Berättelser (471 st)

Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918,  han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.  Källa Eva Almgren (f. Jansson),  barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum

Josef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad. Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.

Speedwayföraren Bo Håkansson från Skara handlar denna berättelse om. Bosse föddes 1935 och redan tidigt blev han intresserad av motorer, bilar och motorcyklar. Efter 7 år i folkskolan började han arbeta hos sin far Elis som hade en Shell-mack i Skara. Det var nog där som grunden till det stora intresset för motorcyklar lades. Hobbyn kom senare att bli en viktig del i Bosses liv, sitt sista lopp var ett veteranlopp när han var 70 år. Efter motorsporten blev det många mil på en vanlig cykel bl.a Vätternrundan, Vänern runt m.m.  Bilderna och informationen är från en intervju gjord med Bosse och hans fru Anita den 20240129 av Freddie Wendin och Lena Brodin 

Redan från 1700-talet kom ordet "kiosk" från turkiskan och betecknades där som ett litet lusthus. Det dröjde till 1800-talet innan ordet fick dagens betydelse. Under senare delen av 1800-talet spred sig fenomenet med kioskerna runt om i Sverige. Det vanligaste var vattenkiosker som sålde mineralvatten och senare läskedrycker men även cigarrkiosker, biljettkiosker, tidningskiosker och även allmänna kiosker som sålde lite av varje förekom. Kioskerna uppfördes vanligtvis på kommunal mark och kioskägaren betalde arrende. Denna typ av små handelsrörelser förstods ofta av kvinnor som sällan drev affärsrörelser. Svenska gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921 ogifta kvinnar var myndiga från 25 års ålder. På 1940-talet fanns en statlig förordning att handikappade personer kunde få tillstånd att driva en kioskrörelse för att bättra på sin ekonomi. Denna berättelse handlar just om kiosker som företeelse, hur de började och lockade många kunder och i dag nästan har upphört. Förr var kiosken en fysisk social mötesplats idag används Internet och man möts virtuellt och kanske är den man möter en annan person än den man tror sig mötas.  Kiosken  - "en liten fristående byggnad med försäljning av varor och tjänster som bidrar till allmänna nyttan och trevnaden". Av de fristående kioskerna som många av oss minns finns endast ett fåtal kvar.  Källor: www.handelshistoria.se/olika-sorters-handel/kiosker, www.wikipedia.se 20240206. foto från bl.a www.digitaltmuseum.se, Facebookgruppen "Du vet att du är från Skara när..SSMB_0026275_01.pdf (sklivedata.blob.core.windows.net

Inom Billingen-Falköpingsomradet rådde det under 1800-talet stor brist på skog. Därför behövde man hitta annat lämpligt material för att ersätta trä som byggmaterial. I området fanns rikligt förekommande, lättillgänglig och lättbearbetad kalksten. Stenhuggeriverksamheten går tillbaka till förhistorisk tid, men i mitten på 1800-talet påbörjades mekaniserad stenbearbetning i större skala. I denna berättelse från Skarke-Varnhems hembygdsförening får vi stifta bekantskap med Ulunda kalkbruk, som låg strax utanför Varnhem.

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.

Denna berättelse handlar om bondkomikern Mats Ljung. I slutet av 1980-talet blev Mats känd i Skaraborg. Han var en kraftigt byggd man med stort rött skägg och bodde på ett tôrpaställe ute i skogen i Vinköl utanför Skara. På dagarna var han lärare och på ledig tid spelade han revyer. Vem var denna man? Han var bondkomikern "mett i väla". En rolig västgöte med fötterna stadigt i jorden och i myllan, en människa med stor empati för den lilla människan, bonden och jorden. Mats kom att ägna sig helt och hållet åt bondkomiken, tillsammans med sin fru Ingvor  formades bolaget Bondkomik i Vinköl AB. Källa: Boken "Mats Ljung - bondkomikern mett i väla" av Ingvor Ljung och sönerna Andreas och Magnus. Tillsammans med familjen Ljung har Skara Gille fått tillåtelse att använda material i boken samt skannat av bilder. 

Detta är berättelsen om Kerstin Lundgren, hon började som 15 åring i klädbranschen och arbetade till året hon fyllde 75 år. Hennes mor övertog en affär för barnkläder 1946 och fick namnet Bjarnes. Att Kerstin skulle arbeta i sin mammas butik var inte helt klart. Mamman ville att Kerstin skulle gå "Hushållsskolan", men det var inget för Kerstin hon hade för mycket spring i benen, enligt henne själv. Kerstin kom att kallas "Drottningen på Klostergatan" hon hade tre butiker på denna gatan och det var inte ovanligt att man såg Kerstin gå med hastiga steg mellan butikerna. Källa: Intervju Kerstin Lundgren den 14 september 2018, foto Freddie Wendin samt artiklar från SKLT i samband med nedläggning av butikerna. Foto från bildarkivet på vGM och nytagna bilder av Freddie Wendin

Berättelsen handlar om Herman Hallgren från Skara som donerade en stor summa pengar till Skara stad. Tanken var att en fastighet med lägenheter för ensamstående personer med dålig ekonomi skulle byggas efter Hermans död. Fastigheten skulle erbjuda små lägenheter till en lägre hyra. Herman växte upp med sin ensamstående mor Anna, hon slet hårt under livet och fostrade sin son ensam. Herman var föddes år 1870 och avled 1942 och han var mycket tacksam mot sin mor då hon prioriterade honom under uppväxten. Källa: Utdrag ur artikel av Gunnar Berggren i Skara Gilles årsbok 2004 – 2005 år

Denna berättelse handlar om bilhandel i Skara, som startade för mer än 120 år sedan.  Berättelsen är nedtecknad och berättad av f.d. bilhandlare Rolf Pettersson, som under hela sitt liv jobbat inom bilbranschen. Hans far Anders Pettersson var delägare och startade Br. Peterssons Bil AB tillsammans med sin bor Olle. Rolfs farfar startade Skaras första bilverkstad redan i början av 1900-talet. Detta var grunden till en kommande bilhandelsepok. Utvecklingen i återförsäljarledet inom bilbranschen har lett till fusioner och företagsuppköp. Tidigare var en återförsäljare knuten till ett bilmärke i ett område, sedan fler år är det s.k. flermärkesförsäljning. Det viktigaste är att knyta till sig kunder och att de är nöjda. Alla bilder i berättelsen kan man klicka på bilderna, så syns de i ett större format. Källor: Rolf Pettersson, anteckningar, information,tidningsartiklar, privta foton mm. foton från  www.digitaltmuseum.se samt Freddie Wendin 

Harry Ek föddes 1906 i Norra Lundby utanför Axvall. Hans arbetsliv präglades mycket av att köra grävmaskiner och andra större fordon. Denna berättelse handlar om den förste grävmaskinisten i Skara. Den beskriver även hur anläggningsarbetare blev sysselsatta genom Statens arbetslöshetskommission, såkallade AK-jobb eller nödhjälpsarbeten på 1930-talet. När grävmaskinerna kom till var det revolutionerade, ett jobb kunde utföras snabbare - många tyckte dock att de tog bort arbetsmöjligheter.  Medverkat har Harry Eks son, Jan-Åke, som berättat om sin fars liv och även givit Skara Gille tillgång till fotografier.