Berättelser (73 st)
Sortering
Thorsbergs Stenhuggeri - en stenhård bransch
1890-tal hantverk kalksten Kinnekulle stenhuggeri yrkeStenhuggerinäringen på Kinnekulle har 1000-åriga anor. Som mest har det funnits nio stenhuggerier, Thorsbergs Stenhuggeri är det enda som finns kvar. Anläggningen ligger i Skagen ca en kilometer söder om Gössäter, mellan de båda vägarna mot Österplana.
Företaget startade på 1890-talet och har gått i arv inom släkten Thor. Femte generationen Thor jobbar nu i företaget där bryts sten i det egna stenbrottet och tillverkas specialbeställda produkter av sten. Det importeras även marmor och granit från Italien. Stenprodukter och andra naturmaterial som inredningsmaterial och i utemiljöer har blivit självklara val för kunderna. Produkter från en bransch där miljötänket hos kunderna slagit igenom.Denna berättelse handlar om stenhuggeriet och dess utveckling från slutet av 1800-talet och fram till idag.
Källa: Industriminnen i Götene kommun, Erik Juhlin och Bengt Spade 1978. Thorsbergs hemsida www.thorsbergs.se samt Instagram. Artikel ur tidningen Äntligen sept. 2019 av Jenny Sundmark och foto Jenny & Martin Frick
Överliggningens "grand old dame"
1873-1949 Hulda Rodén järnväg överliggning övernattning Skara yrkeDenna berättelse handlar om Hulda Rodén i Skara som bodde strax intill järnvägsstationen och erbjöd kost och logi till anställda vid järnvägen. För den åkande personalen, det vill säga lokförare, lokeldare, konduktörer m.fl. fanns på olikajärnvägsstationer överliggningsrum. På grund av tjänstgöringsschema som omöjliggjorde övernattning i hemmet var detta en nödvändighet.
Hulda föddes 1873 och dog 1949. Hon var en kvinna som respekterades av såväl ung, gammal, fattig som rik i Skara. Hon hade också förmågan att se in i framtiden och bota svårt sjuka.
Källa: Artikel av Rolf Johansson ur boken”Smalspårsepoken i Skara”. Hulda var Rolfs mormor
Mejerskan - ett kvinnoyrke som blev männens
Kinnekulle livsmedelsproduktion mejeri mejerska yrkeDenna berättelse handlar om yrket mejerska, ett yrke som och kom att så gott som försvinna under några decennier. Mejerskan hade en viktig roll i hanteringen av mjölk. Från början skötte hon hela processen från mjölkning till förädlingsarbete. Mjölken är en nyttig produkt som krävde nedkylning för att den inte skulle gå till spillo. Geom förädling av mjölken till olika produkter som smör, ost, yoghurt, mese etc. kunde den tillvaratas och hållbarheten förlängas.
De små lokala mejerierna utvecklades till stora andelsmejerier och tekniken utvecklade arbetet. Därmed övertog även männen arbetet inom mejerierna och kvinnorna försvann.
Källa: www.arla.se. www.wikipedia.se 20200623. www.isof.se/matkult/mjolk.html.www.yrkeshögskolan.se, torehartung.se/artikel/ost-i-skaraborg. Studien "Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess" av Lena Sommestad. Boken "Skara efter 1900", avsnitt Ostmässan. www.digitalmuseum.seprivata foton Freddie Wendin.
Väderobservatörer förr och nu
Kinnekulle meteorologi SMHI väderobservatör Västerplana yrkeVäderobservatörerernas yrke har under åren förändrats en hel del. Arbetet förr innebar att man var mycket bunden, de täta observationerna skulle göras alla dagar året runt. Var 3-4:e timme dygnet runt skulle det rapporteras in.
Tekniken har kommit för att underlätta väderobservatörernas roll. I denna berättelse får du veta mer om SMHIs historia och väderobservatörernas arbete förr och nu.
I denna berättelse har information tagits ur Judit Martins dokumentation. Judit var observatör mellan 1983-1995 vid Zinkgruvans väderstation. Hon älskade att skriva och uppmanades att skriva om yrket väderobservatör, ett yrke som kom att förändras mycket och till stor del försvann. Allan och Sven Gustafsson i Västerplana, morbröder till mig (Freddie Wendin) var också väderobservatörer mellan 1965-1991, 26, 5 år med felfri rapportering gjordes var 4:e timme dygnet runt år efter år.
