Berättelser (471 st)
Sortering
Drömmen om det "egna hemmet"
1930-1940-talet bostäder egnahem egnahemsrörelsen SkaraEgnahemsrörelsens mål var att ge arbetarklassen eget boende. I slutet av 1800-talet uppmuntrades personer som inte var så rika att skaffa sig en egen bostad eller en bättre bostad och detta kom att få namnet "egnahem". Det var främst jordbruksarbetare, småbrukare eller lägre tjänstemän.
Det var först på landsbygden och landsorten som denna egnahemsrörelse spred sig under 1900-talets börjande, men även till de större städerna. I städerna var det t.ex. industriarbetare och tjänstemän på mellannivån som rörelsen vände sig till. Synen på stadens möjligheter ändrades under 1900-talets första hälft.Den egna odlingslotten, koloniträdgårdar, och den egna tomtmarken blev en motvikt till den mörka, osunda 1800-talsstaden. På landsbygden och i städerna hade bostadsproblemen ökat i takt med den stora folkökningen och egnahemsrörelsen var ett sätten att lösa bostadsfrågan.
En del egnahemsområden benämns idag för villaområden, men beteckningen egnahem var från början en mindre blygsam bostad, till skillnad från större villor.
Några av de egnahemsområden som byggdes under 1900-talet fick namnet "Egnahem" till följd av den bostadspolitik som rådde i landet. På flera orter finns gator som heter Egnahemsgatan eller Egnahemsvägen.
Radhus med äganderätt kallas också ibland egnahemsradhus, till skillnad frå bostadsrätter. På finlandssvenska betyder Egnahemshus för fristående bostadshus.
Källa: Wikipedia.se 2020428, boken Skara III efter 1900.
Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård
båtbyggeri Donsö Varv fiskebåtsvarv markenteri trähantverkVid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort.
Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.
Din och min stad – Mölndal då och nu
Din och min stad Krokslätt Mölndal Mölndals Kvarnby Mölndals stadsmuseum StensjönMölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Mölndal.
Din och min stad - Lindome då och nu
Din och min stad kyrka Lindome Mölndal Mölndals stadsmuseumMölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Lindome.
Din och min stad - Kållered då och nu
Brattås Din och min stad Ikea Kållered Labacka Mölndal Mölndals stadsmuseum VommedalMölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Kållered.
Den stora utvandringen
1800-talet emigranter migration utvandringFrån och med 1821 till och med 1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200.000 återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade landet för gott.
Den här utställningen handlar om utvandringen från Sverige, och den bygger på uppgifter hämtade i arkivalier som förvaras på Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg.
Den stora skolan i den lilla staden
1800-tal 1900-tal djäknar föreningsliv lärdomsstad Skara skolreform undervisning utbildningAtt Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.
När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.
Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad.
Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900
Den rullande sommarstugan
1950-talet bilsemester campingvagn friluftsliv fritid husvagn semester VolvoPå 1950-talet hade bilen öppnat för nya former av semestrande. Då lanserade Volvo en campingvagn med flera smarta funktioner. Vagnen var hopfällbar och kunde förutom att agera rullande sommarstuga även användas för lättare transporter. Trots detta blev den ingen större succé.
Den riskfyllda fabriksvardagen i Alingsås
Alingsås arkiv olycksfall väveriIdag kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur det såg ut i fabriker förr i tiden, annat än via arbetslivsmuseer.
En spännande källa som berättar om maskiner, arbetsmoment och den riskfyllda arbetsmiljön i industrin är rapporter över olycksfall, som ibland har bevarats i arkiven.
Den heliga lågan
1936 Trollhättan
I förhoppningen om att bjuda Trollhätteborna andlig inspiration och "skingra all okunnighets mörker och tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen"skänkte fröken Caroline Setterberg statyn ”Den heliga lågan” att pryda Karl-Johans torg.
Av Annika Hjortkap.
Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara
1700-tal djur Skara skola utbildning veterinär yrkeDetta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.
Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen.
Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger, men än så länge finns utbildningen kvar.
Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara
Den bohuslänska granitindustrin
Bohuslän granit granitindustri stenindustriI Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. I den här berättelsen skildras utvecklingen av granitindustrin i Bohuslän.
Demokrati 100 år i Sverige - Föreläsning med Gunnar Wetterberg
2021 demokratiI år firar vi demokratins genombrott i Sverige. Det är 100 år sedan de första valen hölls med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammas i en serie aktiviteter inom ramarna för PrismaVG. Först ut är en föreläsning av Gunnar Wetterberg, historiker, diplomat, författare och medlem i panelen i SVT:s Fråga Lund.
