Berättelser (471 st)
Sortering
Gårdsten, en ung stadsdel med historia
1970-talet Gårdsten stadsplaneringGårdsten är en stadsdel i nordöstra Göteborg med ca 10 000 invånare. Stadsdelen planerades och uppfördes under början av 1970-talet. Bebyggelsen är strikt trafikseparerad utifrån tankar om effektivitet och säkerhet. Byggnaderna är uppförda på bergsplatåer som plansprängts för att möjliggöra ett rationellt byggande med betongelement som lyftes på plats med hjälp av rälsgående kranar.
Den här berättelsen handlar om hur stadsdelen planerades och om hur bebyggelsen i stadsdelen senare förändrats i omgångar i syfte att påverka det sociala klimatet i och bilden av området. Berättelsen är skriven av Lotten Andreasson och Hampus Winroth, studenter på bebyggelseantikvariskt program vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Gårda
Gårda Göteborg MölndalsånBerättelsen om en stadsdel i ständig omvandling från ca 1600 till 2016.
Gamla Lödöse Skeppsvarf
fartyg Göta Älvdalen lödöse sjöfart varvArkeologiska fynd visar att båtbyggeri har funnits i Lödöse sedan 1300-talet. Under 1500- och 1600-talen var varvet flitigt anlitat som skeppsbyggeri, inte minst för kronans räkning. Ett antal krigsskepp byggdes vid varvet i denna tid, av vilka flera deltog i sjöslag mot Danmark. På 1700- och 1800-talen byggdes i Lödöse ståtliga segelfartyg för handelssjöfart och under slutet av 1800-talet började ångfartyg att byggas vid varvet.
Gällebergs smedja i Daretorp
Daretorp Gälleberg Smedja Tidaholm VagnmakareIsac Klahr var smidesmästare. År 1925 köpte han en tomtmark i Stora Gälleberg av sina svärföräldrar. På tomten uppförde han sin smedja och byggde ett hus för sig och sin familj. Bostadshusets stomme hämtade han i Blåhult där ett knektboställe skulle rivas. Isac Klahr blev med tiden en betrodd yrkesman som även var känd som vagnmakare. Han dog 1944 och smedjan förvärvades då av Gösta Birgersson, även han var smed.
Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet
1920-tal Folkbildning förening fortbildning fritid SkaraVisionen om ett stort fritidsprojekt planerades vid Skogsbrynet redan år 1913, platsen var där Uddetorpskolan finns sedan år 1945. Men drömmen nådde inte toppen och blev endast en kaffeservering, denna kom ändå lockade många skarabor ut till naturen.
Chefredaktör, idéskapare och visionär EG Torgny som också var grundare till Excelsior förbundet var den som var initiativtagare till Skogsbrynet. Målet med förbundet var att bredda medborgarnas kompetens. I detta ingick föreläsningar, bildandet av folkbibliotek, lärokurser, diskussioner, sångövningar, musik, byggandet av samlingslokaler för det folkkulturella behovet.
Man vände sig till främst unga vuxna för att mötas i lekar, dans och sund idrott. Förbundet startade 1903 och upprättade en folkbildningsbyrå, deras uppgift var bl.a att skapa en föreläsningsrörelse i Skaraborg län.
Källa: Artiklar i Skara Gilles årsböcker 1967 av Leo Torgny samt bilder från www.digitaltmusem.se.
Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende
I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.
Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.
Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia!
Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011.
Frisksportklubben Tor
1920-tal frisksport friskvård hälsa idrott SkaraOrdet frisksport lär ha använts första gången 1924. Då fanns en svensk tidning med namnet Swing som framför allt handlade om boxning och kraftsport. Det var bröderna Marcus och Roland Hentzel som drev tidnigen, men de ville komma bort tävlingsfixeringen och rekordjakten inom idrotten. Hälsa och välmående var målet för bröderna.
I Skara bildades Frisksportklubben Tor år 1933 tillsammans med Skoftebyns FK i Trollhättan, i denna berättelse beskrivs klubben och ett stort antal finns publicerade i en bifoga pdf-fil. Pdf-filen finns på Skara idrottshistoriska hemsida.