Källa: SMHI.se, privata foton Freddie Wendin, bilder med okända fotografer. Judit Martins dokumentation "var tredje timma - livet som väderobservatör"
Sista skiftet – om arbete, vardag och nedläggningen av Electrolux i Mariestad
2017 arbetsliv Elektrolux Mariestad vardag yrkeVille man jobba där? Nej, där ville man verkligen inte hamna. Man undvek det. Sökte arbete på de mest svårtillgängliga passen så att man skulle få ett negativt besked. Stack därifrån under en pisserast, så fort tillfälle gavs. Man ville inte dit. Man ville därifrån. Men ändå stannade många kvar. Den där hemska fabriken visade sig vara något annat. En stor arbetsplats, ogreppbar och bullrande, men också en något som kunde ge trygghet och en stadig inkomst, fasta tider, struktur, vänner och yrkesstolthet.
Vagnmakaren - ett yrke som fick hjulen att rulla
1880-tal Skara Vagnmakare yrkeDetta är berättelsen om ett yke som försvunnit - vagnmakaren som lade grunden till fordonsindustrin. Vagnmakarna fanns både i städerna och på landsbygden, i städerna måste hantverkarna tillhöra ett skråämbete.
Vagnsmakarna tillverkade bruksfordon som vagnar och slädar. I städerna först adeln och borgarna som hölls med med vagnar som drogs av hästar. I Norrland, där vägnätet inte var utbyggt, användes slädar och kälkar under vinterperioden.
När järnvägens utbyggnad kom för att stanna och fordonsindustrin kom igång var detta slutet för yrket vagnmakare.
Källa: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/49623/1/gupea_2077_49623_1.pdf, www.digitalmuseum.se, privata bilder av Freddie Wendin tagna på vagnsmuseum vid Falkängen. Boken "Vagnmakarens son" av Erik Järnåkerhttp://www.brukskultur.se/uploadedFiles/60_hjulfabrik.pdf
Skomakare
1480-tal hantverk Skara skomakare skråväsendet yrkeI alla tider har vi människor behövt skor, så yrket skomakare är mycket gammalt. Hantverket var under århundranden ganska oförändat fram till dess att ny teknik och maskiner i verkstaden började användas.
Skomakarna kallades först handskomakare och detta finns dokumenterat sedan medeltiden. Liksom de flesta hantverk var skomakarna ett skråväsende och de äldsta skråordningarna kopplade till yrket är från 1480-talet.
Denna berättelse handlar om skomakaryrket från förr och till nu. Skomakarna har historiskt sett varit den vanligaste och största hantverksgruppen i Sverige.
Källa: holmgrensofi.wordpress.com/2014/12/29/skomakeriets-historia, www.digitaltmuseum.se, privata bilder Freddie Wendin, www.företagskällan.se
Mjölnaryrket
Dalsland kvarn mjölnare yrkeBerättelsen om mjölnarfamiljen Åhlund från Steneby, berättad av en mjölnardotter.
Torpare
1800-1900-tal jordbruk jordbrukare Kinnekulle torp Torpare yrkeTorpare var lantarbetare/jordbrukare som arrenderade mindre jordbruk, så kallade torp. Denna benämning användes förr även på jordbrukare som ägde sitt eget jordbruk och fastighet om det var mindre, under 1/4 mantal. Mantal var ett mått på en gårds avkastingsförmåga, alltså inget med den jordyta som tillhörde gården. En mindre gård med bra jordmån och bördiga åkrar en annan till yta stor men med magra åkrar. Tillgången till skog, fiskevatten inkluderas när man beräknade mantalet. Mantal var en måttenhet som i första hand användes vid beskattning.
När industrialiseringen och emigrationen till Amerika skedde i slutet på 1800-talet minskade torparrendena, många övergick till kontantarrende och friköp av torp. Minskningen var från ca 100 000 år 1850 till en halvering år 1910.
1943 försvann torpinstitutionen från Sverige, då förbjöds dagsverken som betalning. Kronotorpen fanns dock kvar långt senare.