De första automobilerna i Dalsland
Åmål Ånimskog Ärtemark Bäckefors Baldersnäs Bengtsfors bil Bolstad brandbil Ford fordon Frändefors Järbo Julstämning Köpmannebor Lilljeqvist Mellerud Mercedes Nash Oldsmobile Ör post Skållerud Star T-Ford VabisDe första automobilerna i Dalsland med start år 1901 och fram till och med ca år 1926.
Denna berättelse om de första bilarna i Dalsland är ett kortare sammandrag av en artikel som är införd i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2023".
David Bergman - brandchefen med många järn i elden
1947 brandchef brandkår domkyrkan Skara yrkeDavid Bergman, född och uppvuxen i Skara, kom att bli en av Skara stads profiler. David var brandchef och vid brandkåren i 53 år men han var också känd för sitt idrottsengagemang. Atlet och inte minst tandatlet stod på agendan. Han var en av dem som startade Skara Idrottsförening och grundande även Skara Gille.Hans största bragd var dock när han och hans manskap räddade Skara Domkyrka år 1947.
Denna berättelse handlar om David Bergman och hans arbetsliv varvat med föreningslivet. En liten man till sin längd, men en stor man i Skara genom alla sina insatser.
Källor: Skara Gilles årsbok samt www.hembygd.se/admin/skara-gille/edit/(plats/313707/person/399909). Artiklar från domkyrkobranden 1947 SKlt 1987
Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år
akvedukt Dalsland Dalslands kanal dalslänsk natur Emil Almqvist kanalingenjör slussarI ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.
Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning
Almedahls fabriker Dalsjöfors Dalsjöfors fabriker textilindustriVad hade Dalsjöfors varit utan textilindustrin? Säkert väldigt annorlunda. Hade det inte varit för det att en ingenjör gjort ett rejält misstag hade historien om fabrikssamhället Dalsjöfors troligen slutat redan på ritbordet.
Dals-Ed - spännande historia i gränsbygd
2016 dals-ed EdEn berättelse i text, bild och film om Dals-Eds historia fram till idag och med spaning mot framtiden.
Dals-Ed socken ingår i Vedbo Härad, tillsammans med Bäcke, Ödskölt, Steneby, Håbol, Ed, Ärtemark, Torrskog Gesäter, Nössemark, Töftedal och Rölanda.
Läget intill norska gränsen har i högsta grad påverkat historien och bebyggelsen i långa tider. 1500- och 1600-talet var oroliga sekel och ett flertal gårdar brändes ner en eller flera gånger under dessa århundraden. Under 1700- och 1800-talet byggdes ett flertal skansar och befästningar som skydd inför kommande krig, och i samband med andra världskriget anlades stridsvagnshinder på strategiska platser. Samtidigt har närheten till Norge tidvis lett till många spännande och positiva fenomen. Än idag spelar närheten till Norge roll, hör mer om det och mycket annat i intervjun med kommunalrådet.
Christer Olsson - Skaparen av en "berättarbänk"
Lahälla Lahälla Knottfabrik stenhuggeriHan backar upp mot grillplatsen nere vid kajen i Krokstrand, lättar på mössan och öppnar bakdörrarna. Detta är Christer Olsson. För två veckor sedan kunde vi inte tro att det var möjligt men nu är han här med sin last: en så kallad berättarbänk, helt färsk och huggen av honom själv.
Jag lärde känna Christer i somras vid Lahälla knottfabrik, där bilden härintill togs. Han demonstrerade då huggning av knott och jag skrev ett reportage. Sedan dess tycks Christer ha adopterats som Lahällas ”egen” stenhuggare. Jag tror att det är där begreppet ”berättarbänk” myntades – en bänk där berättelser spirar– och det var förstås Christer som högg den första. För mig blev det kärlek vid första ögonkastet: en sådan skulle vi ha i Krokstrand! Jag frågade senare Christer om det var möjligt. Och yes! Han kunde tänka sig att hugga en till Krokstrand också.
Cementfabriken och brukssamhället Hällekis
arbetarbostäder brukssamhälle cement Cementa cementfabrik Hällekis kalkbrytning Kinnekulle stenbrott stenindustri yrkeDetta är historien om cementfabriken i Hällekis och hur ett brukssamhälle byggdes upp. Cementfabriken startade 1892 och verksamheten upphörde 1979, var detta slutet för samhället och dess invånare?
Många stora krafterna var igång för att få dit en ersättningsindustri och till slut flyttades Rockwools produktionsanläggning från Skövde till Hällekis. Många av de anställda på cementfabriken fick anställning i den nya industrin.
Bruksandan från Cementa-epoken lever kvar bland de äldre Hällekisborna och bygde lever vidare.