Berättelser (471 st)
Sortering
Mjölnare - ett yrke med rent mjöl i påsen
1800-tal 1900-tal Kinnekulle kvarn mjölnare Råbäck Sågersta kvarn Västerplana yrkeEn mjölnare eller möllare var en person som malde säd till mjöl i en kvarn. Det var vanligt att det fanns en eller flera mindre kvarnar i varje socken. När kraven på större och effektivare kvarnar kom blev det glesare mellan dessa. Mjölnaryrket är gammalt och fanns redan när människan var jägar-samlare. Ursprungligen var verktyget en manuellt driven rörlig handkvarnsten. Handkvarnsstenen snurrade över en fast sten som bas och liknade en stor mortel. Konstruktionen av den manuellt drivna handkvarnen kom att utvecklas för att bli effektivare. Det kopplades till olika energislag som drivkälla, som djur, vatten (vattenkvarnar)och vind (väderkvarnar). Från mitten av 1800-talet förekom även ångdrivna kvarnar och i böjaan av 1900-talet eldrivna. I denna berättelsen beskrivs yrket mjölnare och väderkvarnen Kvarnåsen i Västerplana samt Sågersta kvarn i Råbäck.
Källor: www.wikipedia.se dat 20-04-27, privat dokumentation och bilder från Freddie Wendin och Lena Brodin. Boken Industriminnen i Götene av Erik Jhlin och Bengt Spade 1978.
Mjölnarfamiljen i Melltorp
Hyssna kvarn Melltorp ramsåg sågverkPå Melltorps kvarn i Hyssna har fyra generationer drivit kvarn och sågverk. Under fyra hundra år har energi hämtats ur Melltorps "qvarnaström". Strömmen och vattenfallet är fortfarande av stor betydelse. Enda skillnaden är att arbetsmiljön har upphört för att ge plats åt turismen.
Mjölnaryrket
Dalsland kvarn mjölnare yrkeBerättelsen om mjölnarfamiljen Åhlund från Steneby, berättad av en mjölnardotter.
Modist och hattmakare
hattmakare modist Skara yrkeDenna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.
Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater.
Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode.
Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.
Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.
Munkedal
bruksort järnväg Munkedal pappersbrukMunkedal är en bruksort grundat på pappersbruket vilket har hjälpt till att finansiera och bygga upp samhället under årtiondena.
Den sågverksamhet som bedrevs utmed Örekilsälven och Munkedalsälven kom tidigt att få stor betydelse och älvarna tjänade som flottningsleder. Under 1700-talet hade sågverksamheten en stor omfattning med hela 32 grovbladiga sågar.
För Munkedals del inleddes den egentliga industriepoken under 1800-talets början och pappersbruket anlades år 1871 vid Munkedalsälven.
Åren 1894-95 byggdes en smalspårig järnväg mellan bruket och Munkedals hamn, belägen vid Saltkällefjorden.
Källa: Wikipedia
Munkedals Jernväg
1983 ånglok film Munkedal Munkedals Jernväg smalspårig järnvägMunkedals Jernväg är Bohusläns äldsta järnväg som redan 1995 firade 100års-jubileum. Idag drivs den smalspåriga järnvägen av Museiföreningen Munkedals Jernväg i Munkedal. Man kör ånglok på sträckan Munkedals nedre - Åtorp - Munkedals hamn.
Här erbjuds förutom en inblick i föreningens verksamhet också på möjligheten att ta del av en serie filmer som utarbetats av A\\tio Production i samverkan med Munkedals Jernväg och Innovatum i ett kompetensväxlingsprojekt med stöd av Västra Götalandsregionen.
Munters båtbyggeri
1896 båtvarv Göta Älv Munters båtbyggeri”Muntersbåtarna som de kallas i folkmun var utmärkta att åka i älven med. Men båtbyggeriet blev också känt i sjöfarts-kretsar för sina livbåtar. När större båtar byggdes kunde det stå i kontraktet att livbåtarna skulle komma från Munthers båtbyggeri”.
I huvudsak tillverkade man fritidsbåtar (Petterson-båtar), livbåtar, ekor och strömbåtar och totalt kom man att tillverka över 1000 båtar på varvet innan man 1965 formellt lade ner verksamheten.
Berättelse skriven av Lars Molinder
Nääs Slöjdlärarseminarium - Hus för Hus
Nääs Otto Salmon seminarium slöjd slöjdlärare
Om du är på plats på Nääs så kan du klicka HÄR och komma till vår mobilguide! I den kan du läsa om byggnaderna på seminarieområdet. Tänk på att låta webbläsaren veta din plats, annars fungerar inte guiden.
Nääs slöjdlärarseminarium ägs och förvaltas av August Abrahamsons stiftelse. Efter att August Abrahamson dog år 1898 är det en stiftelse i hans namn som driver Nääs.
