Berättelser (73 st)

Sortering
flygfoto.jpg

Cementfabriken och brukssamhället Hällekis

Detta är historien om cementfabriken i Hällekis och hur ett brukssamhälle byggdes upp. Cementfabriken startade 1892 och verksamheten upphörde 1979, var detta slutet för samhället och dess invånare? Många stora krafterna var igång  för att få dit en ersättningsindustri och till slut flyttades Rockwools produktionsanläggning från Skövde till Hällekis. Många av de anställda på cementfabriken fick anställning i den nya industrin. Bruksandan från Cementa-epoken lever kvar bland de äldre Hällekisborna och bygde lever vidare. 
vallgatan4.jpg

Skara Metall

Skara Metall var ett hantverksföretag som arbetade med att göra prydnadsföremål i malm och mässing. Det tillverkades ljusstakar, ljuskronor med mera och det renoverades föremål i olika slags metall. Varorna såldes genom grossister i hela landet.  På 1980-talet hände något. Efterfrågan sjönk snabbt då de privata kunderna kunde köpa importerade varor till låga priser och begreppet "slit och släng" blev allt vanligare. 
ekeberg.jpg

Stora Ekebergs Sanatorium i Axvall

Vid 1907 års landsting gjordes en statlig utredning där det föreslog att det i varje län skulle uppföras ett speciellt sjukhus för vård av tuberkulossjuka. Vid denna tid var lungtuberkulosen eller lungsoten, som den också kallades, vår svåraste folksjukdom. Idag är förhållandena helt annorlunda sedan sjukdomen nästan försvunnit i vårt land.  För den som numera insjuknar i lungtuberkulos finns mycket goda förutsättningar för ett fullständigt tillfrisknande. Det vi idag kallar för tuberkulossjukdomen har haft många namn i folkmun: lungsot, lunghosta, lungröta, lungtäring, bröstsjukan, bröstilska, hekti, vita pesten etc.  Först år 1913 fattade landstinget beslut om att uppföra ett sanatorium på Stora Ekeberg och det startade den 3 januari 1918.  

Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara

Denna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv. Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland. Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.  .
Borg vävbok.jpg

Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet

I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information  om de anställdas hemvist, lön med mera. Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”
Sofia och Gerda Lundberg (Gustavsson) på trappan, Affären i Västerplana Storebacken,

Handelsboden i Västerplana

Detta är berättelse om kvinnan Sofia "Soffi" Lundberg som på 1880-talet startade en egen handelsbod. Gifta kvinnor var vid denna tid omyndiga och därför fick hennes make Alfred stå som ansvarig för handelsboden. Soffi skötte handelsboden med allt vad detta innebar, till sin hjälp hade hon även sina döttrar när de blivit lite större. Maken dog endast 45 år gammal och Soffi stod ensam med sina två döttrar.
DSC01336 kopiera.jpg

Eskilssons kopparslageri i Medelplana

Eskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla sina orginalverktyg och mallar som hänger på väggarna. Det känns som om tiden stannat när man besöker denna gamla arbetsplats och kopparslagaren med sina gesäller gått hem efter arbetsdagens slut.  Källa: www.kinnekullehembygd.se, foto privata Freddie Wendin, kinnekulle hembygdsförening. www.digitaltmuseum.se
IMG_5146.JPG

Berättelser från SAAB: kvalitetsingenjören Göran Roth om ett paradigmskifte i leverantörshantering på SAAB

Göran Roth, kvalitetsingenjör på SAAB i Trollhättan, berättar om sina tankar om bilmärket, hur han kom att börja arbeta på SAAB och om ett paradigmskifte i hanterandet av leverantörer. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.
papiljotter.jpg

Lite hårvårdshistoria från 1923 i Skara

Hur har arbetet på en frisörsalong förändrats under det senaste seklet? Såväl mode som arbetsmetoder har skiftat med tidens gång Här kan du ta del av lite hårvårdshistoria från Skaras första damfrisering. Du kan också läsa lite kuriosa om hur varje tidsepok utvecklat frisyrerna och frisöryrkets utveckling.
Anders Peter Trybom. Född 1827 i Vallerstad sn, Östergötland. Borgmästare i Skara..jpg

Borgmästare Anders Petter Trybom i Skara

Anders Peter Trybom, född den 21 mars 1827 i Vallerstads församling, Östergötlands län. Anders dog i Skara den 7 oktober 1911 och var en svensk borgmästare och riksdagsman. Anders var borgmästare i Skara i hela 53 år. Han var riksdagsman för borgarståndet i Skara och Skänninge vid ståndsriksdagen 1865-1866 och var senare även ledamot av andra kammaren invald i Mariestad, Skara och Skövdes valkrets. Artikel av Uno Bohman Skara Gilles årsbok 2002-2003 
geiström.jpg

AB Geiströms Elektriska i Skara

"Att vara företagare är ett sätt att leva". En berättelse om att driva ett familjeföretag i en föränderlig branch.  Geiströms Elektriska startades av Mats Geiströms far och företaget kom att gå i arv till sönerna Geiström. 
Bryntessons.jpg

Bryntessons skor, en viktig del av Skaras industrihistoria

Svensk skotillverkning var fram till 1960-talet en betydande bransch och får oss ofta att associera till Örebro och Kumla. Bryntessons Skor i Skara var en väletablerad verksamhet och man bidrog till att sko det svenska folket. Bryntessons skor såldes i hela landet, företaget hade egna skobutiker i Skara, Götene, Lidköping, Stockholm, Västerås och Norrköping. Källa: Boken "Skara efter 1900"
sockerbagaren.jpg

Sockerbagaren i Skara

Konditoriet Sockerbagar´n i Skara var under många år något av en institution. Här berättar en av grundarna, Lars-Erik Holmqvist och hans fru Ingrid om livet som konditor och företaget. Företaget startade september 1965. Ett arbete som inte handlade om 40 timmar i veckan utan betydligt längre arbetstid.  Arbetet som bagare och konditor har förändrats över tid och till stor del ersatts av industriell tillverkning, men hantverket lever kvar.