de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg (2017). I boken presenteras arkiv från den privata sektorn som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, tillsammans med en historik över näringar och andra verksamheter i Västsverige de senaste 200 åren.
kanalen flygbild.jpg

Kanalen i Tollered

Ingvar Axelsson (född 1939) berättar om kanalen som gick från sjön Torskabotten ner genom en tub till kraftstationen i Tollered. Vattnet i kanalen drev krafstationen. Den fylldes igen 1981 och är idag en gång- och cykelväg. Ingvar berättar bland annat om fisken i kanalen och när den en gång om året tömdes för att tuben skulle rengöras. Klicka på ljudspelaren för att lyssna på hela berättelsen. Lyssna gärna med hörlurar eftersom det tredimensionella ljudet låter bäst då. Samtalet spelades in 11 april 2018 och är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder.
VMVTUN176.jpg

Kalkbrytningen på Halle-Hunneberg gav arbete och bröd, men krävde liv

På Hallebergs östsida och runt Hunneberg, utom nordsidan, vittnar mängden av sprängda grottor, ugnar av diabas, högar av bränd alunskiffer (rödfyr) om en betydelsefull verksamhet i gångna tider. Här bröts kalk för användning i jordbruket, men även till slussbyggen i Trollhättan. Det var ett tungt och riskfyllt arbete. Berättelsen är nedtecknad av Göran Söderström, som var en eldsjäl inom historien om Västra Tunhem och bergen. Han skänkte alla sina berättelser om bergen, bygden och folket till Västra Tunhems hembygdsförening, som nu tillgängliggör delar av materialet i Prisma.
Rörsberga 038.JPG

Kalkbruk i Gudhemsbygden

Västergötlands kalkrika mark har genom århundraden varit till stor nytta för jordbruket. Åtminstone sedan 1800-talet har man bränt kalk för att använda som näring på åkrarna. Denna berättelse beskriver Tomtens kalkbruk i Gudhemsbygden utanför Falköping. 
limgobba.tif

Kalkarbetare - Limgobbar

Kalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet. Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.  I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.  Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder. 
Jula_Skara-big.jpg

Jula - vägen till framgång

Jula AB är en butikskedja och även ett postorderföretag, som grundades av Lars-Göran Blank. Företaget säljer varor säljer produkter till villaägare, hemmafixare, lantbrukare och hantverkare. Försäljning sker via webben och totalt 93 år 2017  varuhus i Sverige, Norge och Polen. Här är berättelsen om entreprenören bakom det hela.   
Skara lucia med tärnor.jpg

Jul- och luciafirande genom tiderna

I denna berättelse har vi samlat bilder och filmklipp från julfester och luciafirande på olika håll i Västra Götaland under 1900-talet. Du kan också se gamla jul- och nyårskort och läsa om den gamla dalsländska traditionen med "julegoppa". 
Jonsered motorsåg

Jonsereds motorsågar

Jonsereds fabriker var både textil- och verkstadsindustri. Efter framgångar med segeldukar, brandslangar och träbearbetningsmaskiner följde på 1950-talet motorsågar som blev en världssuccé.Ofta är det William Gibson och 1800-talet brukssamhälle som tar plats i historien om Jonsered. Men en minst lika intressant del är Jonsereds mycket framgångsrika satsning på motorsågar som blev en världsexport. Verksamheten blev dessutom inte bara viktig för orten Jonsered utan även för Brastad i Bohuslän.
IMG_0102[92]-V2.jpg

Jonsereds fabriker – en tidig fabrikshistoria

NAVs årsmöte 2023 inleddes med en guidad tur vid Jonsereds fabriker med start i fabrikens gamla lokalkontor, numera Jonsereds hembygdsföreningens lokal, där disponentens skrivbord ännu går att skåda. Hjördis Fohrman, föreningens ordförande, tog oss tillbaka till en av Sveriges tidigaste industrietableringar. I början av 1830-talet slogs den första pålen ner i leran.
Janssons Åkeri

Janssons Åkeri - från hästskjuts till lastbilstransporter

Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918,  han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.  Källa Eva Almgren (f. Jansson),  barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum
skridsko-historisk-bild.jpg

Jag kan inte slipa en lie - en berättelse om skridskoslipning!