Den rike köpmannen August Abrahamson hade köpt säteriet Nääs år 1868. Det var en stor egedom på närmare 1500 hektar. Här berdrevs jordbruk med många anställda. På 1870-talet starade August Nääs Slöjdlärarseminarium med sin systerson Otto Salomon. Ottos Salomon utvecklade den så kallade Nääspedgogiken som blev världsberömd. Nääs blev ett centrum för pedagogisk slöjd. Skolan fanns kvar på Nääs fram till 1966.
Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var.
Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg.
Det är August Abrahamsons stiftelse som ägar och förvaltar Nääs slöjdseminarium. Vill du veta mer om Nääs historia klicka HÄR.
Har du frågor om Nääs Slöjdlärarseminarium? Klicka HÄR och mejla till August Abrahamons stiftelse info@naas.se.
NÄL - Sammanslagningen av Vänersborgs och Trollhättans sjukhus
1988 NÄL sjukhus Trollhättan VänersborgNÄL - Norra Älvsborgs Länssjukhus är sammanslagningen av Vänersborgs och Trollhättans sjukhus. Det här är berättelsen om hur NÄL kom till, varför det ligger där det ligger och sjukhusets betydelse i lokalsamhället.
När Axel skrev bågskyttehistoria
1960-talet bågskytte idrott Mellerud uppfinningInom bågskytte fanns i begynnelsen ingen tidsbegränsning och tävlingarna kunde därför dra ut på tiden. I början av 1960-talet infördes därför en tidsbegränsning på 150 sekunder för en serie på tre pilar. Axel Ljung från Melleruds Bågskytteklubb konstruerade då en uppfinning som nära nog skrev internationell bågskyttehistoria.
När det tillverkades motorsågar i Mölndal
motorsågar sågindustri skogsmaskinerPartner har en given plats i skogshistorien som skaparen av den första svenska motorsågen Bebo. Under decennier levererade Mölndalsbolaget motorsågar till huggare runt om i världen. Dessutom är kapsågen som Partner utvecklade än idag en favorit hos brandkårerna i USA.
När ett snöre blev till en filosofi
1991 kulturarv Lean ToyotaFör lite mer än 50 år sedan kom den första Toyotan till Sverige. Den kom från Danmark till Västsverige och hette Crown Deluxe.[1] Det var innan Toyota förknippades med ett snöre, ett produktionssystem och en filosofi. Då var Toyota bara ett bilmärke.
___________________________________________
[1] Kristiansson U. Ingrid köpte den första Toyotan i Sverige. Helsingborgs Dagblad 2014.06.12
När Göta rasade i älven
1957 Göta Göta Älv JordskredI samhället Göta vid Göta älv söder om Lilla Edet inträffade en av vår tids största naturkatastrofer. På några timmar förvandlades många människors arbetsplats och trygga vardag till ett inferno av byggnadsdelar, jordmassor och förödelse.
Berättelse skriven av Richard Lagerström
När jakt blev rekreation
friluftsliv fritid jakt rekreationAtt människan är en jägare i grunden går inte att säga emot. Men i takt med att samhället har förändrats har jakten gått från att vara något livsnödvändigt till en form av rekreation. I denna berättelse reflekterar landskapsantikvarie Robin Eriksson över denna förändring.
När maskinerna tog över på Surte Glasbruk
glasindustri Surte Surte Glasbruk1911 stod arbetarna samlade. Nu skulle det ske. Surte Glasbruk gick efter 49 år över till att tillverka glas med hjälp av maskiner. Den väldiga Owensmaskinen dundrade igång och inledde en 67-årig epok som skulle göra Surte till Nordens största emballageglasbruk.
När olika rösträtt blev lika
1921 demokrati Folkets Hus Krokstrand RösträttCharlotta, Beda, Elida, Maria, Serafia, Margit, Olivia, Maja-Stina och Ottilia – de är alla kvinnor i Krokstrand som för första gången gick och röstade i ett riksdagsval. I år firar vi hundraårsminnet av att dessa damer klev över tröskeln i Krokstrands Folkets hus, uppklädda för det högtidliga ögonblicket, och lämnade sina röster. Jag kan tro att många till och med neg när rösten lämnades över. Vi kan bara föreställa oss hur det kändes att stå där och vänta medan valförrättaren bläddrade fram namnet i röstlängden och skrev ett rött R i kolumnen för ”har utövat rösträtt”.
Nästa....! En utställning om stationer i Västra Götaland
järnväg station stationshusStationerna blev en plats för möten, förväntan och möjligheter och stationshusen var både fulla av rörelse och platser för väntan. Idag är dock många stationer och stationshus bortgömda eller förfallna och utan sin ursprungliga funktion. Vad har hänt på 160 år? Vad kännetecknar dagens stationer och hur skiljer de sig ifrån de en gång så aktade stationshusen?
Nedslag från 1860-talet i Dalslands kanalbolags arkiv
arkiv Dalsland Dalslands kanal HåverudDalslands kanal AB:s arkiv (på Landsarkivet i Götbeorg) är välbevarat och innehåller en mängd intressant material för den som intresserar sig för lokalhistoria, kanaltrafik eller bruks- och handelshistoria. Här ges några axplock ur detta stora, drygt 150-åriga arkiv.