Berättelser (471 st)
Sortering
Fall- och slussområdet i Trollhättan
elkraft fall fallen olidan sluss slussar TrollhättanEn utställning om fall- och slussområdet i Trollhättan. Utöver text och bild också en mängd ljudberättelser från området. Bland annat berättelser om slussning, slussvakter, Oscarsbron och om Olidan med mera.
Färd med Saltskärs käring
Bohuslän Fjällbacka hav land sjömärke VäderöarnaEn berättelse kring ett sjömärke i det yttersta havsbandet i Norra Bohuslän. Här belyses problematiken hur människor och föremål kommunicerar och påverkar varandra i skapandet av en livshistorisk berättelse.
Berättelsen är baserad på Henrik Alexanderssons, doktorand vid instituionen för historiska studier vid Göteborgs Universitet, artikel "Färd med Saltskärs Käring" från 2014 publicerad i boken "Med hjärta och hjärna: En vänbok till professor Elisabeth Arwill-Nordbladh" (Redaktörer: Henrik Alexandersson, Alexander Andreeff och Annika Bunz).
Fattigpojken som blev stordonator
Anna donatoror minne mors Skara stadBerättelsen handlar om Herman Hallgren från Skara som donerade en stor summa pengar till Skara stad. Tanken var att en fastighet med lägenheter för ensamstående personer med dålig ekonomi skulle byggas efter Hermans död. Fastigheten skulle erbjuda små lägenheter till en lägre hyra. Herman växte upp med sin ensamstående mor Anna, hon slet hårt under livet och fostrade sin son ensam. Herman var föddes år 1870 och avled 1942 och han var mycket tacksam mot sin mor då hon prioriterade honom under uppväxten.
Källa: Utdrag ur artikel av Gunnar Berggren i Skara Gilles årsbok 2004 – 2005 år
Fengersfors bruk - från pappersindustri till kreativ oas
Fengersfors bruk järnbruk Not Quite pappersbruk platsutvecklingFengersfors bruk är ett ovanligt exempel på hur en överbliven processindustri i glesbygd kan omvandlas och utvecklas till något helt annat. I det här fallet en arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande.
Fest och glädje över 1 maj i Fröskog
1 maj arbetarrörelsen demonstration Fengersfors FröskogArbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet.
Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.
Fikarast på varvet
Eriksberg fika fikarast Götaverken kafferast skeppsvarv varvI början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
Fiskkonserver i juletid
1920-talet anjovis ansjovis Immerstads Konservmuseum konserver Lysekil sillFisket har under en lång tid varit av stor betydelse för västkusten och kring Lysekil finns en historia med ett flertal konservfabriker. Till jul såldes både speciella julinläggningar och vanliga inläggningar som hade försetts med juletiketter. Flera dekorer finns idag sparade i form av tomma konservburkar eller etiketter etc. på Immestads Konservmuseum i Brastad, Lysekil.
Fjällahacket i Kulpetorp
berättelse berättelser från Lugnås berättelser minnen platser fjällahack gruva historia kvarnsten LugnåsJan Gerdin berättar om fjällahacket i Kulpetorp i där hans släkt har bedrivit en kvarnstensgruva. Jan berättar i samtal med Lars Törnell. Jan och Lars står framför hacket som nu är igenrasat.
Flottans Skifferoljeverk i Kinne-Kleva
1924 alunskiffer Flottan Kinne-Kleva Kinnekulle oljeskiffer oljeskifferverk stenPå den lilla orten Kinne-Kleva anlades ett oljeskifferverk år 1924 på prov, syftet var att utvinna olja ur alunskiffern. Denna berättelse beskriver hur anläggningen först byggdes som en provanläggning och senare kom etableras för en permanent drift. Då var syftet att försörja Flottan med olja under andra världskriget. För att få locka till sig arbetskraft, arbetare och tjänstemän byggdes ett nytt samhälle med namnet Sandtorp, med allt från enrumslägenheter till villor.
Källa: https://paleoarchive.com/literature/Bergh1943-Flottans Skifferoljeverk.pdf.Industriminnen i Götene Kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Bilder från www.digitaltmuseum.se och privata bilder Freddie Wendin. Husaby Hembygdsförening har medverkat med fotografier och information. Ur boken "Sten - en tidsresa", artikel av Erik Julih "Kinnekulleoljan och den svenska flottan".
Folkets park "Fokus" i Skara
Folkets Hus Folkets park folkpark föreningsliv SkaraBegreppet Folkets Park och Folkets Hus känner nästan alla till i Sverige. Många äldre har minnen därifrån, romantiska möten, dans och artister. De första folkparkerna etablerades i städerna. I slutet av 1800-talet var det arbetarrörelsen som startade folkparker och folkets hus som mötesplats. I Sydsverige startade den första parken och det kom senare att sprida sig över hela landet.
Under 1900-talets första femtio år byggdes folkparker även på landsbygden. Vid platser som traditionellt använts som mötesplatser i skogen och vid vägskäl blev det dansbanor, scener och ofta fanns där en skjutbana, lotterier och servering.
I Skara startade Folketsparkföreningen 1915, denna park kom sedan att få namnet Fokus 1967. På 1950-talet var parken mycket populär. Idag drivs parken ideellt men drömmen om att åter bli en publikdragare lever vidare.
Källor: https://folketsparkskara.se, lansstyrelsen.se/skane.se, folketshusochparker.se, hembygd.se, facebook.com/skarafokus. Böckerna Skara II och III
Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok
1800-tal 1900-tal lärarutbildning seminarie Skara skola småskoleseminare undervisning utbildningSkara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet.
I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843.
I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.
Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom
Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin, sidan om Tina Kjellman information och foton från Kristina Albinsson. Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist.
Folkskollärare och folkbibliotekarie
1878-1941 domkyrkoorganist folkbibliotekarie folkskollärare manskör Skara yrkeDenna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning.
Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet
Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
För lust och nöje - Skridskoåkning
is SkridskorSkridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.
För lust och nöje - Trav på Isen
idrott is Travtävling VänersborgIs och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker.
Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.
För rösträtten - Socialdemokratiska Kvinnoklubbar i Forsvik och Göteborg
Forsvik Göteborg Rösträtt. Socialdemokratisk kvinnoklubbVid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
Första grävmaskinisten i Skara
Harry Ek föddes 1906 i Norra Lundby utanför Axvall. Hans arbetsliv präglades mycket av att köra grävmaskiner och andra större fordon. Denna berättelse handlar om den förste grävmaskinisten i Skara. Den beskriver även hur anläggningsarbetare blev sysselsatta genom Statens arbetslöshetskommission, såkallade AK-jobb eller nödhjälpsarbeten på 1930-talet.
När grävmaskinerna kom till var det revolutionerade, ett jobb kunde utföras snabbare - många tyckte dock att de tog bort arbetsmöjligheter.
Medverkat har Harry Eks son, Jan-Åke, som berättat om sin fars liv och även givit Skara Gille tillgång till fotografier.
Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år
ångbåt båttrafik Dalsland Dalslands kanal Herman Ahlin kanalbolaget kanalfartyg slussar transporterI en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet.
Från bomullsbal till väv – maskinerna på Textilmuseet
Borås film indsutri maskiner textil textilindustri Textilmuseet vävstolKardmaskin, sträckmaskin, slubb, selfaktor, jacquardvävstol, rundstickmaskin – det finns otaliga maskiner för textilindustrins många tillverkningsmoment. En stor samling textilmaskiner bevaras av Textilmuseet i Borås. Här ska vi presentera några av dem.