Förändringens vindar

Verksamheten på Åmål-Årjängs järnväg lades efterhand ner från väster mot öster, den sista persontrafiken 1966 och den sista godstrafiken 1992. Då användes enbart bandelen Åmål – Svanskog. Banan från Svanskogtill Årjäng revs upp. Åmål till Svanskogs station är idag museibana och arrenderas av Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs Järnväg.

BJ:s verksamhet var av hög kvalité. Ibland hade bolaget modernare rullande materiel än SJ. Banan elektrifierades under 1930-talet. 1947 övertog staten BJ. De anställda, och därigenom också det socialdemokratiska styret i Åmål, såg positivt på detta som innebar förbättrade anställningsvillkor. Den lokala borgerliga oppositionen var däremot mer tveksam. 1950 började också förändringarna. SJ rationaliserade efterhand och antalet anställda minskade. I Åmål var förändringarna på verkstaden först och mest kännbara.

Efter kriget var det högkonjunktur i Sverige. Många mindre åmålsföretag behövde arbetskraft samtidigt som intresse fanns från företag som ville etablera sig. Problemet var att ingen beredskap fanns med industrimark eller mark för bostäder. Åmål hann på 1960-talet ikapp sig själv och kunde erbjuda både planlagd mark och lokaler. Även befintliga företag kunde utvecklas. Åmål blev efterhand ett modernt industrisamhälle men länge hade metallindustrin stor betydelse.