Berättelser (471 st)

Sortering
Folkets Park Fokus

Folkets park "Fokus" i Skara

Begreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.  Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering. I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.  Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III
kinne kleva2.jpg

Flottans Skifferoljeverk i Kinne-Kleva

På den lilla orten Kinne-Kleva anlades ett oljeskifferverk år 1924 på prov, syftet var att utvinna olja ur alunskiffern. Denna berättelse beskriver hur anläggningen först byggdes som en provanläggning och senare kom etableras för en permanent drift. Då var syftet att försörja Flottan med olja under andra världskriget. För att få locka till sig arbetskraft, arbetare och tjänstemän byggdes ett nytt samhälle med namnet Sandtorp, med allt från enrumslägenheter till villor.  Källa: https://paleoarchive.com/literature/Bergh1943-Flottans Skifferoljeverk.pdf.Industriminnen i Götene Kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Bilder från www.digitaltmuseum.se och privata bilder Freddie Wendin. Husaby Hembygdsförening har medverkat med fotografier och information. Ur boken "Sten - en tidsresa", artikel av Erik Julih "Kinnekulleoljan och den svenska flottan".
hacket_fixad.png

Fjällahacket i Kulpetorp

Jan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
Luckeys.JPG

Fiskkonserver i juletid

Fisket har under en lång tid varit av stor betydelse för västkusten och kring Lysekil finns en historia med ett flertal konservfabriker. Till jul såldes både speciella julinläggningar och vanliga inläggningar som hade försetts med juletiketter. Flera dekorer finns idag sparade i form av tomma konservburkar eller etiketter etc. på Immestads Konservmuseum i Brastad, Lysekil.
Fika på varven, bild2.jpg

Fikarast på varvet

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
Första maj Fröskog-Hannebol.jpg

Fest och glädje över 1 maj i Fröskog

Arbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Trämassefabriken. Årtal okänt. Bild från Vänersborgs museum.

Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas

Fengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande. 
Fattigpojken som blev stordonator

Fattigpojken som blev stordonator

Berättelsen handlar om Herman Hallgren från Skara som donerade en stor summa pengar till Skara stad. Tanken var att en fastighet med lägenheter för ensamstående personer med dålig ekonomi skulle byggas efter Hermans död. Fastigheten skulle erbjuda små lägenheter till en lägre hyra. Herman växte upp med sin ensamstående mor Anna, hon slet hårt under livet och fostrade sin son ensam. Herman var föddes år 1870 och avled 1942 och han var mycket tacksam mot sin mor då hon prioriterade honom under uppväxten. Källa: Utdrag ur artikel av Gunnar Berggren i Skara Gilles årsbok 2004 – 2005 år
saltskarskaring-tavla.jpg

Färd med Saltskärs käring

En berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse. Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
ISC-2004-023.jpg

Fall- och slussområdet i Trollhättan

En utställning om fall- och slussområdet i Trollhättan. Utöver text och bild också en mängd ljudberättelser från området. Bland annat berättelser om slussning, slussvakter, Oscarsbron och om Olidan med mera.
bild 0846.jpg

Falkängen i Hällekis

Hanverksbyn, som lockar många turister årligen är en idyll, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800- talet var Cementa, brukssamhällets stora arbetsgivaren i stort behov av personal, bostäder behövdes och därför byggdes arbetarbostäderna.  I början av 1980-talet var husen på väg att förfalla, Götene kommun försökte sälja dem för en krona styck - dock utan framgång. Rivningshotet hängde över Falkängen, dåvarande landshövding Frithiofsson räddade husen med statliga pengar och renoveringen påbörjades. Hantverksbyn invigdes 1984.  På gatan med de åtta arbetarbostäderna har en gång i tiden ca 500 personer bott. Varje hus var utrustat med åtta lägenheter, på bottenvåningen fyra lägenheter med ett rum och kök, på övervåningen fyra lägenheter med ett rum och kokvrå.   
Porträtt Agda Erikson basetool.jpg

Fabrikörsdottern som startade folkhögskola

Agda Erikson, 1886-1940, var sondotter till Sven Erikson. Han var med andra ord hennes farfar. Att hon startade en folkhögskola för arbetarklassen sågs som anmärkningsvärt. Denna utställning berättar om bakgrunden till hennes beslut, genomförandet av det och om delar av hennes liv. 
Everts Livs

