Berättelser (471 st)

Sortering
Bastöna.jpg

Bastöna hembygdsgård

Dessa berättelser är från projektet Berättelser från Norra Vånga där kan du besöka platser och ta del av berättelser, minnen och föremål knutna till byn och hembygdsgården Bastöna.  Ett projekt av konstnären Richard Widerberg och hembygdsföreningen Excelsior Norra Vånga.
Bärsöndagar

Bärsöndagarna på Kinnekulle

Bärsöndagarna på Kinnekulle var en gammal tradition, hur långt tillbaka dessa bärsöndagar existerat är oklart, men det är inte otroligt att historien sträcker sig ändra ner till 1500-talet.  Denna berättelse beskriver hur bärsöndagarna utvecklades under sekler och lockade många besökare långväga ifrån. Tillresande besökare reste först med häst och vagn, det var inte ovanligt att man vandrade flera mil för att kunna delta i festligheterna. Båtresor ersattes av järnvägen och då eskalerade antalet besökare, många kom ända från Göteborg.  Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar - när turisterna kom till Kinnekulle" av Anna och Anders Lokrantz
Bärplockning Skövde

Bärplockning förr och nu

Bärplockning är något som många idag njuter av att ägna sig åt på fritiden. För visst är det något alldeles speciellt med att tillaga något gott av bär som man själv plockat? Men trots att vilda bär med stor sannolikhet varit viktiga inslag i vår kost under lång tid, nämns de sällan i historiska källor. Här kan du ta del av en landskapsantikvaries reflektioner kring detta.
Barnkolonier

Barnkolonier förr och nu -inte bara för utsatta barn

Denna berättelse handlar om barnkoloniverksamheten som var som störst på 1930-40-talet. Skollovskoloni eller kollo som man benämnde verksamheten var främst för att barn till föräldrar i storstäderna. Föräldrar med knappa ekonomiska förhållanden eller sociala problem som inte hade möjlighet att ge sina barn tillgång till natur, sol och bad under sommarlovet.  Barnkoloniverksamheten kom att utvecklas och på senare tid minska. Många skrönor fanns på 1960-70 talet att denna verksamhet inte var bra för banen. Nu för tiden är det till för alla och betalas och oftast har sommarlovsveckorna ett tema, t.ex. ridläger, seglingsläger mm. Källa: www.wikipedia.se/ 20221102 www.kinnekullehembygd.sewww.riksarkivet.se/barnkolonierArtiklar ur programblad från Barnens dag Skara 1948
Vänersborgs tändsticksfabrik.jpg

Barnarbete på Vänersborgs tändsticksfabrik

När Sverige industrialiserades var barn en naturlig del av arbetskraften i fabrikerna. Vänersborgs tändsticksfabrik, som grundades år 1848, var inget undantag. Hör Greta Åberg, museipedagog vid Vänersborgs museum, berätta om barnens arbetsvillkor. 
utspaning-påtåget-1200x630_insta.png

Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Skara Lundsbrunns Järnväg

I projektet "Kinnekullebanan på prismavg.se" väcks ungdomars nyfikenhet kring sitt närområde. Vid detta tillfälle fick en grupp barn från Hällekisskolan besöka Skara Lundsbrunns Järnväg. I projektet bestämmer lärare och elever själva hur arbetet ska se ut och vad som passar för dem. Detta är elevernas egen redovisning av det arbete de gjort i klassen.
grupp 2.jpg

Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Kinnekulle

Det går en gammal väg där mången människa trampat, där hästar dragit kalksten och lastbilar rullat med tunga laster ner mot hamn. Nu ses den som smal och snirklig och inga fina bilar vågar åka där och inga stora bussar. Så barnen som kommer från Hällekis skola, barnen som tjoar och ropar de kommer till fots uppför backen i värmen 3 juni 2021. De är på väg tillbaka i tiden en stund, upp för backen dit vägen tar slut. Vi börjar med ett besök hos familjen Andersson 1940.
Bankdirektören som åkte berg och dalbana

Bankdirektören som åkte berg och dalbana

Leif Nordh från Skara var under många år bankdirektör på Skaraborgsbanken och avslutade sitt yrkesliv som  fastighetsmäklare. Denna berättelse skildrar Leifs aktiva liv från barndomen, skolan, idrotten, arbetslivet och många uppdrag inom föreningslivet. Upplevelser och händelser i livet som kom att ha avgörande betydelse när Leif tog olika vägar i livet.   Berättelsen handlar också om de människor som fanns i Leifs liv och som kom att påverka honom fram till idag.  Intervju med Leif i dec. 2021 och jan 2022 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata foto, tidningartiklar som Leif delat med sig
DSCF2248.JPG

Ballograf AB - en pennfabrik i Göteborg

Bakgrunden till detta unika företag i Göteborg är en fascinerande och gripande historia som placerar Ballograf i den europeiska 1900-talshistorien.Ballograf är unikt som den enda penntillverkaren i Sverige och produkter som Epoca och Desktop är klassiska. Men länge var bolagets historia okänd förutom att grundaren hette Eugen Spitzer. Genom ett historiskt arbete initirerat av Ballograf kunde bolagets spännande historia tas fram och presenteras för första gången 2019.
Badhusets södra fasad kring uppförandetiden år 1934.

