Berättelser (471 st)
Sortering
Stationsskrivare vid järnvägen
järnväg Skara stationsskrivare yrkeDenna berättelse handlar om yrket stationsskrivare som tidigare fanns vid varje station. Stationsskrivaren hade administrativa arbetsuppgifter som låg direkt under befälen på stationen.
Idag är många järnvägsstationer obemannade och resenärerna får klara sig mycket på egen hand. I första hand hänvisas resenärerna till tjänsterna på Internet.
Erik Holm i Skara jobbade som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Skara. Han började som 20 åring inom järnvägen i Axvall och var anställd i 49 år.
Källa: Erik Holms barnbarn Margareta Lindström och hennes kusiner Anna-Karin Schöld och Kristina Berry har släktforskat och lämnat materialet till Skara Gille. www.wikipedia.se 20221201
Stenhuggare på Kinnekulle
1800-tal industrialisering Kinnekulle stenhuggare stenhuggeri stenindustri yrkeStenbearbetningens historia på Kinnekulle sträcker sig till tidig medeltid, då området var centrum för kyrklig stenhuggarkonst. Kalkstenen och sandstenen användes för olika andamål och var en viktig binäring för befolkningen. Den industriella epoken inleddes på 1800-talets senare del, då flera mekaniska stenhuggerier startade. År 1888 togs Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i bruk och var i drift till 1970. Anläggningen var i stort sett oförändrad under tiden. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri visar ett viktigt kapitel i stenbearbetningens historia på Kinnekulle och i landet för övrigt.
Stenhuggeribyggnaden har under åren rustats upp av en stiftelse med syfte att bevara och vårda anläggning, samt levandegöra arbetet och miljön vid stenhuggeriet för kommande generationer.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri drivs av en stiftelse och år 2018 utnämndes det till "Årets arbetslivsmuseum". Varje sommar anordnas kurser i stenhuggeri.
Källa: Broschyr Byggnadsminnen i Skaraborgs av Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län år 1986. Foto. www.digitaltmuseum.se. Privata bilder Freddie Wendin
Stenhuggeri i Mölnlycke
Härryda Mölnlycke stenhuggeri stenindustriI Mölnlycke i Härryda kommun finns många spår av stenindustrin som var en viktig näring under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Här bröts framför allt gnejs, som användes som kantsten och trädgårdssten. Många av dessa stenar syns fortfarande längs gatorna i Göteborg.
Stora Ekebergs Sanatorium i Axvall
Axvall Sanatorium sjukhus Skara Stora Ekeberg TBC vård yrkeVid 1907 års landsting gjordes en statlig utredning där det föreslog att det i varje län skulle uppföras ett speciellt sjukhus för vård av tuberkulossjuka.
Vid denna tid var lungtuberkulosen eller lungsoten, som den också kallades, vår svåraste folksjukdom. Idag är förhållandena helt annorlunda sedan sjukdomen nästan försvunnit i vårt land.
För den som numera insjuknar i lungtuberkulos finns mycket goda förutsättningar för ett fullständigt tillfrisknande.
Det vi idag kallar för tuberkulossjukdomen har haft många namn i folkmun: lungsot, lunghosta, lungröta, lungtäring, bröstsjukan, bröstilska, hekti, vita pesten etc.
Först år 1913 fattade landstinget beslut om att uppföra ett sanatorium på Stora Ekeberg och det startade den 3 januari 1918.
Storgatan i Göteborg
gatunamn Göteborg stad storgatan storgatorStorgatan i Göteborg är inte särskilt omskriven i göteborgskällorna, till och med namnet har varit omtvistat. 1867 fick gatan sitt namn, men redan 1882 föreslogs en namnändring eftersom namnet ansågs vara småstadsaktigt - enligt anteckning i Svensk etymologisk ordbok från 1922, Elof Hellquist.
Och trots sina dryga 18 meter i bredd har Storgatan förblivit något av en bakgata.
Storgatan i Lilla Edet - vid älvens strömma vatten
Lilla Edet storgatan storgatorStorgatan i Lilla Edet sträcker sig från stranden av Göta älv och upp genom hela samhället. Detta var i början av 1900-talet en livlig gata där det fanns livsmedelsbutiker, skoaffär, tobaksaffär, färghandel, poststation, frisörsalong och mycket annat. Nere vid älvens strömma vatten låg ångbåtsbryggan och slussen, och från året 1926 anslöt Storgatan till den första bron som byggdes i Lilla Edet över Göta älv. I Storgatans västra ände låg ståtliga Stora Hotellet och här flaggar man för ett kungligt besök!
Storgatan i Smögen - hisnande vyer över horisont och Västerhavet
Smögen storgatan storgatorStorgatan i Smögen sträcker sig från centrala torgplatsen och genom hela samhället ända till Smögenbron - och fick sitt namn på 1910-talet.
Storgatan i Uddevalla - Jag minns en ståtlig gata
storgatan storgator UddevallaEn berättelse om Storgatan i Uddevalla - minnena av en ståtlig gata
Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin
1950-talet gitarr Göteborg instrument musikinstrument yrkeI början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
Stridsberg & Biörck – ett stycke svensk industrihistoria
1879 Stridsberg & Biörck TrollhättanStridsberg & Biörck var en av Trollhättans stora industrier. Det var kraften i fallen som lockade ingenjören Ernst Stridsberg att etablera sig här. Från 1879 till 1991 tillverkade man bland annat sågblad och maskinknivar i Trollhättan.