Everts Livs i Skara

Denna berättelse är skriven av Tommy Kroon, son till handlare Evert Kroon som under många år hade livsmedelshandel i Skara. Här beskrivs utvecklingen av dagligvaruhandeln över tid i Skara och samma utveckling skedde säkert över hela landet. Från  handelsboden och nischade butiker där det endast fanns att köpa t.ex. mejerivaror, charkvaror, bröd etc. Butiker kom senare att bli breda i sitt varuutbud och i hyllorna fanns allt som kunderna behövde. Kunderna behövde inte längre gå mellan olika butiker för att handla olika varor. Idag är tiden knapp för barnfamiljer och de som förvärvsarbetar, många väljer att besöka stormarknaderna för att kunna göra sina inköp på ett och samma ställe för att spara tid. De större  livsmedelskedjor som ICA, Coop, Willys, City-Gross m.fl. är idag de som styr dagligvaruhandeln. Marknaden är fördelad på stormarknader, lågprisbutiker, närbutiker och man knyter sina kunder till sig genom att registrera kunderna och erbjuda rabatter och information om specialpriser just för dig som kund. Källa: Bilder och berättelse av Tommy Kroon. Svartvit bild från Tullportagatan/Skolgatan 1964 av Stig Rehn
Ett oväntat möte på havet.JPG

Ett oväntat möte på havet

Denna berättelse bygger på en film skapad under projektet Hembygd 2.0. Projektet drivs av Bohusläns hembygdsförbund under 2018-2019 för att levandegöra kulturarv med hjälp av film och digitala berättelser och samtidigt stimulera till möten över generationsgränser. Hembygdsföreningar har tillsammans med ungdomar fått lära sig att med enkla medel göra korta dokumentärfilmer.
Tillverkningsbok för remmar av kamelhår

Ett nedslag i Göteborgs Remfabriks arkiv

I samband med att Göteborgs Remfabrik lades ner och omvandlades till ett industrihistoriskt museum, bestämdes också att fabriken arkiv skulle bevaras för framtiden. Arkivet levererades 1989 till Landsarkivet i Göteborg och är tillgängligt för alla.
Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara

Ett modernt vattenförsörjningssystem i Skara

Behovet av dricksvatten har alltid varit stort, men det var kraven från försäkringsbolag och eldsläckninsväsendet som såg till att Skara fick ett modernt vattenförsörjningssystem. Källa: Boken "Ett sekel med Elektricitet och vatten i Skara", utgiven av Skara Energi och Gatukontoret Skara kommun 1998.
Sunwind_010.jpg

Ett kvällsskift på Sunwind 1983

Under 1960-talet las flera bruk ner i Dalsland, jordbruks- och skogsarbetet moderniserades. Detta gjorde att det blev lätt att få arbetskraft i Dalsland. Volvo byggde fabriker i Färgelanda och Bengtsfors. Sundqvist & Windt som var underleverantör till Volvo byggde 1966-67 en fabrik i Högsäter. I slutet av 1970-talet bytte företaget namn till Sunwind (svenskt uttal). Denna berättelse ger en inblick i hur arbetet på fabriken gick till.Företaget köptes senare upp av Perstorp och kom att ingå i Perstorps Components. På 1990-talet köpte Colins & Aikmans fabriken. 2001 kom så beslutet om att den skulle läggas ner, men fyra anställda bildade JABA Group och övertog en del av produktionen.
kilsund c 1900, 2.jpg

Ett byggnadskontrakt från Borås berättar

1898 undertecknade fabrikören Hugo Davidsson ett byggnadskontrakt för uppförande av arbetarbostad vid väveriet Kilsund i Borås.  Byggnadskontraktet beskriver den planerade arbetarbostaden och ger oss en liten inblick i hur arbetare bodde kring förra sekelskiftet.
DSC01336 kopiera.jpg

Eskilssons kopparslageri i Medelplana

Eskilssons kopparslageri har anor från 1840-talet. I tre generationer bedrevs verksamheten i Medelplana. Sista kopparslagaren Erik Eskilsson dog 1946 och därmed upphörde verksamheten. Kopparslageriet har sedan dess stått orört med alla sina orginalverktyg och mallar som hänger på väggarna. Det känns som om tiden stannat när man besöker denna gamla arbetsplats och kopparslagaren med sina gesäller gått hem efter arbetsdagens slut.  Källa: www.kinnekullehembygd.se, foto privata Freddie Wendin, kinnekulle hembygdsförening. www.digitaltmuseum.se