Källa: www.wikipedia.se 20200503, www.kinnekullehembygd.se, privata bilder Freddie Wendin, Boken "Min hemsocken" John-Erik Andersson, Märta Tamm-Götlinds uppteckingar gjord 1940-50-talet.
Mjölnare - ett yrke med rent mjöl i påsen
1800-tal 1900-tal Kinnekulle kvarn mjölnare Råbäck Sågersta kvarn Västerplana yrkeEn mjölnare eller möllare var en person som malde säd till mjöl i en kvarn. Det var vanligt att det fanns en eller flera mindre kvarnar i varje socken. När kraven på större och effektivare kvarnar kom blev det glesare mellan dessa. Mjölnaryrket är gammalt och fanns redan när människan var jägar-samlare. Ursprungligen var verktyget en manuellt driven rörlig handkvarnsten. Handkvarnsstenen snurrade över en fast sten som bas och liknade en stor mortel. Konstruktionen av den manuellt drivna handkvarnen kom att utvecklas för att bli effektivare. Det kopplades till olika energislag som drivkälla, som djur, vatten (vattenkvarnar)och vind (väderkvarnar). Från mitten av 1800-talet förekom även ångdrivna kvarnar och i böjaan av 1900-talet eldrivna. I denna berättelsen beskrivs yrket mjölnare och väderkvarnen Kvarnåsen i Västerplana samt Sågersta kvarn i Råbäck.
Källor: www.wikipedia.se dat 20-04-27, privat dokumentation och bilder från Freddie Wendin och Lena Brodin. Boken Industriminnen i Götene av Erik Jhlin och Bengt Spade 1978.
Indelte soldat - dåtidens yrkesmilitär
indelningsverket Kinnekulle soldat soldattorp yrkeDenna berättelse är en beskrivning av Indelningsverket som skapades av Karl XI år 1682 och villkoren för de indelta soldater som var anslutna till verket. Indelningsverkets uppgift var bland annat att se till att en eller flera gårdar gick samman och bildade så kallade rusthot och rotar som hade ansvar för en ryttare, soldat eller båtsman. De avlönades och gavs ett soldattorp och lite jord att odla på.
I den lilla byn Västerplana fanns under 1700- och 1800-talet fem soldattorp. Något är borta sedan lång tid och några har byggts om till sommartorp och permanent boende. Ett av torpen har haft många namn, men Åtorp 399 är det rätta namnet. Namn som Garbotorpet eller Sextustorpet finns fortfarande. Namnen beror på torpets historia och de som bott där. Detta lilla torp finns fortfarande kvar i sitt nästan ursprungliga skick och sköts av Kinnekulle Hembygdsförening men ägs av Skattegården.
I denna berättelse beskrivs historien om Indelningsverket, soldaternas levnadsförhållanden och om den sista soldaten Sixtus som bodde i Västerplana.
Källa: www.wikipedia.se (dat. 20200416), boken "Min Hemsocken" av John-Erik Andersson. www.soldatreg.se. Bilder Freddie Wendin och texter av Lena Brodin
Gästgivare - dåtidens krögare och värdshusvärd
gästgivare gästgiveri kinekulle logi mat värdshus Västerplana yrkeGästgivare har funnits under många sekel, dock inte i den organisation som senare förekom. På 1600- och 1700-talet turades ofta bönderna om att hålla skjutshållning och sovplats, senare kom gästgiveriverksamheten att bli en mer yrkesmässig hantering.
Att arbeta som gästgivare var inte alltid en dans på rosor. Det var många förpliktelser med yrket, bland annat att ordna skjuts åt resande. Gårdar kring gästgiveriet skulle hjälpa till rent praktiskt och hålla med häst och ordna skjuts. När detta inte sköttes stämde gästgivaren bönderna vid tinget för att de inte skötte sina skjutsar. De resande hade säkert inte varit nådiga mot gästgivaren då de inte kom iväg i tid.
Ofta skedde utskänkning av öl och brännvin på gästgiveriet och det var inte ovanligt att det blev bråk och slagsmål. Dessutom hade gästgivaren egna djur, åkrar och ängar att sköta vid sidan om gästgiveriet.
Denna berättelse handlar bland annat om gästgiveriet i Västerplana och en generell beskrivning av yrket gästgivare och de stadgar som gästgivaren måste följa. Gästgiveristadgan upphörde år 1933.
Källa. www.wikipedia.se 2020-04-08. ww.popularhistoria.se/samhalle/byarna-delade-ansvaret-for-gastgiverierna. Privata bilder och dokument Freddie Wendin och Lena Brodin. Böckerna Min Hemsocken av John-Erik Andersson och Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson/Bror Jansson.
Vattenrallare
el energi gamla yrken Trollhättan vattenkraft vattenrallare yrkeVattenrallare var en avgörande yrkesgrupp för utbyggnaden av sveriges vattenkraft och för elförsörjningen i hela Sverige. Idag finns det nog ingen som fortfarande kallar sig för vattenrallare, men det är värt att minnas denna bortglömda, men viktiga, yrkesgrupp.
Stenhuggare på Kinnekulle
1800-tal industrialisering Kinnekulle stenhuggare stenhuggeri stenindustri yrkeStenbearbetningens historia på Kinnekulle sträcker sig till tidig medeltid, då området var centrum för kyrklig stenhuggarkonst. Kalkstenen och sandstenen användes för olika andamål och var en viktig binäring för befolkningen. Den industriella epoken inleddes på 1800-talets senare del, då flera mekaniska stenhuggerier startade. År 1888 togs Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i bruk och var i drift till 1970. Anläggningen var i stort sett oförändrad under tiden. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri visar ett viktigt kapitel i stenbearbetningens historia på Kinnekulle och i landet för övrigt.
Stenhuggeribyggnaden har under åren rustats upp av en stiftelse med syfte att bevara och vårda anläggning, samt levandegöra arbetet och miljön vid stenhuggeriet för kommande generationer.
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri drivs av en stiftelse och år 2018 utnämndes det till "Årets arbetslivsmuseum". Varje sommar anordnas kurser i stenhuggeri.
Källa: Broschyr Byggnadsminnen i Skaraborgs av Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län år 1986. Foto. www.digitaltmuseum.se. Privata bilder Freddie Wendin
Bilelektriker - Diagnostekniker inom motorbranschen
1960-talet bilelektriker diagnostekniker motorbranschen Skara yrkeBilelektriker, ett yrke som under flera år gått från att att arbeta manuellt med felsökningar, byte av startmotorer, generatorer och diverse andra reparationer där el är inblandat. Dagens yrkesman kallas "Diagnostekniker inom motorbranschen" och letar felsökningar i de moderna digitaliserade och elektronikfyllda fordonen.
Denna berättelse handlar om Skara Bilelektriska som startade år 1962 av Sten Orchidéen. Sonen Rolf fortsatte i sin fars fotspår och jobbar fortfarande på överrtid, han fyllde pensionär för några år sedan.
Källa: Intervju gjord med Rolf Orchidéen den 13 mars 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin
Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv
1450-talet 1950-talet Skara tryckeri typograf yrkeDet typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten.
Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.
Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se
Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör
1960-1970-tal rörmokare Skara VVS-montör yrkeRörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna.
Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet.
Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se
Kalkarbetare - Limgobbar
1800-tal 1900-tal kalkarbetare kalkbrytning Kinnekulle limgobbar yrkeKalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet.
Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.
I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.
Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder.
OH Gustafssons Bageri & Konditori AB
1948 bagare bageri familjeföretag konditori Skara yrkeBagare och konditor är yrken som funnits under lång tid. I mitten av 1800-talet försvan skråväsendet i Sverige. I bagaryrket fanns då vita och svarta bagare. De vita bagarna bakade med vetemjöl och de svarta med det grova mjölet. Visst har industrin tagit över mycket av brödtillverkningen, men än finns det små lokala bagerier kvar. I bageriet fortsätter hantverket och inte så mycket har förändrats. Det är bagarens och konditorns händer som är de bästa redskapen för att forma alla dessa vackra bakverk som sedan vi kunder får njuta av.
Denna berättelsen handlar om Gustafssons Bageri i Skara. Bageriet bytte ägare år 1948 och lever kvar ännu idag. Anor från slutet av 1800-talet finns och det är tredje generationen som leder företaget.
Källa: Intervju med tidigare ägare Olle Gustafsson, hans son Anders och Anders fru Helle i januari 2020 utförd av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara
1700-tal djur Skara skola utbildning veterinär yrkeDetta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.
Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen.
Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger, men än så länge finns utbildningen kvar.
Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara