Berättelser (471 st)

Sortering
Medelplana ungdom 1915

Medelplana-Ungdomen

I början av 1900-talet bildades i Medelplana en kyrklig ungdomskrets. När några ungdomar ville utöva idrott och lekar motsatte sig kyrkoherde David Sandén sig detta. Så kom det sig att föreningen Medelplana-Ungdomen startade. Föreningens motto: ”Allt för varandra!” och ”En sund själ i en sund kropp”. Föreningens syfte var att arbeta för ungdomens utveckling både kroppsligt och andligt. Föreningen var verksam under relativt kort tid, men för de omkring 150 ungdomarna var det säkert inte förgäves. År 1921 upphörde föreningen. Det friska och fria kamratskapet som utvecklades bland föreningens medlemmar var något nytt för denna tid. Källa: Boken "Min hemsocken Medelplana och Västerplana" av John E Andersson
Sommargården Planteringen

Sommargården Plantering - en naturnära oas i Skara

Sommargården Planteringen stod klar 1948. Denna berättelse handlar om hur Sommargården Planteringen uppstod och hur den blivit något av skarabornas gröna oas och mötesplats.  Det var ungdomarna inom Skara Missionsförsamling som initierade tanken om en egen möteslokal utanför kyrkolokalen och så föddes Sommargården Planteringen. Än idag erbjuds sommarservering och aktivieter vid Sommargården Planteringen. Målet är att nå alla oavsett ålder och om man tillhör församlingen eller inte.  Allt för en trivsam gemenskap och möte mitt i naturen.  Källor: Information och bilder från pastor Annica Lindahl, Hans-Erik Karlsson, Jonatan Bjelkengren sammankallande i Planteringskommittén. Wikipedia 20210115, www.facebook.com/planteringen samt www.equmeniakyrkan.se/skara.  Sammanställt av Freddie Wendin och Lena Brodin, Skara Gille 20210307
IsbrytningVasseröd.jpg

Ishantering Vasseröd

På Vasseröd vid Lyresund på södra Orust startades issågning för avsalu på 1930-talet. Verksamheten med ishanteringen gav en extra förtjänst och höll säsongsvis tio man i arbete. Isen togs upp från Vasseröd vatten och leverades till fiskebåtar och fraktfartyg. Läs berättelsen om hur det var att arbeta i ishanteringen! Idag finns fortfarande ismagasinet kvar på sin plats nere vid stranden av Vasseröd.
VMVTUN176.jpg

Kalkbrytningen på Halle-Hunneberg gav arbete och bröd, men krävde liv

På Hallebergs östsida och runt Hunneberg, utom nordsidan, vittnar mängden av sprängda grottor, ugnar av diabas, högar av bränd alunskiffer (rödfyr) om en betydelsefull verksamhet i gångna tider. Här bröts kalk för användning i jordbruket, men även till slussbyggen i Trollhättan. Det var ett tungt och riskfyllt arbete. Berättelsen är nedtecknad av Göran Söderström, som var en eldsjäl inom historien om Västra Tunhem och bergen. Han skänkte alla sina berättelser om bergen, bygden och folket till Västra Tunhems hembygdsförening, som nu tillgängliggör delar av materialet i Prisma.
Thorsbergs stenhuggeri

Thorsbergs Stenhuggeri - en stenhård bransch

Stenhuggerinäringen på Kinnekulle har 1000-åriga anor. Som mest har det funnits nio stenhuggerier, Thorsbergs Stenhuggeri är det enda som finns kvar. Anläggningen ligger i Skagen  ca en kilometer söder om Gössäter, mellan de båda vägarna mot Österplana.  Företaget startade på 1890-talet och har gått i arv inom släkten Thor. Femte generationen Thor jobbar nu i företaget där bryts sten i det egna stenbrottet och tillverkas specialbeställda produkter av sten. Det importeras även marmor och granit från Italien. Stenprodukter och andra naturmaterial som inredningsmaterial och i utemiljöer har blivit självklara val för kunderna. Produkter från en bransch där miljötänket hos kunderna slagit igenom.Denna berättelse handlar om stenhuggeriet och dess utveckling från slutet av 1800-talet och fram till idag. Källa: Industriminnen i Götene kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Thorsbergs hemsida www.thorsbergs.se samt Instagram. Artikel ur tidningen Äntligen sept. 2019 av Jenny Sundmark och foto Jenny & Martin Frick
Bärsöndagar

Bärsöndagarna på Kinnekulle

Bärsöndagarna på Kinnekulle var en gammal tradition, hur långt tillbaka dessa bärsöndagar existerat är oklart, men det är inte otroligt att historien sträcker sig ändra ner till 1500-talet.  Denna berättelse beskriver hur bärsöndagarna utvecklades under sekler och lockade många besökare långväga ifrån. Tillresande besökare reste först med häst och vagn, det var inte ovanligt att man vandrade flera mil för att kunna delta i festligheterna. Båtresor ersattes av järnvägen och då eskalerade antalet besökare, många kom ända från Göteborg.  Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar - när turisterna kom till Kinnekulle" av Anna och Anders Lokrantz
Volvo campingvagn (hög) (002).jpg

Den rullande sommarstugan

På 1950-talet hade bilen öppnat för nya former av semestrande. Då lanserade Volvo en campingvagn med flera smarta funktioner. Vagnen var hopfällbar och kunde förutom att agera rullande sommarstuga även användas för lättare transporter. Trots detta blev den ingen större succé.
Råbäcks stenhuggeri

Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri

Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri startades av friherren Carl Klingspor på Råbäcks Egendom. Denna berättelse handlar om Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri som startade 1888. Verksamheten fortsatte till 1970. Därefter kom stenhuggeriet att ligga i dvala fram till början av 1980-talet då några energiska/initiativrika personer tog tag i stenhuggeriet och dess framtid. Stiftelsen Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och Stenhuggeriets Vänner bildades och byggnaden blev ett kulturminne och ett levande arbetslivsmuseum.  Källa: Boken Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri - Ett industriminne på Kinnekulle, utgivare Stiftelsen Råbäcks Mekansika Stenhuggeri 2018
Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet

Fritidsprojektet som blev serveringen Skogsbrynet

Visionen om ett stort fritidsprojekt planerades vid Skogsbrynet redan år 1913, platsen var där Uddetorpskolan finns sedan år 1945. Men drömmen nådde inte toppen och blev endast en kaffeservering, denna kom ändå lockade många skarabor ut till naturen.  Chefredaktör, idéskapare och visionär  EG Torgny som också var  grundare till Excelsior förbundet var den som var initiativtagare till Skogsbrynet. Målet med förbundet var att bredda medborgarnas kompetens. I detta ingick föreläsningar, bildandet av folkbibliotek, lärokurser, diskussioner, sångövningar, musik, byggandet av samlingslokaler för det folkkulturella behovet. Man vände sig till främst unga vuxna för att mötas i lekar, dans och sund idrott. Förbundet startade 1903 och upprättade en folkbildningsbyrå, deras uppgift var bl.a att skapa en föreläsningsrörelse i Skaraborg län. Källa: Artiklar i Skara Gilles årsböcker 1967 av Leo Torgny samt bilder från www.digitaltmusem.se.
Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskola - Uddetorp

Skara Lantmannaskolan startade redan 1884 och är den äldsta i hela landet. Behovet av ökad kompetens inom lantbruket hade diskuterats under många år innan skolan startade, men många var emot tanken, främst bönderna.  Det var den unge läraren Fredrik Hamnström vid Veterinärinrättingen som var intiativtagare och som startade upp skolan.  Denna berättelse handlar om hur Lantmannaskolan startade år 1884 med 6 elever och om utvecklingen till dagens skola. Källa: Boken "Skara III efter 1900". Boken "Skara II mellan 1700-1900", www.digitalmuseum.se. Skara Gilles årsbok 1970-71.
IsverketFörstaA.jpg

Ishuset på Björkö

Längst ut på hamnpiren på Björkö i Göteborgs norra skärgård ligger Björkö Ishus - ett ishus och magasin som länge hållit den stora fiskeflottan i skärgården med is.  Ishantering var tidigare en omfattande verksamhet, som försörjde många tusentals människor längs västkusten och Oslofjorden, och vid Vänernområdet. Att bevara färsk fisk med naturis har förekommit under lång tid, men blev ännu viktigare när fisket expanderade och långväga fisktransporter till kunder runt om i landet blev vanliga.
NOHAB-StigSvantesson-Prisma.jpg

Berättelser från NOHAB: Stig Svantesson om uppdraget som mest blev julbord

Hör Stig Svantesson berätta om ett ovanligt arbete ombord på ett fartyg vid den så kallade "Rysskranen" i Trollhättan. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete.
vinterprov.jpg

Berättelser från SAAB: prov i kyla med Bertil, Birger och Hans

Bertil, Birger och Hans har alla haft långa karriärer på SAAB, bland annat inom utprovning. Resorna runt världen har varit många i tjänsten. Hör dem här berätta om minnen om utprovning av bilar i vinterkyla. Bilden: På väg under vinterprov i Norrland. Fotograf: Bertil Andersson. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.
djäkneskolan.jpg

Den stora skolan i den lilla staden

Att Skara länge varit känd för att vara en liten stad känner de flesta till. Men att staden en gång i tiden hade en av de största läroverken i landet är av många okänt. Förklaringen var troligtvis att Skara som var en stiftstad och det var glest mellan läroverksstäderna i västra Sverige.  När Skara blev känd som lärdomstad, ställdes krav på den sociala servicen för att kunna ta emot elever som inte bodde i staden. Att järnvägen etablerade sig i Skara vara också en tillgång för läroverket och den inpendling som skedde till staden.  Detta är berättelsen om Skara som lärostad, traditioner och stadens utveckling från stort lärosäte till dagens stad. Källa: Böckerna Skara II 1700-1900 Staden i länet, Skara III efter 1900
Brandman dödad vid kollision.jpg

Tre yrken och en tragisk olycka

Denna berättelse berör tre olika yrken och beskriver hur ödet kan fördärva livet för människor. Den handlar om hur ett tidningsurklipp fick en historia om en tragisk olycka att rullas upp.  Berättelsen är skriven av Lars Bolsing, Museiföreningen Räddningstjänsten Storgöteborg
Oxbacksgatan 2 i Skara

Överliggningens "grand old dame"

Denna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet. Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka. Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor
VarvGötaälvBrita Ilses sjösättning (1).jpg

Varv i älvdalen

Göta älv har sedan lång tid tillbaka varit en livsnerv i de bygder där den har runnit fram. Älven har varit en naturlig farled och kommunikationsled som har förbundit Göta älvdalens befolkning med samhällen i när och fjärran. Utefter Göta älvdalen har funnits otaliga varv och fortfarande för ett par generationer sedan var älvstränderna kantade av industrier, mekaniska verkstäder och skeppsvarv, slipar, mindre båtbyggerier och pråmvarv. Från de flesta av dessa varv och industrier finns enbart lämningar kvar - men många som bor här har fortfarande minnen av verksamheterna som bedrevs i älvdalen.
Iskarlen levererar.jpg

Is för förvaring av mat

Idag är det en självklarhet att alltid kunna ha matvaror hemma i kyl och frys. Men hur gjorde man förr? Kunskapen om hur mat kan lagras utan elektricitet är aktuell att väcka till liv i en tid när vi uppmanas av myndigheter att alltid ha mat hemma för en vecka. Kanske kan vi inte ta för givet att färsk mat i affären och el alltid kommer att finnas till hands? Följande berättelse är ett utsnitt ur boken #matarv som när detta skrivs ännu inte tryckts.
atlantfart.jpg

Livet som jungman på skonaren Isolda 1916-1919

Som 15-åring mönstrade Gunnar Osvald på som jungman på skonaren Isolda. Resan han skulle göra var planerad att ta 8 månader, men han kom att stanna ombord i tre år. Allt detta medan första världskriget höll europa i sitt grepp. Denna berättelse baserar sig på Gunnars minnesanteckningar och beskriver livet ombord berättat av en ung pojke. Gunnar Osvald blev senare hamndirektör i Göteborg samt var med och startade Koppartrans, ett oljeraffenaderi i Göteborgs hamn. Källa: Sidorna 12 till 37 i Gunnar Osvalds minnesbok ‘Från jungman till industriman’.
biblioteket-gamla5.jpg

Biblioteket i Skara - ett av Sveriges äldsta bibliotek

Skaras gamla bibliotekshus sägs vara den vackraste offentliga byggnaden i Skara. Huset är drygt 150 år och ett av Sveriges äldsta bibliotek. På 1740-talet byggdes föregångaren till detta hus, ett hus i sten som var det första bibliotekshuset. Innan detta hus stod klart fanns boksamlingar i domkyrkan och på läroverket. I lärostaden Skara var det viktigt med ett fungerande bibliotek och denna berättelse beskriver dess historia.  www.digitalmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, boken Skara efter 1900. Artikel av S-O Ask i Skara Gilles årsbok 2008-2009.