Idag är hälsa och välmående en viktig del i människornas vardag, men så har det inte alltid varit. En omoralisk trend tyckte många när man ägnade tid åt att sköta kroppen.
Källa: https://www.land.se/retro/da-svenskarna-blev-frisksportare. Artikel i Skara Gilles årsbok 1994-1995 skriven av Gunnar Berggren. Bilder från www.digitalmuseum.se
Från Nohab till Innovatum
50-talet Innovatum NOHAB Tåg TrollhättanVerkstadsföretaget NOHAB grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Verksamheten startade med att producera en mängd olika produkter, däribland turbiner och lok, och kom även att lägga grunden för det som senare blev SAAB.
Idag finns det bara små rester kvar av företagets verksamhet, men spåren efter NOHAB är fortfarande tydliga, såväl i den fysiska miljön som i nuvarande industristruktur och tankemönster.
Från metallarbetare till riksdagsman
1970-2010-talet metallarbetare politik riksdagsman Skara yrkeKjell Nordström i Skara var nog den sista riksdagsman med 9-årig grundskola. Hans liv som metallarbetare, aktiv inom föreningslivet kom att avslutas efter 44 år inom politiken.
Denna berättelse handlar om Kjell Nordström hur han som arbetargrabb tog sig till riksdagen. Han är den andre av tre generationer hos Nordströms i Skara som innehaft rollen som kommunalråd i staden. Även systern Barbro har axlat denna roll.
Källor: Intervju med Kjell Nordström den 22 september 2021 av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
Från katekes till rökruta - om skolans historia
1930-talet folkskola skola utbildningFöreställ dig en tid långt före varma element, skolbussar och surfplattor. Hur var det att gå i skolan då, och hur såg skolan ut? Hur var det att arbeta som lärare för 100 år sedan, och vad skiljer en skoldag idag från en skoldag på 1930-talet?
Följ med på en resa genom skolans historia, med vissa nedslag i Marks kommun. Texten hänger samman med uppdateringen av Marks kommuns kulturmiljöprogram, som Västarvet arbetar med under 2015-16.
Från bomullsbal till väv – maskinerna på Textilmuseet
Borås film indsutri maskiner textil textilindustri Textilmuseet vävstolKardmaskin, sträckmaskin, slubb, selfaktor, jacquardvävstol, rundstickmaskin – det finns otaliga maskiner för textilindustrins många tillverkningsmoment. En stor samling textilmaskiner bevaras av Textilmuseet i Borås. Här ska vi presentera några av dem.
Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år
ångbåt båttrafik Dalsland Dalslands kanal Herman Ahlin kanalbolaget kanalfartyg slussar transporterI en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet.
Första grävmaskinisten i Skara
Harry Ek föddes 1906 i Norra Lundby utanför Axvall. Hans arbetsliv präglades mycket av att köra grävmaskiner och andra större fordon. Denna berättelse handlar om den förste grävmaskinisten i Skara. Den beskriver även hur anläggningsarbetare blev sysselsatta genom Statens arbetslöshetskommission, såkallade AK-jobb eller nödhjälpsarbeten på 1930-talet.
När grävmaskinerna kom till var det revolutionerade, ett jobb kunde utföras snabbare - många tyckte dock att de tog bort arbetsmöjligheter.
Medverkat har Harry Eks son, Jan-Åke, som berättat om sin fars liv och även givit Skara Gille tillgång till fotografier.
För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg
Forsvik Göteborg Rösträtt. Socialdemokratisk kvinnoklubbVid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
För lust och nöje - Trav på Isen
idrott is Travtävling VänersborgIs och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker.
Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.
För lust och nöje - Skridskoåkning
is SkridskorSkridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.
Folkskollärare och folkbibliotekarie
1878-1941 domkyrkoorganist folkbibliotekarie folkskollärare manskör Skara yrkeDenna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning.
Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet
Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok
1800-tal 1900-tal lärarutbildning seminarie Skara skola småskoleseminare undervisning utbildningSkara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet.
I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843.
I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.
Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom
Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin, sidan om Tina Kjellman information och foton från Kristina Albinsson. Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist.