Berättelser (471 st)
Sortering
Kalkarbetare - Limgobbar
1800-tal 1900-tal kalkarbetare kalkbrytning Kinnekulle limgobbar yrkeKalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet.
Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.
I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.
Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder.
Konservfabriken Fyrtornet på Gullholmen
1864 startades en konservfabrik på den lilla och tätbefolkade ön Gullholmen väster om Orust i Bohuslän. Det var handlanden och fabrikör Johan Jakob Hallgren som tidigt började med inläggningar av ansjovis och sill. I konservfabriken fick många kvinnor från Gullholmen arbete som sillskärerskor och konservarbeterskor.
Johan Jakob Hallgren startade inte bara en konservfabrik - han var också först med att ta fram hermetiskt tillslutna bleckkärl till sillinläggningarna - som var en helt ny konserveringsmetod som förändrade möjligheterna att förvara och transportera produkterna!
1899 kom fabriken att ingå i företagskoncernen Sveriges Förenade Konservfabriker och senare fick fabriken namnet Fyrtornets konservfabrik, Gullholmen. Idag finns sedan ett fyrtiotal år en bostadsrättsförening i den gamla konservfabriken.
Berättelser från SAAB: Torbjörn Trollby var mekaniker under Safarirallyt 1963
bilism industri SAAB safarirallyt TrollhättanTorbjörn Trollby berättar om minnen från sitt arbete som mekaniker på SAAB:s tävlingsavdelning under Safarirallyt 1963.
En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.
Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör
1960-1970-tal rörmokare Skara VVS-montör yrkeRörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna.
Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet.
Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se
Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv
1450-talet 1950-talet Skara tryckeri typograf yrkeDet typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten.
Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.
Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se
Köpmannebro - järnvägsstationen utan landsväg
Dalsland fabrik järnväg järnvägsstation Köpmannebro MellerudEn berättelse om Sveriges enda järnvägsstation på en ö utan fast vägförbindelse till fastlandet.
Källor:Skållerud, utgiven av Logen Mellerud 644, Vasa Orden av Amerika, 1973.Guide till Skålleruds socken, industrihistoria och framtidstro, 2011.
Missionshuset i Västerplana
1800-talet frikyrka Kinnekulle missionsförsamling missionshus missionskyrka VästerplanaI takt med den ökade religionsfriheten växte under 1800-talet en stark svensk frikyrkorörelse fram. Missionshusen, bönehusen och frikyrkorna kom att bli ett utmärkande inslag både på landsbygden som i städerna.
Svenska Kyrkans kyrkobyggnader omfattas av kulturmiljölagen, men frikyrkorna har inte getts någon uppmärksamhet i lagstiftningen. Många missionshus och missionskyrkor har därför rivits eller sålts. Det kulturarv som frikyrkan lämnat efter sig är viktig samhällshistoria, om hur väckelserörelsens folk levde, arbetade och bad samt firade sin gudtjänst.
Denna berättelse handlar om Västerplana Missionsförsamling eller som den hette "Kinnekulle Kristna Missionsförsamling" som upphörde 1976 efter nästan 100 år.
Källa: Boken "Mín Hemsocken" av J-E Eriksson samt skrifter från Svenska Missionsförbundet, div privata bilder samt www.digitalamuseum.se
Vykortsfirmorna på Baldersnäs
Baldersnäs Dals Långed Dalsland flyg fotografering vykortBerättelsen om de två vykortsfirmorna som funnits på Baldersnäs, Dals Långed.
Under närmare 60 år fanns A/B Flygtrafik och O. Lilljeqvist Konstförlag på Baldersnäs strax utanför Dals Långed och gav ut både vykort med flygfoton och markbilder.
Berättelsens bilder kommer från Västarvet (numera Förvaltningen för kulturutveckling) och användes av Kroppefjälls Hembygdsförening till en utställning sommaren 2011 i Brunnsparken, Dals Rostock. Temat var Lilljeqvists vykort från Melleruds kommun.Bilden ovan visar dock Bäckefors centrum år 1955.
Källa: Baldersnäs under 1900-talet, utgiven av Baldersnäs Vänner 2010
Bilelektriker - Diagnostekniker inom motorbranschen
1960-talet bilelektriker diagnostekniker motorbranschen Skara yrkeBilelektriker, ett yrke som under flera år gått från att att arbeta manuellt med felsökningar, byte av startmotorer, generatorer och diverse andra reparationer där el är inblandat. Dagens yrkesman kallas "Diagnostekniker inom motorbranschen" och letar felsökningar i de moderna digitaliserade och elektronikfyllda fordonen.
Denna berättelse handlar om Skara Bilelektriska som startade år 1962 av Sten Orchidéen. Sonen Rolf fortsatte i sin fars fotspår och jobbar fortfarande på överrtid, han fyllde pensionär för några år sedan.
Källa: Intervju gjord med Rolf Orchidéen den 13 mars 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin
Hotell Kinnekulle "Turisthotellet"
1880-talet hotell Kinnekulle Råbäck turism TuristhotelletFriherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom ville att Kinnekulle skulle bli ett stort besöksmål redan på 1800-talet. Carl var en person som hade många idéer och grundade bland annat Hotell Kinnekulle, "Turisthotellet" vid Råbäck. Han var också mycket aktiv och lobbade för att få järnvägen till västra sidan av Kinnekulle. Järnvägen med Råbäcks station var viktig för att få besökarna till Turisthotellet. Det berömda utsiktstornet på Högkulle var också ett av hans verk.
Att locka turister till Kinnekulle innebar att tre ingredienser måste kunna erbjudas besökarna och detta insåg Carl. Detta var attraktion, kommunikation och god mat och boende.
Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar" av Anna och Anders Lokrantz.www.wikipedia.se 20200317. Fotografier från www.digitalmuseum.se och privata bilder av Freddie Wendin.
Stenhuggare på Kinnekulle
1800-tal industrialisering Kinnekulle stenhuggare stenhuggeri stenindustri yrkeStenbearbetningens historia på Kinnekulle sträcker sig till tidig medeltid, då området var centrum för kyrklig stenhuggarkonst. Kalkstenen och sandstenen användes för olika andamål och var en viktig binäring för befolkningen. Den industriella epoken inleddes på 1800-talets senare del, då flera mekaniska stenhuggerier startade. År 1888 togs Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i bruk och var i drift till 1970. Anläggningen var i stort sett oförändrad under tiden. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri visar ett viktigt kapitel i stenbearbetningens historia på Kinnekulle och i landet för övrigt.
Stenhuggeribyggnaden har under åren rustats upp av en stiftelse med syfte att bevara och vårda anläggning, samt levandegöra arbetet och miljön vid stenhuggeriet för kommande generationer.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri drivs av en stiftelse och år 2018 utnämndes det till "Årets arbetslivsmuseum". Varje sommar anordnas kurser i stenhuggeri.
Källa: Broschyr Byggnadsminnen i Skaraborgs av Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län år 1986. Foto. www.digitaltmuseum.se. Privata bilder Freddie Wendin
Vattenrallare
el energi gamla yrken Trollhättan vattenkraft vattenrallare yrkeVattenrallare var en avgörande yrkesgrupp för utbyggnaden av sveriges vattenkraft och för elförsörjningen i hela Sverige. Idag finns det nog ingen som fortfarande kallar sig för vattenrallare, men det är värt att minnas denna bortglömda, men viktiga, yrkesgrupp.
Gästgivare - dåtidens krögare och värdshusvärd
gästgivare gästgiveri kinekulle logi mat värdshus Västerplana yrkeGästgivare har funnits under många sekel, dock inte i den organisation som senare förekom. På 1600- och 1700-talet turades ofta bönderna om att hålla skjutshållning och sovplats, senare kom gästgiveriverksamheten att bli en mer yrkesmässig hantering.
Att arbeta som gästgivare var inte alltid en dans på rosor. Det var många förpliktelser med yrket, bland annat att ordna skjuts åt resande. Gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt och hålla med häst och ordna skjuts. När detta inte sköttes stämde gästgivaren bönderna vid tinget för att de inte skötte sina skjutsar. De resande hade säkert inte varit nådiga mot gästgivaren då de inte kom iväg i tid.
Ofta skedde utskänkning av öl och brännvin på gästgiveriet och det var inte ovanligt att det blev bråk och slagsmål. Dessutom hade gästgivaren egna djur, åkrar och ängar att sköta vid sidan om gästgiveriet.
Denna berättelse handlar bland annat om gästgiveriet i Västerplana och en generell beskrivning av yrket gästgivare och de stadgar som gästgivaren måste följa. Gästgiveristadgan upphörde år 1933.
Källa. www.wikipedia.se 2020-04-08. ww.popularhistoria.se/samhalle/byarna-delade-ansvaret-for-gastgiverierna. Privata bilder och dokument Freddie Wendin och Lena Brodin. Böckerna Min Hemsocken av John-Erik Andersson och Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson/Bror Jansson.
Påskefyr på Gullholmen
Gullholmen påsk påskeldarAtt bo på en ort med en konservindustri var en stor fördel när man skulle bygga påskefyrar – det gällde ju att få så mycket brännbart som möjligt i påskhögen. Och silltunnor och annat material som man kunde få från industrierna blev fint bränsle till elden!
Läs om hur man byggde påskefyrar på Gullholmen på 1920-talet!
Från bomullsbal till väv – maskinerna på Textilmuseet
Borås film indsutri maskiner textil textilindustri Textilmuseet vävstolKardmaskin, sträckmaskin, slubb, selfaktor, jacquardvävstol, rundstickmaskin – det finns otaliga maskiner för textilindustrins många tillverkningsmoment. En stor samling textilmaskiner bevaras av Textilmuseet i Borås. Här ska vi presentera några av dem.
Berättelser från SAAB: 1000 mil genom Australien på utprovningsresa med Uno Dahl
SAAB TrollhättanHör Uno Dahl berätta om minnen från en av de många provresor han deltagit i för SAAB i Trollhättans räkning. I denna berättelse 1000 mil genom Australien med SAAB 9000.
Från Nohab till Innovatum
50-talet Innovatum NOHAB Tåg TrollhättanVerkstadsföretaget NOHAB grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Verksamheten startade med att producera en mängd olika produkter, däribland turbiner och lok, och kom även att lägga grunden för det som senare blev SAAB.
Idag finns det bara små rester kvar av företagets verksamhet, men spåren efter NOHAB är fortfarande tydliga, såväl i den fysiska miljön som i nuvarande industristruktur och tankemönster.
Indelte soldat - dåtidens yrkesmilitär
indelningsverket Kinnekulle soldat soldattorp yrkeDenna berättelse är en beskrivning av Indelningsverket som skapades av Karl XI år 1682 och villkoren för de indelta soldater som var anslutna till verket. Indelningsverkets uppgift var bland annat att se till att en eller flera gårdar gick samman och bildade så kallade rusthot och rotar som hade ansvar för en ryttare, soldat eller båtsman. De avlönades och gavs ett soldattorp och lite jord att odla på.
I den lilla byn Västerplana fanns under 1700- och 1800-talet fem soldattorp. Något är borta sedan lång tid och några har byggts om till sommartorp och permanent boende. Ett av torpen har haft många namn, men Åtorp 399 är det rätta namnet. Namn som Garbotorpet eller Sextustorpet finns fortfarande. Namnen beror på torpets historia och de som bott där. Detta lilla torp finns fortfarande kvar i sitt nästan ursprungliga skick och sköts av Kinnekulle Hembygdsförening men ägs av Skattegården.
I denna berättelse beskrivs historien om Indelningsverket, soldaternas levnadsförhållanden och om den sista soldaten Sixtus som bodde i Västerplana.
Källa: www.wikipedia.se (dat. 20200416), boken "Min Hemsocken" av John-Erik Andersson. www.soldatreg.se. Bilder Freddie Wendin och texter av Lena Brodin
Textila yrken: arbete i konfektionsindustrin
Borås kläder konfektion sömnad textil textilindustri yrken
På 1900-talet fanns hundratals konfektionsfabriker i Sverige, där kläder tillverkades. De viktigaste orterna var Göteborg, Borås och Stockholm. Idag sys det mesta av våra kläder i Asien, där företagen har lägre kostnader för bland annat löner och arbetsmiljö, än i Sverige. Fortfarande på slutet av 1960-talet var ungefär 70 procent av kläderna som såldes här i landet tillverkade på svenska fabriker.
På en konfektionsfabrik fanns många olika arbeten – här presenteras några av dessa!
Mjölnare - ett yrke med rent mjöl i påsen
1800-tal 1900-tal Kinnekulle kvarn mjölnare Råbäck Sågersta kvarn Västerplana yrkeEn mjölnare eller möllare var en person som malde säd till mjöl i en kvarn. Det var vanligt att det fanns en eller flera mindre kvarnar i varje socken. När kraven på större och effektivare kvarnar kom blev det glesare mellan dessa. Mjölnaryrket är gammalt och fanns redan när människan var jägar-samlare. Ursprungligen var verktyget en manuellt driven rörlig handkvarnsten. Handkvarnsstenen snurrade över en fast sten som bas och liknade en stor mortel. Konstruktionen av den manuellt drivna handkvarnen kom att utvecklas för att bli effektivare. Det kopplades till olika energislag som drivkälla, som djur, vatten (vattenkvarnar)och vind (väderkvarnar). Från mitten av 1800-talet förekom även ångdrivna kvarnar och i böjaan av 1900-talet eldrivna. I denna berättelsen beskrivs yrket mjölnare och väderkvarnen Kvarnåsen i Västerplana samt Sågersta kvarn i Råbäck.
Källor: www.wikipedia.se dat 20-04-27, privat dokumentation och bilder från Freddie Wendin och Lena Brodin. Boken Industriminnen i Götene av Erik Jhlin och Bengt Spade 1978.