Stridsberg och Biörcks stämpelur
biörck stämpelur stridsberg tidur TrollhättanEn berättelse om Stridsberg och Biörck i Trollhättans stämpelur.
Stridsbergs - "Historien måste bevaras"
1879 martinverk mekanisk industri stridsberg och biörck stridsbergs TrollhättanFöretaget Stridsberg och Biörck etablerade sig i Trollhättan redan år 1879 och påbörjade sin tillverkning och framtagning av bland annat sågblad och filar.
Verkstaden var länge en av Trollhättans största arbetsplatser, som mest hade företaget runt 600 anställda kring 1920-talet. I början av 1990-talet lades tillverkningen ned.
Idag används byggnaderna som lagerutrymme och verkstäder. I det forna kontoret bedrivs skol- och föreningsverksamheter.
Här får vi följa med några av de tidigare anställda på en rundtur i området.
Surte - Europas modernaste glasbruk
glas glasbruk glasindustri SurteEfter andra världskriget började en kraftig modernisering vid Surte Glasbruk. De gamla traditionerna gav vika, bruksorten Surte omvandlades. Bland annat byggdes nya silor som blivit landmärken för Surte och ett nytt kontor förutom den nya glashyttan. Det hela påskyndades av en förödande brand 1955. Det skedde också moderniseringar i hanteringen när truckar köptes in som förenklade arbetet. Det lades stor vikt vid rationalisering och automatisering.
Surte glasbruk
1862 glas Göta Älv SurteSurte glasbruk är Surtes äldsta byggnad. Den uppfördes 1862 och var samhällets största arbetsplats mellan 1862 - 1978. I Surtes glasbruk arbetade såväl kvinnor som män. Även barnarbetet var utbrett...
Berättelse skriven av Hjalmar Gren och Niklas Lundh
Sven Erikson - en banbrytare
förläggare hemindustri knallar rydal spinneri sven erikson textil textilindustri vattenkraft väverskorSven Erikson (1801-1866) var initiativtagare till etableringen av spinneriet i Rydal 1853. Han var son till hemmansägaren Erik Andersson och Kerstin Andersdotter i Stämmemad. Båra föräldrarna var av gammal förläggar-bondesläkt.
Erik dog när Sven var tolv år gammal. Modern gifter om sig två år senare, med Nils Andersson från Örby.
Sven fick som barn bara ett par veckors läs- och skrivträning. Detta tycks inte ha spelat någon roll för hans framtida gärning.
År 1825 började han driva egen förläggarverksamhet och blev snart en av de förläggare i Marks härad som hade flest hemväverskor.
Rydboholms Konstväfveribolag etablerades 1834 av Sven Erikson, grosshandlare J Francke från Göteborg och J C Bäfverman i Borås.
Sveriges enda vattendrivna grynkvarn
1899 grynkvarn havregryn Hillefors StenkullenHilleforsgrynkvarn, Sveriges enda vattendrivna grynkvarn, är belägen i Säveåns naturreservat i Stenkullen. Kvarnen ägs numera av Lerums kommun och arrenderas av Hillefors grynkvarns Museiförening. Vi i föreningen arbetar med att återställa kvarnen i sådant skick att tillverkning av havregryn åter blir möjlig.
Sveriges fönster mot världen - Nääs Slöjdlärarseminarium
Nääs skola slöjd utbildningNääs slöjdlärarseminarium ägs och förvaltas av August Abrahamsons stiftelse. Efter att August Abrahamson dog år 1898 är det en stiftelse i hans namn som driver Nääs.
Om du är på plats på Nääs så kan du klicka HÄR och komma till vår mobilguide! I den kan du läsa om byggnaderna på seminarieområdet. Tänk på att låta webbläsaren veta din plats, annars fungerar inte guiden.
Nääs Slöjdlärarseminarium startade på 1870-talet av August Abrahamson och Otto Salomon. Skolan höll på fram till 1966.
Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var.
Verksamheten på Nääs skall ses i ljuset av industrialismen. Tekniska, sociala och ekonomiska förändringar skapade goda förutsättningar för skolan och påverkade inriktningen och verksamheten. Nääs blev en viktig arena för kvinnor att etablera sig och befästa sin plats inom pedagogiken. Otto Salomon tog ställning för kvinnor som ville vara verksamma inom det pedagogiska området.
Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg.
Det är August Abrahamsons stiftelse som ägar och förvaltar Nääs slöjdseminarium. Vill du veta mer om Nääs historia klicka HÄR.
Vill du komma i kontakt med någon angående Nääs Slöjdläraseminarium mejla till Agust Abrahamons stiftelse info@naas.se.
Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv
fiskebåtar fiskebåtsvarv Göta Älvdalen Hisings Kärra sjöfart varvSverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.
Tack vare finskorna
arbetskraftsinvandring Borås Finland Finskor konfektion sömmerskorI takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig.
Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna.
Tak och Bagage
bilindustri Pininfarina AB UddevallaMarlene Palander-Berglöv var 21 år när hon började på bilfabriken i Uddevalla. Det var mestadels i slutmonteringen som Marlene arbetade och med justering av tak och bagage. Från 2003 drevs biltillverkningen av Pininfarina Sverige AB, med tillverkning av framför allt Volvo C70 cabriolet och coupemodeller.
Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.