Badhuset i Lilla Edet - en pionjär i sitt slag

Lilla Edets gamla badhus har en intressant historia som är svår att utläsa då man bara går förbi. Byggnaden var på 1930-talet en riktig mönsteranläggning där bland annat distriktsmästerskapen i simning anordnades. Men varför byggdes en toppmodern simhall i just Lilla Edet på 1930-talet? Och vad har hänt med anläggningen idag? Hedvig Zillén, Västarvet
Kallbadhuset, damavd.  juli 1947.jpg

Badgästminnen från Grebbestad

Den 7 juli 1861 anträder familjen Edgren, maken Per Adolf, hustrun Sofi, sonen Gustaf och pigan Christine den långa färden från Skövde till Grebbestad. Tåg, och ångbåt är samfärdsmedlen. Resan har tagit två dygn och vädret har till familjens lättnad varit fint. T.o.m. den fruktade överfarten över Soten har varit lugn. I denna berättelse kan du ta del av herr Edgrens egna ord med en historisk betraktelse över Grebbestad och badgästkulturen samt beskrivning av livet som badgäst. Lena Wichman bidrar med sina egna minnen från 1950-talet.
Skärbrännare

Automationen av varvsindustrin

Bristen på arbetskraft ledde till ökad automation av industrin. Tidigt tog varvsindustrin hjälp av datorer för att effektivisera produktionen. Eriksberg, Kockums, Götaverken, Lindholmen, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. Här berättas om hur toppmodernt det gick till på 1960-talet...
Huvudnässkolans aula

Aulan utan skola

Brödrosten i Vänersborg är det skämtsamma namnet på Huvudnässkolans aula som numera står själv utan sin skola. Aulan, med plats för 550 i publiken, används till bland annat som konserthus, både av lokala grupper och uppvisningar men även av svenska och utländska artister som besöker Vänersborg på sina turnéer. 
Augusta Bäckman.jpg

Augusta Bäckman ville hellre dö än föda barn som ogift

Att bli med barn före äktenskapet var en skam av gigantiska mått i 1860-talets Forsvik. 27-åriga Augusta Bäckman gick till och med så långt att hon gjorde sitt bästa för att dö i kolera för att dölja att hon var gravid. Samtidigt som hon försökte offra sig själv räddade hon många liv.
Volvo Uddevallaverken

Arbete på finishstation

Claes Claesson var en av de som arbetade vid bilfabriken i Uddevalla i många år. Det var på finishstation och i Karossfabriken som Claes arbetade - i hela 18 år fram till 2013 när produktionen upphörde, men dessutom hade Claes innan dess arbetat på området i några kortare omgångar. En av arbetskollegorna var Luis Lopez, en mångårig medarbetare som också syns på bilden vid framvagnskarossen. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
fonograf.png

Annorlunda spegling av ett museum

En låååång vägg med gamla radioapparater. Framför den, folkmusikgruppen Firas bör med riggade mikrofoner. Platsen är Radiomuseet på Hisingen i Göteborg och det ska bjudas på en timmes konsert med tre proffs. Man sitter hemma i soffan en vanlig södagskväll, det är april 2021, och blir här bjuden på denna överraskning. Mot fonden av allsköns sändare av ljud rullar här en resa igång som ska få hyllorna att dansa.
A Hedlunds specerier, Uddevallaplatsen 1943, exteriör.jpg

Anna Hedlund - en livsberättelse

Antastad av en pedofil på biograf som nioåring. Tuff vistelse på Sahlgrenska sjukhuset. Far och syskon dog. Detta drabbades Anna Hedlund av under sin uppväxt i början av 1900-talet. 1922 startade hon speceriaffär i Göteborg tillsammans med sin man Gunnar Hedlund. Livet blev då lättare och makarna Hedlund drev tillsammans affärsrörelser fram till 1956. Även musiken blev en viktig del i deras liv. Text: Thomas Attnäs, barnbarn till Anna Hedlund
Allmän rösträtt 2.jpg

Åmåls arbetare marscherade för rösträtt och åtta timmars arbetsdag

Första maj 1904. En historisk dag. Då genomfördes arbetarrörelsens demonstration för första gången i Åmål. Mötet hölls på Högbergsåsen väster om järnvägsstationen och bangården. Efter August Pettersson Wibergs timslånga tal, marscherade 150 män och kvinnor genom Åmåls gator. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
lok på Åmåls bangård.jpg

Åmål - järnvägsstaden

Järnet har haft stor betydelse för utvecklingen långt utanför Bergslagen. Transporter av och transporter på järn förändrade efterhand Åmål till en modern industristad.
20210906_120526.jpg

Älgarås vagnmuseum

Karin Askberger från NAVs styrelse har intervjuat Lasse Hellsten från Älgarås vagnsmusem, som är en av medlemmarna hos NAV. NAV är en organisation för arebtslivsmuseer och industrihistoria i Västra Götaland. www.navivast.se