Läs om John-Axel som har slipat över 70000 par skridskor.
J. Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

J.Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

Josef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad. Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.
iskarlar.png

Iskarl

Iskarlar kallades de yrkesmän som under vintern sågade upp stora isblock. Arbetet var tungt och kallt.  I första hand togs isen upp i närbelägna sjöar, för att så långt möjligt använda sig av korta avstånd till lagring och framförallt till distribution. Var det dåliga vintrar i närområdet fick isen hämtas längre norrut. Isen förvarades i så kallade dösar. De bestod av ett enklare träskjul men med ett tjockt lager av isolering på alla sidor som nästan uteslutande bestod av sågspån men även av halm. På detta sätt kunde isen förvaras minst i ett år.
IsverketFörstaA.jpg

Ishuset på Björkö

Längst ut på hamnpiren på Björkö i Göteborgs norra skärgård ligger Björkö Ishus - ett ishus och magasin som länge hållit den stora fiskeflottan i skärgården med is.  Ishantering var tidigare en omfattande verksamhet, som försörjde många tusentals människor längs västkusten och Oslofjorden, och vid Vänernområdet. Att bevara färsk fisk med naturis har förekommit under lång tid, men blev ännu viktigare när fisket expanderade och långväga fisktransporter till kunder runt om i landet blev vanliga.
IsbrytningVasseröd.jpg

Ishantering Vasseröd

På Vasseröd vid Lyresund på södra Orust startades issågning för avsalu på 1930-talet. Verksamheten med ishanteringen gav en extra förtjänst och höll säsongsvis tio man i arbete. Isen togs upp från Vasseröd vatten och leverades till fiskebåtar och fraktfartyg. Läs berättelsen om hur det var att arbeta i ishanteringen! Idag finns fortfarande ismagasinet kvar på sin plats nere vid stranden av Vasseröd.
S14LJFA_0511.jpg

Is på export

Innan elektriciteten och kylskåpet fanns använde man is från frusna sjöar och älvar för att hålla sina känsliga råvaror kylda i isskåp. Isen skördades under vintern och lagrades i så kallade isdösar, isolerade skjul. I Ljungskile kom en företagsam man på idén att exportera is till fiskare i Skottland och skred till verket. Hur detta gick till och hur försöket utmynnade kan du läsa om i denna berättelse från Ljungskileortens hembygdsförening.
Iskarlen levererar.jpg

Is för förvaring av mat

Idag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands? Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.
IMG_20160714_141437.jpg

Introduktion till Nohabs smedja-korta filmer

Denna serie med filmer som ger en enkel och tydlig inblick i Nohabs smedja. En tjuvkik innan besök, eller förklaring när du är på plats och upplever denna råa, skitiga, häftiga plats. Smedjan är den enda delen som finns kvar i mer eller mindre ursprungsksick från Nohabs gamla industi. 
Häst och vagn - en gång centrala för kommunikationerna

Innan bilen fanns vagnen

"Allting har en början och ett slut. Hur slutet blir, vet jag inte om jag vill veta. Men början har sin grund i att vi i familj och släkt har haft med hästar och vagnar att göra i evinnerliga tider..." Så börjar Borås siste yrkeskusk, Sten Björkman, sin berättelse.
Inlands Pappersbruk i Lilla Edet.

Inlands Kartongbruk

2012 stängdes Inlands Kartongbruk för gott. Företaget var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt och under deras storhetstid på 1950-talet hade företaget 240 anställda. Vid stängningen var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. Det finns dock fortfarande mycket att utforska på platsen. I närheten finns bland annat Sveriges äldsta sluss från 1607, samt Ströms slott: ett gods som är känt sedan 1400 talet.  Berättelse skriven av Patrice Worth